Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blindhet - Blindinstitut. Se Allmänna institutet för döfstumma och blinda samt Blindundervisning - Blindning, befästningsk. Se Blinda och Blindverk - Blindnässla, bot. Se Lamium - Blindrote, milit. Se Rote, milit - Blindrotta, Spalax typhlus - Blindrå - Blindtarm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och lemna ljusstrålarna tillträde till näthinnan.
Sådana äro fördunklingar af hornhinnan eller
den del deraf, som motsvarar
pupillar-öppningen, vidare tilltäppningar af pupillen genom
inflammationsprodukter eller sammanväxningar
deraf, fördunklingar af linsen ("grå starr"),
förändringar af glaskroppen (hvarigenom denna
förlorar sin genomskinlighet), sjukdomar i ögats
kärlhinna (choroidea) och i näthinnan (retina),
aflossningar af denna, tumörer (uppsvällningar)
i ögat o. s. v. Ytterst sällan är blindheten
medfödd. Många former deraf kunna botas,
men ej sällan måste dervid operativa åtgärder
användas. För att en operation skall lemna utsigt
till framgång, fordras likväl, att blindheten ej
är absolut fullständig; åtminstone förmågan att
skilja ljus och mörker måste finnas qvar.
Utgången af en operation är dock alltid
tvifvelaktig, och en mängd former af blindhet kunna
hvarken botas genom kirurgisk eller annan
åtgärd. Så mycket nödvändigare är det att söka
förekomma blindhet genom att i tid riktigt
behandla de grundläggande orsakerna. Dervid
bör väl ihågkommas, att äfven de till
utseendet oskyldigare ögonsjukdomarna kunna, genom
brist på vård eller en förvänd sådan,
medelbart eller omedelbart medföra förlusten af
synen på det angripna ögat, ja att i ej få fall
en sjukdom, som att börja med angriper endast
det ena ögat, efter längre eller kortare tid
drager äfven det andra i förderfvet. Rsr.
Blindinstitut. Se Allmänna institutet
för döfstumma och blinda samt
Blindundervisning.
Blindning, befästningsk. Se Blinda och
Blindverk.
Blindnässla, bot. Se Lamium.
Blindrote, milit. Se Rote, milit.
Blindrotta, Spalax typhlus, zool., kallas en
gnagare, som närmast liknar mullsorkarna och
utgör typen för en särskild familj, Spalacoideae.
Denna rotta har endast rudimentära ögon, som
täckas af huden, och hon saknar yttre öron
och svans. Liksom mullvaden gräfver hon sina
gångar i jorden, der hon föder sig af
växternas rötter. Hon förekommer i östra Europa
och vestra Asien, ända bortåt Sibirien. F. A. S.
Blindrå, sjöv., en rå (rundhult, a), som
medelst den s. k. sadeln (en tågstropp) fordom
hängdes horisontalt under bogsprötet, straxt
utanför fockstaget (b). Till denna rå var fäst ett
fyrkantigt segel (h), kalladt blinda, stundom
waterblinda, underblinda eller storeblinda.
Blindans ref gingo i kryss från de öfre hörnen och
snedt öfver seglet. När blindan skulle föras
bidevind, intogs det ref, som gick från lä hörn,
hvarefter vid lovarts skothorn fästes en tyngd
och lä brass (triss) halades, till dess seglets
underkant blef ungefär horisontal. Derigenom
fick seglet utseende af ett gaffelsegel eller
mellanstagsegel, men var det oaktadt ganska svårt
att föra bidevind. För att råns ställning skulle
kunna förändras, nyttjades tåg, som kallades
blinde-brassar eller blinde-trissor (c) och
blinde-toppläntor (d). De förra leddes
vanligtvis genom block å fockstaget, derefter
genom block å märsens underkant och ned i däck.
Bruket af ett dylikt segel under bogsprötet var
mycket gammalt och upphörde ej förrän på
1830-talet. Efter denna tid nyttjade man blindrån
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
