Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boulbon, Raousset de - Boule l. Boulle, André Charles - Boule-arbete, se Boule - Boulevard, Fr., fästningsvall; större, med träd planterad gata. Se Bulevard - Bouliac, ett slags rödt bordeaux-vin - Boulle, fransk konstsnickare. Se Boule - Boullée, Aimé Auguste - Boulogne-sur-mer, gammal, vackert belägen stad i franska depart. Pas de Calais (Normandie) - Boulogne-sur-Seine, köping s.v. om Paris, vid Seine - Boulgne-skogen, Fr. Bois de Boulogne, en nära köpingen Boulogne-sur-Seine liggande vacker park - Bouloir, ett slags fransk väfnad af lin eller hampa - Boulton, Matthew - Bounty-öarna, ögrupp i Stora oceanen - Bouppteckning, jur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig derifrån till Kalifornien. 1852 gjorde han
med en trupp af 500 man ett infall i Sonora,
der han proklamerade republiken, men blef inom
kort kringränd af de mejicanska
regeringstrupperna och måste kapitulera. Nar han fått sin
frihet, begaf han sig tillbaka till Kalifornien.
1854 gjorde han ett nytt infall i Sonora, men
blef derunder slagen, tillfångatagen och afrättad.
Boule l. Boulle [boul], André Charles,
fransk konstsnickare, f. 1642, d. 1732, var en
af Ludvig XIV mycket använd arbetare, som
skapade sig ett namn i konsthandtverkets
historia såsom uppfinnare af de efter honom s. k.
meubles de boule, d. v. s. praktmöbler (bord,
skåp o. d.) af fina utländska träslag, med
smakfulla inläggningar af olika metaller, sköldpadd,
perlemor m. m. – Det s. k. boule-arbetet
(Fr. ouvrage à la boule; af tyskarna, ehuru
oriktigt, äfven skrifvet buhlarbeit), d. v. s.
inläggning i trä af metall, elfenben, sköldpadd och
perlemor, eller i sköldpadd af metall o. s. v.,
skattas af kännare särdeles högt. Från slutet af
1600-talet blef det för en tid den mest moderna
dekorationsarten i Frankrike, och det synes nu
åter hafva kommit till heders.
Boule-arbete, se Boule.
Boulevard [boulövar], Fr., fästningsvall; större,
med träd planterad gata. Se Bulevard.
Bouliac, ett slags rödt bordeaux-vin.
Boulle [boul], fransk konstsnickare. Se Boule.
Boullée [-le], Aimé Auguste, fransk
historiker, f. 1795, blef 1826 kunglig prokurator i
Mâcon, men fick vid tronskiftet 1830 afsked
och har sedan dess egnat sig åt historiska
studier. Bland hans arbeten må nämnas: Histoire
de la France pendant la dernière année de la
restauration (1839), Histoire complète des états
généraux et des autres assemblées de la France
1302–1626 (1845) och Biographies
contemporaines (1863). B: s skrifter äro värderade för
sin grundlighet.
Boulogne-sur-mer [-lånj-syr-mär], gammal,
vackert belägen stad i franska depart. Pas de
Calais (Normandie), s. v. om staden Calais, vid
Lianes mynning i Kanalen. Omkr. 40,000 innev.
Biskopssäte. Ett bibliotek på 30,000 band och
300 dyrbara handskrifter. Betydlig handel och
industri. Märkvärdiga byggnader i B. äro den
berömde katedralen Notre daine de B.,
stadshuset och citadellet, der Ludvig Napoleon satt
fången 1840. Staden besökes mycket för sina
bad och är en af hufvudpunkterna för
Frankrikes förbindelse med England. – Redan för
de gamle romarna var B. vigtigt genom sin
förträffliga hamn (Portus gesoriacus). Derifrån
förberedde Caesar sitt första tåg mot Britannien,
och Caligula lät der uppföra ett fyrtorn, hvaraf
lemningar ännu finnas. Kyrkoförsamling år 1264.
