Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borrow, George - Borrowdale, vild dal i Cumberland-shire i England. Eger rika grafit-grufvor - Borrum, socken i Östergötlands län. Se Börrum - Borsa, by i ungerska komitatet Marmaros - Borschtsch l. Borscht, hirsgröt - Borsig, Johann Karl Friedrich August - Borsig, Albert - Borsna, stad i ryska guvern. Tsjernigov - Borsod, komitat i Ungern - Borst, zool. - Borst, bot. Se Emergenser och Hår (Växternas) - Borstmaskar, Annelida Polychæta l. Setigera - Borstnejlika, bot. Se Dianthus - Borstsvansar, Thysanura (i vidstr. bem.), zool.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
of the gipsies in Spain (1841), som innehåller
ett vokabularium öfver nämnda språk, söker han
bl. a. uppvisa dettas sammanhang med sanskrit.
The bible in Spain (1843), en samling intressanta
skildringar, är den bästa bland hans skrifter.
B. har äfven öfversatt nya testamentet på spanska.
Borrowdale [bå’rrådel], vild dal i
Cumberland-shire i England. Eger rika grafit-grufvor.
Borrum, socken i Östergötlands län. Se
Börrum.
Borsa, by i ungerska komitatet Marmaros.
Mer än 5,000 innev. Bly-, silfver- och
kopparverk. Mineralkällor. Vid B. ligger
Tatardalen, ett pass, som leder från B. till
Bukovina och hvilket fått sitt namn af ett nederlag,
som tatarerna ledo der 1217.
Borschtsch l. Borscht, hirsgröt,
sammankokad af flere slags vegetabilier. Denne rätt
är mycket omtyckt i Lill-Ryssland.
Borsig. 1. Johann Karl Friedrich
August B., tysk industriidkare, f. 1804 i Breslau,
fick 1825 anställning vid F. A. Egells
maskinbyggeri-anstalt i Berlin, hvars jerngjuteri han
förestod till 1836. Vid nämnda tid hade
byggandet af jernvägar blifvit en lifsfråga äfven
för Tyskland, och B. anlade derför en
maskinverkstad utanför Oranienburger-thor vid Berlin.
I början (1837) sysselsatte han endast 50
arbetare, men redan 1847 uppgick arbetarnas antal
till 1,200, och 1864 hade det stigit till 1,800.
I B:s verkstäder byggdes hufvudsakligen
lokomotiv (1858 hade redan 1,000 sådana
förfärdigats derstädes) och andra maskiner för de
preussiske jernvägarnas behof. Den ofantliga
förbrukningen af smidt jern bestämde honom 1847
för anläggandet af ett jernverk i största skala
i förstaden Moabit vid Berlin. Han dog 1854,
just som han var betänkt på att genom
inköpande af kolgrufvor i Schlesien göra sin affär
ännu mer oberoende. – 2. Albert B., den
förres son, industriidkare, f. 1829 i Berlin, fick
sin praktiska utbildning dels i faderns
verkstäder, dels genom större resor.
Jernvägsväsendets storartade utveckling efter 1850 föranledde
honom att betydligt utvidga sin rörelse, men på
samma gång inskränka sig till fabrikation endast
af lokomotiv. Bägge etablissementen sysselsätta
nu årligen omkring 3,000 arbetare och hade
intill 1876 förfärdigat öfver 3,500 lokomotiv.
1862 anlade B. de s. k. Borsigverken i Öfre
Schlesien, der 4–5 hundra tusen ctr (1 ctr =
42,5 kilogr.) jern och stål årligen tillverkas.
Arbetareantalet derstädes uppgick 1875 till
3,000 personer, af hvilka 1,000 familjer utgöra
en särskild arbetarekoloni.
Borsna, stad i ryska guvern. Tsjernigov, s. ö.
om staden af detta namn. Omkr. 8,500 innev.
Tobaksodling.
Borsod [bå’rsjådd], komitat i Ungern, i
kretsen vester om Teis. För sin stora fruktbarhets
skull kallas det "lilla Ungern". Arealen 3,545
qv.-kilom. (63,8 qv.-mil). Omkr. 200,000 innev.
hvilka till större delen äro magyarer. Den norre
delen af B. genomstrykes af Bükk-berget; södre
delen är slättland. Hufvudort: Miskólcz.
Borst. 1. Zool. Det slags hår, som står
på gränsen mellan taggar och tagel. Borst
förekommer endast hos svindjuren, hvilka med
anledning deraf stundom också kallas "borstdjur"
(Setigera), samt hos några andra närstående
former. Borsten äro mindre grofva och betydligt
mjukare än taggarna, men gröfre och tjockare än
taglen samt låta med lätthet klyfva sig i
spetsen. – Hos lägre, ryggradslösa djur (i
synnerhet hos leddjuren) förekomma borstlika
bildningar (arthronoda), hvilka fungera som
känselborst, luktborst, hörselborst, simborst o. s. v.
2. Bot. Se Emergenser och Hår
(Växternas).
Borstmaskar, Annelida Polychaeta l. Setigera,
en artrik ordning af ringmaskarnas (Annulatae)
klass. Dessa djur hafva på segmentens sidor
en kam eller ett knippe af minst 8 borst, som
äro fästa på en s. k. fotknöl, och deras kropp
är oftast försedd äfven med mjuka bihang,
såsom cirrer, känseltrådar eller gälar. De lefva
alla i hafvet och äro nästan utan undantag
skildkönade. Bland mera framstående slägten må
nämnas Aphrodlte, Polynoë, Nereis, Arenicola
(sandmasken), Sabella och Serpula. A. Sg.
Borstnejlika, bot. Se Dianthus.
Borstsvansar, Thysanura (i vidstr. bem.),
zool., ledfotade djur, som numera (enl. Lubbock,
Meinert och Tullberg) anses bilda en
förmedlande länk mellan de sexfotade, mestadels
bevingade, insekterna och de mångfotade, alltid
vinglösa myriopoderna. Förr betraktades de
såsom en särskild afdelning af insektordningen
Orthoptera. De äro vinglösa, luftandande,
sexfotade leddjur, hafva en mjuk, af hår eller
vackert formade fjäll beklädd kropp, äro försedda
med bitande eller sugande mundelar, enkla (icke
facetterade) ögon, som på hvardera af
hufvudets sidor äro ordnade i en enda, af 8, 6, 7,
14 (hos Podura fimetaria) eller 12 (hos
Lepisma saccharina) småögon – oceller –
sammansatt grupp, och från ett af abdomens
bakersta segment utgå vanligtvis antingen ledade
borstbärande bihang, som äro riktade bakåt,
eller finnes der en gaffelklufven svans, som, då
djuret befinner sig i hvila, är slagen fram
under buken, men som, då det nödgas företaga en
hastig ställflyttning, kan sträckas ut, så att djuret
kan flytta sig med ett kraftigt hopp. De borst-
eller gaffellika bihangen på abdomen, hvilka
hafva gifvit anledning till dessa djurs namn,
äro hos några endast rudimentära och saknas
hos andra helt och hållet. Borstsvansarna äro
icke mer än 0,5–5 millim. (0,17–1,7 lin.) långa.
De föredraga fuktiga ställen och uppehålla sig
på marken under stenar, träbitar, multnande
löf o. d. Mot temperaturens inflytande tyckas
de vara mycket härdiga. Så lefver en art,
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
