Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Budget, Eng., statsr. - Budissin, stad i Sachsen. Se Bautzen - Budkafle, en kafle eller ett mindre trästycke af viss form eller med vissa märken - Budle, Nord. sagohist., fader till Brynhild - Budolphi kloster, en år 1725 i Köpenhamn upprättad välgörenhetsanstalt - Budrun, forntidens Halikarnassos, stad på sydvestra kusten af Mindre Asien - Budskap - Budua, befäst sjöstad i södra Dalmatien (Österrike) - Budweis 1) Krets i sydligaste delen af Böhmen. - 2) Hufvudstad i nämnde krets - Bue digre, nordisk kämpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af sitt upprättade inkomstförslag föreslå de
skatter, som äro behöfliga. Och frånsedt den mer
eller mindre afvikande formen, är detta senare
förslag egentligen endast ett på grund af de
ökade eller minskade utgifterna gjordt
andragande om en modifikation i det föregående årets
skattetitlar och belopp.
Budgeten, som nästan öfverallt omfattar en
tidsperiod af ett år, är vanligen uppställd för
kalenderår. I England omfattar den likväl tiden
från och till d. 1 April, i Förenta staterna,
Portugal och Norge tiden från och till d. 1 Juli.
Vissa skatter och utgifter kunna vara ställda
öfver representationens öfliga finansreglering och
framträda då icke i budgeten (så är förhållandet
i England, Österrike och Preussen). Stundom
upptagas i budgeten ej endast statens, utan
äfven de underordnade administrativa
indelningarnas (i Frankrike departementens och delvis
kommunernas), utgifter och inkomster. Somliga
staters budgeter redogöra endast för den slutliga
behållningen af inkomsterna, men låter ej
driftkostnaderna framträda hvarken å debet- eller
kreditsidan (Österrike samt Frankrike före
lagarna af d. 23 Sept. 1814 och d. 25 Mars
1817); i andra land deremot lemnas en
fullständig framställning af alla de penningemedel,
hvilka staten erhåller och gifver ut (så
Frankrike efter nyssnämnda lagar och i hufvudsak
äfven Sverige). En budget säges vara mer eller
mindre specialiserad, allt efter som de i
densamma upptagna särskilda anslagssummorna äro
med en i detalj gående beräkning af deras
användning uppförda i smärre summor eller ock
mera klumpvis anordnade (åt någon större del
af förvaltningen eller för ett i mera obestämda
ordalag angifvet ändamål). För att lossa på
de tryckande band, som i det senare fallet
läggas på förvaltningen, har man tagit sin tillflykt
till åtskilliga medel. Så t. ex. har man
tillåtit, att, der omständigheterna så kräfva,
öfverföring ("virement") får ske från en
anslagssumma till en annan, så framt de bägge
summorna blifvit bestämda för samma departement
eller någon större afdelning af departementet
(Frankrike före senatskonsultet af 1869 och
England). Stundom har man nöjt sig med att
fastställa en utgiftspost endast förslagsvis, utan
att bestämdt förbjuda dess öfverskridande
(Sverige). Ibland har man strängt fasthållit vid de
särskilda utgiftsposterna och förbjudit hvarje
öfverföring; men dermed har ock behofvet af
särskilda kreditiv för oförutsedda utgifter gjort
sig känbart. Jfr Bevillning. A. W.
Budissin, stad i Sachsen. Se Bautzen.
Budkafle (motsvarande Isl. och Fornn.
herör, eg. härpil), en kafle eller ett mindre
trästycke af viss form eller med vissa märken,
hvilket kringsändes för att uppbåda folk för
något särskildt ändamål. I forntiden blef
allmogen på detta sätt kallad både till ting och
till härnad. Böter voro stadgade för den, som
nedlade, villade eller förvände en budkafle.
När fienden brutit in i landet, utskickades
budkaflar, som voro svedda i den ene änden och
hade ett snöre fäst i den andre – till tecken,
säges det, att den, som underlät att befordra
en sådan kafle, skulle hängas och hans hus
brännas. När allmogen på detta sätt kallades
till ting, hade budkaflen formen af ett svärd,
en yxa eller (om förbrytelse mot gudsdyrkan
skulle beifras) af ett kors. Deraf att
budkaflarna stundom försågos med runor eller märken
för att beteckna anledningen till kringsändandet
härledas uttrycken "uppskära budkafle" och
"skera up her-ör". 115 kap. 4 § af
Byggningabalken förekommer ännu stadgandet att
budkafle skall gå byar emellan, när vid skogseld
faran tilltager.
Budle, Nord sagohist., fader till Brynhild,
Sigurd Fåfnesbanes maka. Se
Völsungasagan.
Budolphi kloster, en år 1725, enligt
testamentarisk bestämmelse af studenten Morten
Nielsen Budolph, i Köpenhamn upprättad
välgörenhetsanstalt, som har till ändamål att lemna
bostad åt åtta enkor eller ogifta fruntimmer,
hälst af Köpenhamns borgareklass. Stiftelsen
egde 1860 ett kapital af 20,500 kr.
Budrun, forntidens Halikarnassos, stad
på sydvestra kusten af Mindre Asien, midt
emot ön Kos. Omkr. 6,000 innev. Ruiner efter
den berömda grafvård (mausoleum), som
drottning Artemisia II i 4:de årh. f. Kr. lät
uppföra öfver sin gemål, Mausolus.
Budskap är, i parlamentarisk bemärkelse, ett
meddelande, som statsöfverhufvudet vid
utomordentliga tillfällen direkt ställer till
representationen. Då i konstitutionella stater ingen
regeringsakt har giltighet utan en ministers
underskrift, måste således äfven hvarje af en
konstitutionel regent utfärdadt budskap vara
kontrasigneradt. I republiker användes benämningen
budskap om de skrifvelser, som presidenten
utfärdar till representationen, när denna
sammanträder eller åtskiljes. Dessa budskap
motsvara sålunda de monarkiske statschefernas
trontal.
Budua, befäst sjöstad i södra Dalmatien
(Österrike), på en i Adriatiska hafvet
utskjutande landtunga. Omkr. 2,000 innev. Redd
för stora skepp.
Budweis. 1) Krets i sydligaste delen af
Böhmen (Österrike). Omkr. 250,000 innev., till
större delen tyskar. – 2) Hufvudstad i
nämnde krets (Böhm. Ceske Budejovice), vid
Moldau. Omkr. 18,000 innev. Biskopssäte.
Blomstrande industri och handel.
Bue digre ("Bue den tjocke"), nordisk kämpe,
son af jarlen Viset på Bornholm, var en högrest
och stark, men tillika oregerlig, stolt och
ordkarg man. Med sin broder, Sigurd Kappe, och
Strut-Haralds söner, Sigvalde och Torkel den
höge, inträdde han i jomsvikingarnas samfund,
och samtliga dessa kämpar deltogo (omkr. 986)
i slaget i Hjörungavåg, der B. tillika med alla
sina män blef öfvervunnen. Äfven sedan B.
mist näsan och hakan, fortfor han att rasa,
till dess färöingen Sigmund Brestason högg
bägge händerna af honom. Då trädde han
armstumparna i hankarna på sina guldkistor och
störtade sig i hafvet med sina skatter. De fleste
af hans män följde exemplet, och de öfrige
nedhöggos.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
