Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Braxen, Abramis, zool. - Braxen-flisa l. Braxenpanka, zool., en ej fullt utbildad braxen - Braxengräs, bot. Se Isoëtes - Braxenpanka, zool. Se Braxen-flisa - Bray, fordom namn på landskap i Normandie - Bray, nederländsk konstnärsfamilj - Bray, Anna Eliza, född Kempe - Brazlow, stad i ryska guvern. Podolien, vid Bug. 5,211 innev. (1867) - Brazos, flod i nord-amerikanske staten Tejas - Brazza (fordom Brattia), den största bland de dalmatiska öarna i Adriatiska hafvet - Breakage, varors förstörande genom sönderslagning eller krossande - Breakspear l. Nicolaus Albanensis - Bréal, Michel - Breared, socken i Hallands län. Se Bredared - Brébeuf, Guillaume de - Breccia, petrogr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stundom på långa sträckor. Om man i sjöar,
der braxen lefver, finner nämnda planta flyta
lösryckt på vattenytan eller vattnet grumligt,
kan man vara tämligen säker på att der finna
ett braxenstånd. Om sommaren håller braxen
sig på djupet, ända till 6–12 famnar ned,
der sådant djup finnes, och då biter han lätt
på ett agn af vanlig metmask eller af deg;
men så lätt är den äldre braxens napp, att
äfven den minsta rörelse på flötet är att
uppmärksamma. För att på ett ställe få en bättre
fångst lockar man braxnarna tillsammans genom
att, qvällen förr än man ämnar fiska, utkasta
deg eller kokad säd i sjön. Under hösten går
braxen högre upp; vid stark blåst kommer han
då stundom i stora skaror in i de grundare
vikarna. Om vintern söker han åter djupet och
packar sig tätt på de djupaste ställena, der man
söker honom med isnot. På ett braxenstånd,
det s. k. Hakvarpet i Hallbosjön, nära Nyköping,
kunde man fordom i ett enda notvarp fånga ända
till 400 ctr (17,000 kilogr.) braxen; men för
omkring 15 år sedan sänktes sjön, och
braxenfisket i densamma har numera förlorat all
betydelse. 1877 fångades der (enl. Samzelius)
endast 40 skålp. (17 kilogr.) af denne fisk. Då
enbusken blommar, i Maj eller början af Juni,
går braxen till sin lek på grundt vatten, bland
gräs och säf. Försigtig som han är, upphör
han med leken, så snart han skrämmes, och
han skyr hvarje buller utom det, som han sjelf
åstadkommer med sitt smackande och piskande
i vattnet. Vid denna tid få braxenhannarna,
liksom de flesta öfriga karpfiskhannarna, ett utslag
af hvita, spetsiga knölar på sina fjäll. De äldre
leka först sina 3 eller 4 dagar; efter dem infinna
sig de yngre, eller ock förirra sig dessa med
sin lek in i den ström, som är utlopp för sjön.
Liksom hvarje annan nyttig fisk bör braxen
skyddas under leken, och hans försigtighet hjelper
dervid till. En notdragning medför i de flesta
fall tillräckligt buller för att bortskrämma
stimmet, hvarför man i stället brukar fånga braxen
i nät och ryssjor. Fiskens kött är ett välkändt
näringsämne. Läckergommar prisa i synnerhet
hufvudet och, främst af allt, tungan. Hos oss
når braxen en storlek af ända till omkring 45
ctm. (15 dec.-tum), med en vigt af 10–14
skålp. I de sydligare trakter, der han
förekommer – i Europa träffas han öfverallt norr
om Alperna och Pyrenéerna, dock i Norge blott
i dess sydöstlige del – uppgifves han blifva
ännu större, ända till 65 ctm., och få en vigt
af 3 1/2 kilogr. (8,2 skålp,). Hans lifslängd
antages uppgå till 8–9 år. F. A. S.
Braxen-flisa l. Braxenpanka, zool., en ej
fullt utbildad braxen.
