Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis / 1125-1126 (1878) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Briganter, stråtröfvare - Brigantier, folk i Vindelicien - Brigantin l. Bergeantin, skeppsb. - Brigg, skeppsb. - Briggs (Briggius), Henry - Briggsegel, sjöv. Se Brigg - Briggska logaritmer, Se Briggs, H. - Brigham Young, öfversteprest bland mormonerna. Se Young (Brigham) - Brighella, Ital., stående mask på den italienska folkteatern - Bright, John

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Briganter (Fr. brigands l. brigants, af Ital.
brigare, strida), stråtröfvare, var först namnet
på de legotrupper, som staden Paris besoldade
under konung Johans fångenskap (1358). Dessa
trupper utgjordes af sammanrafsadt folk, som
snart gjorde sig illa beryktadt för sina
våldsbragder. Under inbördes krig och anarkiska tider
hade briganterna ofta tillfälle att ingripa, så
t. ex. i Vendée, södra Italien och Spanien.
Såsom fri- och ströfkårer hade de till ändamål ej
allenast att bekämpa fienden, utan äfven att
plundra.

Brigantier, folk i Vindelicien, vid Bodensjön
(Brigantinus lacus). Brigantiernas hufvudstad
hette Brigantia, nu Bregenz.

Brigantin l. Bergantin (trol. af Fr. brigand,
röfvare), skeppsb. 1:o) Ett tvåmastadt fartyg,
tackladt nästan som en brigg, men mindre.
Brigantinen har stundom på stormasten salning i



stället för märs och förer i olikhet med
briggen icke rå-storsegel, utan endast
gaffel-storsegel eller briggsegel, hvars underkant
merendels är fastlitsad till en bom och hvars förkant
hålles till masten genom trälitsor, liknande
tunnband, hvarigenom seglet kan nedfiras, då det
skall bergås. Detta slags fartyg kallas stundom
skonertbriggar. Redan på 1400-talet förekommo
fartyg med detta namn. Jfr Brigg. – 2:o) Ett
slags fartyg, som tillhörde galèr-klassen och som
framdrefs medelst åror och segel. Detta fartyg
var något mindre än galioten, men hade samma
form. Det var däckadt och försedt med ända
till 16 tofter (en roddare på hvarje toft) samt
förde ett enda stort segel, men var det
oaktadt mycket snabbgående. Sådana fartyg
förekommo mest hos turkarna. – I Venezia byggdes
i slutet af 15:de eller början af 16:de årh.
brigantiner, som voro 18 m. (60,6 f.) långa och
3 m. (10,1 f.) breda samt mycket grundgående.
De framdrefvos af tjugoåtta åror på hvarje sida
och hade tvänne latinsegel (trekantiga). –
Numera hafva detta slags fartyg längesedan
kommit ur bruk. R. N.

Brigg, skeppsb., ett tvåmastadt, rårtackladt
fartyg, stundom af mer än 300 tons
drägtighet och med en tackling, som är alldeles
densamma som de två främsta masternas på ett
fullriggadt skepp, utom det att briggen på
stormasten (den aktre) förer ett stort gaffelsegel,
kalladt brigg-segel. Fartyg af detta slag
förekomma inom både örlogs- och
handelsflottan; inom den förra torde de likväl hädanefter
komma att nyttjas endast såsom öfningsfartyg.

Örlogsbriggarna förde ända till 20 lätta
kanoner. Efter vissa smärre förändringar i



tacklingen fick en brigg förr namnen brigantin,
snaubrigg o. s. v. Jfr Bilander, Brigantin,
Hermafrodit-brigg, Kutter-brigg,
Skonert-brigg och Snau-brigg. R. N.

Briggs (Briggius), Henry, engelsk
matematiker, f. omkr. 1556, d. 1630 som professor
i Oxford. Med tillhjelp af Nepers logaritmer
beräknade han andra, för praktiskt behof mera
lämpliga, för hvilka han lade talet 10 till grund
(de Briggska logaritmerna, hvilka numera
äro allmänt brukliga). Han egnade sig med
outtröttlig flit åt uträknandet af logaritmer och
bestämde på mindre än sju år 30,000 sådana
med ända till 14 decimaler. B. uppfann äfven
den regel, efter hvilken koefficienterna af ett
binoms potenser beräknas oberoende af
hvarandra, och anses såsom skapare af
differensräkning och interpolation medelst differens-serier.
Hans Logarithmorum chilias prima (1618) och
Arithmetica logarithmica (1620) innehålla
logaritmerna för talen 1–20,000 och
90,000–100,000 med 14 decimaler. Hans
Trigonometria britannica (1633) lemnar bl. a. en tabell
öfver logaritmerna för sinus och tangenter
genom alla hundradelar af en grad, uträknade med
14 decimaler.

Briggsegel, sjöv. Se Brigg.

Briggska logaritmer. Se Briggs, H.

Brigham Young [brä’jäm jöng], öfversteprest
bland mormonerna. Se Young (Brigham).

Brighella, Ital. (af briga, strid, träta),
stående mask på den italienska folkteatern. Den
föreställer en listig betjent, som alltid är
färdig att uppgöra intriger och utfundera
skälmstycken. De puts han uttänker utföras vanligen
af Arlechino.

Bright [bräjt], John, engelsk statsman och
politisk talare, föddes d. 16 Nov. 1811 i
Greendale vid Rochdale (Lancashire) och uppfostrades
i qväkarnas religiösa åsigter. Redan vid 15 års
ålder blef han anställd vid faderns
bomullsspinneriaffär, men fortsatte dock att göra
studier. 1831–32 finner man honom deltaga i
den tidens sträfvanden för en parlamentsreform,
men sitt egentliga inträde i det politiska lifvet
gjorde han först 1838. Detta år kom han
nämligen i beröring med den store frihandelsvännen
Richard Cobden och vans af honom för den s. å.
började stormlöpningen mot spanmålslagarna.
Snart slöts emellan de båda männen ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>