Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis / 977-978 (1878) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bottenkran, ångm. - Bottenmorän, geol. Se Morän - Bottenmus, zool. Se Skäggsimpa - Bottenplåt - Bottensjön i Vestergötland - Bottenstock, skeppsb. - Bottenstocksvägare, skeppsb. - Bottentryck - Bottenventil, ångm. Se Bottenkran - Bottesini, Giovanni

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i den trattformigt mynningen, att han der sluter
tätt till, kan det utomkring fartyget befintliga
vattnet ej inströmma. En på sistnämnda sätt
inrättad bottenventil nyttjar man stundom i
förening med bottenkranen, hvilken i detta fall
efter uppfinnaren kallas Kingstons
bottenkran. Fördelen af att använda sådana kranar
är den, att krankiken, om blott ventilen först
stänges, kan utan olägenhet uttagas och
öfverses, hvilket annars ej låter sig göra, med
mindre fartyget intages i docka eller upphalas på
slip.

Ordet bottenventil nyttjas någon gång i
annan bemärkelse. Vid en ångmaskins luftpump
t. ex. har man en undre ventil, genom hvilken
vattnet insuges till luftpampen, samt en öfre
ventil, genom hvilken det utpressas derifrån.
Den undre af dessa bägge ventiler,
inloppsventilen, kallar man ibiand bottenventil, och
den öfre, utloppsventilen, toppventil. J. G. B.

Bottenmorän, geol. Se Morän.

Bottenmus, zool. Se Skäggsimpa.

Bottenplåt. 1. Bergsmek. En stor och grof
gjuten tackjernshäll, som vid uppsättandet af
ånghammare lägges ofvanpå stengrunden. Som
bottenplåten under hammarens gång är utsatt
för mycket stark påkänning, måste han vara af
mycket grofva dimensioner; också utgöra
bottenplåten och städkabben de två tyngste delarna
af hela ånghammarställningen. Bottenplåt kallas
jämväl den i Lancashire- och
Franche-Comté-härdar förekommande tackjernshäll, som lägges
i bottnen och ofvanpå hvilken hela härden
bygges. C. A. D.

2. Ångm. Bottenplåten utgör, i de maskiner
der han finnes, den underste delen af
maskineriet. I de fordom brukliga balansmaskinerna
och triangelmaskinerna var han så inrättad, att
han äfven utgjorde kondensor. I flere af
nutidens propellermaskiner, bl. a. hög- och
lågtrycksmaskinerna efter Woolfska systemet, är
bottenplåten så inrättad, att han utgör både
kondensor och den ram, i hvilken vefaxelns
lager ligga infattade. Många maskiner äro dock
af den beskaffenhet, att någon bottenplåt i dem
ej finnes; åtminstone har ingen af deras delar
fått detta namn. J. G. B.

Bottensjön i Vestergötland, Skaraborgs län,
Vadsbo härad, mellan Vättern och Viken, kan
betraktas som en vik af Vättern. Han ligger på
samma höjd som denne sjö (omkr. 88 m. = 297
f.) och är dermed förenad genom Rödesund.
Bottensjön är 6,6 kilom. (2/3 mil) lång och delas,
genom ett vid dess midt befintligt näs; i två
delar. Vid den vestra stranden ligger
Vaberget, och vid sjöns nordligaste bukt är
Forsviks jernbruk beläget.

Bottenstock, skeppsb. Den stomme, på hvilken
bordläggningen (den yttre beklädnaden) fästes,
utgöres af flere eller färre timmer, hvilka – hvad
särskildt träspant vidkommer – äro fördelade
i tvänne s. k. spant-ringar. Det i den ene
ringen underst belägna timret, som går tvärs
öfver kölen och fastbultas till denne, får
namnet bottenstock (fig. 1, d), och hela ringen
kallas bottenstocksring, hvaremot den andre
ringen benämnes citterring, emedan den i sig

upptager de intill bottenstocken liggande
timmer, som kallas cittror. I ett jernspant
består bottenstocken af en plåt, som fastnitas till



spantets båda halfvor, hvarför man i detta fall
ofta använder benämningen bottenstocksplåt
(fig. 2, q). R. N.

Bottenstocksvägare, skeppsb. (se fig. 1 och
2, e, på Bottenstock) en eller flere till
hvarandra fogade gröfre plankgångar, hvilka
inombords betäcka bottenstocksändarna och sträcka
sig utefter fartygets hela längd. Jfr
Bottenstock och Spant. R. N.

Bottentryck, mek., det tryck, som en vätska
utöfvar på bottnen af det kärl (den reservoar),
som innesluter henne. Om kärlet har t. ex.
vågrät botten, angifves bottentrycket genom
vigten af en vattenpelare, hvars bas är lika
stor med bottenarean och hvars höjd är
vattenhöjden i kärlet. Vore bottenarean t. ex. 0,12
qv.-m. och vattenhöjden 0,59 m., skulle
bottentrycket vara vigten af en vattenpelare med 0,12
qv.-m. bas och 0,59 m. höjd, eller med ett
kubikinnehåll af 0,0708 kub.-m. Enär en kub.-m.
vatten väger 1000 kilogr., skulle nämnda vigt
vara 70,8 kilogr. Detta gäller, hvilken form kärlet
än må ega, således äfven om det utvidgas eller
afsmalnar uppåt. Till följd deraf blir det möjligt
att med en vätska utöfva en större tryckning
än den, som motsvarar vätskans egen vigt. Vore
t. ex. kärlet koniskt med 0,12 qv.-m. bottenarea
och 0,59 m. höjd, skulle deri utöfvas 70,8 kilogr.
bottentryck, fastän vattnet väger endast en
tredjedel så mycket, eller 23,6 kilogr. Denne
sats, att bottentrycket kan blifva större än
vätskans vigt, kallas stundom "Pascals
hydrostatiska paradox", emedan Pascal först
experimentelt bevisade dess riktighet. G. R. D.

Bottenventil, ångm. Se Bottenkran.

Bottesini, Giovanni, italiensk
kontrabasvirtuos och kompositör, f. 1823, har gjort
vidsträckta konstresor – Sverige besökte han 1877
– samt innehaft teaterdirigentplatser i Paris,
Palermo och Barcelona, men har för det mesta
uppehållit sig i London. När hans rykte var
som störst, kallades han "kontrabasens Paganini".
Hans ton är stor och skön, hans färdighet i
löpningar beundransvärd, hans föredrag musikaliskt
bildadt. B:s kompositioner, som äro ganska
gedigna, utgöras af operor, sånger, symfonier,
qvartetter, konserter m. m. A. L.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>