Braxengräs, bot. Se Isoëtes.
Braxenpanka, zool. Se Braxen-flisa.
Bray [brä], fordom namn på ett landskap i
Normandie, motsvarande en del af nuv. depart.
Seine inférieure. Det egde städerna Gournay,
Forges, Aumale och Neuchâtel.
Bray [brä], nederländsk konstnärsfamilj, hvars
mest kände medlemmar äro Salomon de B.,
målare och arkitekt, f. omkr. 1597, d. 1664,
samt två af dennes söner: Jan de B.,
framstående porträttmålare, d. 1697, och Dirk de
B., blomstermålare och formskärare, d. efter
1677 såsom munk.
Bray [brä], Anna Eliza, född Kempe,
engelsk författarinna, f. omkr. 1800, har skrifrit
en mängd historiska romaner, Gaston de Foix
(1826), The white hords (1828), The protestant
(1828), The Talba, or the moor of Portugal
(1834), Trelawny of Trelawne (1837),
Hartland forest (1871) m. fl., till hvilka ämnena
mestadels äro hemtade från medeltiden. Hon har
äfven författat resebeskrifningar och flere rent
historiska arbeten. Fru B. var först gift med
målaren Stothard och sedan med presten Bray.
1857, då hon för andra gången blef enka, bosatte
hon sig i London.
Brazlow, stad i ryska guvern. Podolien, vid
Bug. 5,211 innev. (1867).
Brazos, flod i nord-amerikanske staten Tejas,
rinner upp ö. om Lano Estacado, i det s. k.
Young territorium, och faller ut vid Velasco i
Mejicanska viken. Längd 1,046 kilom. (142 mil).
B. är från sin mynning till staden Washington
segelbar för ångbåtar. Hennes förnämsta biflod
är Lampasas. Fruktbara stränder.
Brazza (fordom Brattia), den största bland
de dalmatiska öarna i Adriatiska hafvet, mellan
ön Lesina och staden Spalato. Hon är genom
Canale della B. skild från fastlandet. Arealen
396 qv.-kilom. (7,2 qv.-mil). Omkr. 16,000 innev.
Breakage [bräkasch, af Eng. break, bräcka,
och den romanska afledningsändelsen -age),
varors förstörande genom sönderslagning eller
krossande. Ordet skrifves äfven "bräckage" (jfr
"läckage", "tacklage", "byggerage").
Breakspear [brä’kspir] l. Nicolaus
Albanensis, påflig legat vid kyrkomötet i
Linköping 1152, sedan påfve under namnet
Hadrian IV.
Bréal, Michel, fransk språkforskare, född
af franska föräldrar i Landau (i Rhen-Bajern)
1832, studerade i Paris samt i Berlin (under
Bopp och Weber) och blef, efter att hafva varit
anställd vid national-biblioteket, 1866 professor
i jämförande språkforskning vid Collége de
France. Hans förnämsta arbeten äro Hercule
et Cacus, étude de mythologie comparée (1862)
och Le mythe d’Oedipe (1863), i hvilka han
bekämpade den symboliska skolans principer
angående myternas förklaring och påpekade den
hjelp, som filologien kan lemna för detta
ändamål. Vidare må nämnas hans förträffliga
öfversättning af Bopps stora jämförande grammatik:
"Grammaire comparée des langues
indo-européennes", med historiska och kritiska förord
(1866–74) samt register af F. Meunier, och
Quelque mots sur l’instruction publique en France
(1872, 3:dje uppl. 1873), ett af nutidens bästa
arbeten rörande skolväsendet.
Breared, socken i Hallands län. Se
Bredared.
Brébeuf [-bö’f], Guillaume de, fransk skald,
f. 1618, d. 1661. Bland hans dikter må nämnas
Entretiens solitaires (1660–70), som på svenska
öfversattes af Johan Lilljenstedt.
Breccia, petrogr., bergart, som består af
skarpkantiga brottstycken eller fragment af en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
