Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Björn Jernsida - Björn Jernsida d. y. - Björn på Hög (Håga) - Björn, Didrik Gabriel - Björn, Nils Andreas - Björna - Björn-apa, Björn-babian l. Tsjakma, zool. Se Babianer - Björnbak, Lars - Björnbär, bot. Se Rubus - Björndansen - Björneborg (Finska Pori)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Björn Jernsida, ryktbar viking i midten af
800-talet, nämnes som son af Ragnar Lodbrok
och skall efter dennes i England timade död,
hvilken han med sina bröder hämnades, af
faderns vidsträckta välde hafva fått på sin lott
den östre delen, eller Svitjod. Svårt torde vara
att afgöra huruvida han var konung i Upsala.
Med större visshet känner man, att han
sväfvade kring på hafven och härjade kusterna af
Flandern, Frankrike, Spanien och norra Italien.
Man trodde, att svärd ej bet på honom, och
derför fick han namnet "Jernsida".
Björn Jernsida d. y., son till Harald Kesja,
tillhörde under inbördes kriget efter Knut
Lavards mord sin farbroder Erik Emunes parti,
räddade i en drabbning dennes lif, men blef
likväl sedermera, enligt hans föranstaltande, på
lös misstanke mördad. B:s gemål, Katarina, var
dotter till Svea-konungen Inge d. y., och hans
dotter Kristina blef gift med Erik den helige. C. R.
Björn på Hög (Håga), konung i Svealand.
När Ansgar omkr. 830 först predikade
kristendomen i Sverige, regerade i Upsala en konung
vid namn Björn. Möjligen är denne den Björn
på Hög (at haugi), såsom hvilkens hofskald de
isländska sagorna omtala Brage den gamle. Det
torde vara förhastadt att sätta det isländska
haugr i förbindelse med Håga (en gård i
Trefaldighets socken vid Upsala), der en väldig
ättehög ännu kallas Björns hög.
Björn, Didrik Gabriel, skådespelare,
literatör, f. i Kristinehamn 1757, blef 1777 student
i Upsala och anställdes efter slutade studier
såsom e. o. tjensteman i Stockholm. Han
ingick dock snart såsom aktör vid dervarande
Stenborgska (Nya svenska) teatern, der han
1785 debuterade såsom Almaviva i "Barberaren
i Sevilla". 1794 flyttade han till Linköping och
blef gymnasii-boktryckare derstädes, men måste
redan 1800, såsom invecklad i upploppet mot
arrendatorerna af kronobrännerierna, åtminstone
till namnet lemna sitt tryckeri. Från Linköping
flyttade han sannolikt under loppet af 1803, och
det uppgifves, att han sedan bodde i Nyköping.
Han dog 1810 i Stigtomta socken i
Södermanland. B. har sin egentliga betydelse såsom
öfversättare och bearbetare för teatern. Öfver
femtio stycken – öfversatta, bearbetade eller
författade af honom – vittna om hans stora
förmåga och outtröttliga arbetslust. Bland hans
egna arbeten förtjena nämnas: Fricorpsen eller
dalkarlarna (1788), Mickel Vingler på
amerikanska ön (1790) och Skaldebref till Stockholms
borgerskap (1790).
Björn, Nils Andreas, norsk prest,
författare, f. 1807, var 1835–40 kapellan på Moss,
men flyttade sedan till Kristiania, der han
uppehöll sig i tio år. Under denna tid verkade han
med stor ifver för upprättande af barnasyler
samt räddningsanstalter och
nykterhetsföreningar. Derjämte utvecklade han en omfattande
verksamhet som författare; han utgaf
åtskilliga tidskrifter, såsom "Asyltidende"
(1842–43) och "Börnevennen" (1843–50), af hvilka
i synnerhet den senare vann betydlig
utbredning. 1850 anställdes han som sogneprest i
Lexviken vid Trondhjem och 1863 i Nordre
Aurdal i Valders. Han är i sitt andra gifte
förenad med Henrik Wergelands enka. Y. N.
Björna, socken i Ångermanland,
Vester-Norrlands län, Norra Ångermanlands härad. Arealen
92,311 hekt. (186,994 tnld). 12 49/160 ofm. och
fm. mtl. 2,110 innev. (1875). Regalt pastorat
af 3:dje kl., Hernösands stift. Ångermanlands
nordvestra kontrakt.
Björn-apa, Björn-babian l. Tsjakma,
zool. Se Babianer.
Björnbak, Lars, dansk publicist, f. 1824 i
Vendsyssel (norra Jylland), är sedan 1855
skollärare och kyrkosångare i Viby, nära Århus.
Genom sin efter kriget 1864 upprättade tidning,
"Aarhus amtstidende", har han gjort sig
beryktad såsom Danmarks radikalaste målsman
för en krass materialism, i synnerhet i fråga
om national-äran och medlet för hennes
upprätthållande: ett väl ordnadt krigsväsende. Hans
inflytande har dock försvagats genom hans
hänsynslösa språk och genom en oefterrättlighet,
som ådragit honom flere rättegångar, t. o. m.
för "vitterlig usandhed". C. R.
Björnbär, bot. Se Rubus.
Björndansen, ett slags lapsk folkdans, som
fordom plägade företagas, när en björn blifvit
fångad.
Björneborg (Finska Pori), en af Finlands
äldste städer, belägen i Satakunda, vid utloppet
af Kumo elf. 7,346 innev. (1875). Sjöfart och
handel utgöra de förnämsta näringskällorna. Den
egentliga hamnen, Räfsö, ligger 33 kilom. (4,5 mil)
ifrån staden. Antalet af stadens fartyg uppgick
1875 till 115, hvaraf 26 segelfartyg om 10
läster eller derutöfver, 80 pråmar, lodjor och
segelfartyg under 10 lästers drägtighet samt
9 ångfartyg, hvilka tilllsammans hade 3,864
lästers drägtighet och 392 hästkrafter. 1875
inklarerades 107 fartyg (9,402 läster) med
laddning och 190 fartyg (28,923 läster) med
ballast. Utklarerade blefvo: 300 lastade fartyg
(38,030 läster) och 22 (1,824 läster) utan last.
Importvärdet samma år steg för finska fartyg
till en summa af 1,278,028 mark (1 mark =
65 öre) och för de utländska till 1,770,164 mark.
Exportens värde uppgick: på finska fartyg till
1,957,622 mark och på utländska till 2,515,637
mark. För åren 1873–75 steg uppbörden i
tullkammaren till resp. 431,630 o. 615,660 o. 489,040
mark. 1873 funnos i staden ett ullspinneri,
ett pappersbruk, ett engelskt lädergarfveri, en
mekanisk verkstad, en tändsticksfabrik, 5
ölbryggerier och 15 industriella inrättningar af andra
slag. Sammanlagda tillverkningsvärdet för dessa
fabriker steg till 1,283,534 mark. De förnämsta
utförselvarorna äro skogsprodukter och
viktualier. 1875 utskeppades omkr. 1,178,000 hektol.
(4,500,000 kubikf.) sågade skogsprodukter.
Utförseln af beck och tjära har varit i nedgående.
Medeltalet steg för åren 1856–65 till 2,155
tunnor (1 tunna = 48 knr = 1,25 hektol.), för
åren 1866–70 till 1,093 tunnor; 1870 utfördes
endast 562 tunnor. Medeltal för köttexporten
har varit 1,275 kilogr. (150 lisp.), för smör
58,652 kilogr. (6,899 lisp.); 1870 utfördes 99,963
kilogr. (11,758 lisp.) smör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
