Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blomma - Blommaert, Philipp - Blommér, Nils Johan Olsson - Blommerad - Blommerant - Blomqvast, bot. Se Inflorescens - Blomskaft - Blomskog - Blomskärm - Blomster-almanack l. Blomster-kalender - Blomsterfluga - Blomster-kalender. Se Blomster-almanack - Blomster-månad - Blomster- och fruktmåleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(prestkragen) har man räknat öfver 120,000 och hos en
individ af Artemisia vulgaris (malörten), som
likaledes vuxit i Sverige, öfver 700,000 under
en sommar utvecklade blommor. Tulpanen och
kungsängs- l. damspelsliljan (Fritillaria
meleagris) lemna exempel på enblommiga, arter af
vallmoslägtet på fåblommiga växter.
En- och fåblomstriga växter hafva vanligen
stora, mångblomstriga oftast små blommor. –
Att blommans storlek vexlar inom ganska vida
gränser, finner man af en jämförelse mellan, å
ena sidan, de i täta blomställningar sittande
blommorna hos den allmänna Chenopodium album
(svinmållan), och, å andra sidan, den hvita
näckrosen, den skandinaviska florans största
blomma, eller blommorna hos Victoria regia och
Rafflesia Arnoldi, hvilka utslagna hålla nära 1
m. (3 f.) i diameter och äro de största af alla
hittills kända blommor. Blommans
hufvudfärg bestämmes oftast genom hyllebladens,
särskildt kronbladens, färg, men stundom, då dessa
äro obetydligt utvecklade, af andra blomdelars,
t. ex. af ståndarnas (såsom hos akacierna) eller
af pistillernas färg (såsom fallet är med
Salix-arternas honblommor).
Blomdelarna hafva en kort tillvaro, hos de
flesta växter en enda vegetationsperiod eller en
del af en sådan. Hos somliga växter, t. ex.
pilarter, alm, syren m. fl., nå de icke sin
fulla utveckling förrän under den
vegetationsperiod, som följer på den, under hvilken de
blifvit anlagda. F. R. K.
Blommaert [-mart], Philipp, belgisk
skriftställare, f. 1809 i Gent, d. 1871, var en af de
förnämste målsmännen för det flamländska
språkets rätt gent emot franskt inflytande samt utgaf
i sådan afsigt flere äldre flamländska dikter,
hvarjämte han skref en flamländsk öfversättning
af Die Nibelungen. Jämte Willems satte han
sig 1840 i spetsen för dem, som till regeringen
ingingo med petitioner i språkfrågan. Hans
förnämsta arbete är Aloude geschiedenis der belgen
of nederduitschers (1849).
Blommér, Nils Johan Olsson,
historiemålare, föddes d. 12 Juni 1816 i Öfveds socken i
Skåne och sattes tidigt i målarelära i Lund,
der han genom porträttering lyckades samla
medel att komma till Stockholm. 1839 blef
han inskrifven såsom elev vid Akademien för
de fria konsterna. Under J. G. Sandbergs
ledning gjorde han sina första studier med sådant
allvar, att han åren 1842–47 belönades vid
flere pristäflingar och sistnämnda år fick,
såsom akademiens stipendiat, anträda en utländsk
resa. Han begaf sig först till Paris, der han
uppehöll sig till 1850. År 1848 kallades han
till agré af akademien. Under sin vistelse i
Paris målade han bl. a. Elfdrömmen,
Sommarqvällen, Näcken och Ägirs döttrar (nu i
Nationalmuseum) samt Elfvorna. 1850 reste
han till Italien, der han uppehöll sig till sin
död, d. 1 Febr. 1853. För det mesta vistades
han i Rom, och derifrån hemsände han bl. a.
de tre stora taflorna Det betlehemitiska
barnamordet, Freja, åkande i sin char (nu i
Nationalmuseum) samt Loke och Sigyn. – B. var
en finkänslig och rikt begåfvad konstnärsande,
som med entusiasm hängaf sig åt sträfvandet
att skapa en nordisk eller särskildt svensk konst.
Han vände sig dervid hälst till de romantiska
elementen i Nordens fornverld, till den milda,
svärmiska sidan af Nordens lif och natur
(vaner, alfer). Ehuru hans tekniska förmåga icke
var tillräckligt utbildad, är det ej osannolikt,
att hans lefvande kärlek till sitt ämne och fasta
tro på dettas berättigande inom konsten skulle,
om han hade fått lefva, gjort honom till
skaparen af en sjelfständig svensk skola. – Hans
förnämsta arbeten (nio st.) utkommo 1855 i
litografier med tontryck under titel Blommérs
taflor, med text af Hyltén-Cavallius. R-n.
Blommerad, försedd med inväfda, broderade
eller påtryckta blomlika mönster.
Blommerant, blomstrande, mest om en
persons utseende; frisk, prydd med helsans rosor.
– Detta endast i hvardagsspråket förekommande
adj. synes till formen vara påverkadt af Fr.
bleumourant, likblå, blekblå, och den deraf gjorda
tyska förvrängningen blümerant, blekblå, svag,
då deremot det svenska ordets alldeles motsatta
betydelse blifvit bestämd af ljudlikheten med
ordet blomma.
Blomqvast, bot. Se Inflorescens.
Blomskaft, bot., den stamdel, som uppbär en
blomma och som ligger mellan blomman och
närmaste skärmblad eller örtblad. Ofta nog
äro de grenar, som uppbära blomman, så korta,
att de ej kunna urskiljas med obeväpnadt öga.
I detta fall sägas blommorna sakna blomskaft
eller vara oskaftade. Dylika blommor
förekomma hos tistlarna och de öfriga
compositéerna, klöfverarterna, de flesta gräsen m. fl. Jfr
Stam. V. W.
Blomskog, socken i Värmlands län,
Nordmarks härad. Arealen 15,063 hekt. (30,512
tnld). 20 3/4 ofm., 21 1/4 fm. mtl. 2,211 innev.
(1876). Jämte socknarna Trankil, Torrskog och
Vårvik (de båda sistnämnda tillhörande
Elfsborgs län) utgör B. ett konsistorielt pastorat af
2:dra kl., Karlstads stift, Nordmarks kontrakt.
Blomskärm, bot., är en annan benämning på
skärmblad (se Blad). Blomskärmar saknas hos
vissa växtgrupper, t. ex. Cruciferae och
Aroideae (inuti blomkolfvarna). Hos vissa växter
sitter en del blomskärmar så tätt under
blommorna, att de bilda liksom ett yttre blomfoder.
Så är förhållandet hos ängsnejlikan (Dianthus
deltoides) och några malvacéer. V. W.
Blomster-almanack l.
Blomster-kalen-der, almanack, som utvisar de olika
blomningstiderna för vissa växter.
Blomsterfluga, Anthomyca, zool., insektslägte
af ordningen Diptera, tvåvingar. Inemot 220
europeiska arter finnas. Larverna anställa stor
förödelse bland en del af våra kulturväxter,
t. ex. trädgårdslöken, kålen, rädisan, hvitbetan
och laktuken. A. Sg.
Blomster-kalender. Se
Blomster-almanack.
Blomster-månad, benämning på Maj månad,
emedan blommor då börja mer allmänt
framkomma.
Blomster- och fruktmåleri är den gren af
målarekonsten, som efterbildar blommor, blad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