1803 samlade Napoleon I i B. och dess
granskap en här på 80,000 man för att dermed
infalla i England. Den 6 Aug. 1840 gjorde
Ludvig Napoleon (Napoleon III) i B. ett
misslyckadt försök att framkalla ett bonapartistiskt
uppror. – Staden hette på kejsar Konstantins
tid Bononia, på karolingernas tid Bolonia.
Boulogne-sur-Seine [-lå’nj-syr-sän], köping
s. v. om Paris, vid Seine. Omkr. 17,500 innev.
Der fins ett Rotschild tillhörigt slott, många
landthus och 400 tvätthus.
Boulogne-skogen [-lånj-], Fr. Bois de
Boulogne, en nära köpingen Boulogne-sur-Seine
liggande vacker park, hvilken tillhört Paris
sedan 1852. Der finnes en
acklimatisations-trädgård med en utmärkt samling djur. Vid
ingången till B. ligger byn Auteuil.
Bouloir [-låar], ett slags fransk väfnad af
lin eller hampa, uppkallad efter staden Bouloir
i franska depart. Sarthe.
Boulton [båltön], Matthew, engelsk
mekaniker, f. 1728 i Birmingham, öfvertog sin faders
stålfabrik, hvilken han 1749 betydligt
utvidgade, och inköpte 1762 en hed vid Soho (i
närheten af Birmingham), hvarest inom kort
uppväxte en fabriksstad, som 1874 räknade 14,000
innev. Vid samma tid uppfann B. konsten att
förgylla gips på ett billigt och varaktigt sätt,
hvilken konst snart blef modern och ensamt i
hans fabrik sysselsatte 1,000 personer. 1773
uppfann han ett sätt att mekaniskt efterbilda
oljemålningar. Sin största betydelse fick han
dock såsom maskinbyggare. Omkr. 1762 började
han bygga ångmaskiner efter Savarys
ofullkomliga konstruktion; men sedan han 1769
förbundit sig med J. Watt, nådde hans
maskinfabrikation en sådan utveckling, att etablissementet i
Soho kunde förse hela Europa med ångmaskiner.
1788 byggde han, med användning af Watts
principer, en myntningsmaskin med 8 diglar,
af hvilka hvar och en förfärdigade 70–90 mynt
i minuten. Myntpräglingskonsten undergick
genom denna uppfinning en fullständig
omstörtning. Utom de nämnda etablissementen, som
redan 1797 sysselsatte öfver 3,000 personer,
anlade B. sistnämnda år ett stort jerngjuteri i
Smetwick. Död 1809.
Bounty-öarna [baunti-], ögrupp i Stora
oceanen, s. ö. om Nya Zeeland, utgöras af 24
otillgängliga klippor utan växtlighet. De
upptäcktes af W. Bligh 1788.
Bouppteckning, jur., en af lagen för vissa
fall föreskrifven handling, genom hvilken en
noggrann framställning göres af en persons
förmögenhetstillstånd. Bouppteckning skall göras
i följande fall: då en egendom afträdes till
konkurs, då boskilnad sökes, och då en person
aflidit. Den förnämsta anledningen till
bouppteckning bildar det sistnämnda fallet, och man
förstår derför i inskränkt mening med
bouppteckning endast framställning af en död persons
förmögenhetsställning. Skyldig att föranstalta
om bouppteckning är vårdaren af den dödes
bo, d. v. s. efterlefvande make eller arfvinge
eller särskildt tillsatt utredningsman.
Bouppteckningen skall vara förrättad inom tre
månader från dödsdagen, såvida ej anstånd till en
viss annan tid blifvit hos rätten sökt och
erhållet. Rätter domstol i bouppteckningsfrågor
är underrätt i den ort, der den aflidne var
boende, såvida han ej var adelsman eller
ledamot af Svenska akademien, i hvilka fall
hofrätten träder i underrättens ställe. Bouppteckning
skall förrättas af två ojäfviga män, som i
dödsbon (sterbhus) på landet eller efter personer,
som höra till adeln eller presteståndet, utses
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
