Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bd) samt de med de större läroverken
(hvaribland t. ex. Kristiania katedralskola eger
20,000 bd) m. fl. institutioner förenade mindre
biblioteken.
I Finland är universitetsbiblioteket i
Helsingfors det förnämsta; det gamla
universitetsbiblioteket i Åbo, grundlagdt 1640, som 1827
bestod af 40,000 bd, förstördes till störste
delen under den brand, som då öfvergick
staden. De 830 bd, som räddades, utgjorde,
jämte den till Helsingfors stad förut skänkta
Calonii boksamling, grundstommen till det
bibliotek, som efter det finska universitetets
flyttning till Helsingfors bildades vid detsamma.
Genom inköp af större boksamlingar, ss. bl. a.
(1837) den ryske ministern Suchtelens
samling af disputationer från de svenska
universiteten, och genom betydande gåfvor, bl. a.
från ryska regeringen den rika
Alexandrovska boksamlingen (24,000 bd) och bonden
Matts Pohto’s dyrbara samling af äldre
finska tryck, växte biblioteket hastigt och eger
f. n. omkr. 120,000 bd. Det får ett exemplar
af alla i Finland tryckta böcker och ett exemplar
af allt, som tryckes i Ryssland på andra språk än
ryska och polska, hvaraf ett exemplar i stället
tillfaller det ryska biblioteket i Helsingfors, som
f. n. har omkr. 30,000 bd. Af öfriga
bibliotek i Finland märkes Studentbiblioteket
(omkr. 20,000 bd), hvilket leder sitt ursprung
från de 1852 upplösta studentafdelningarnas
boksamlingar, förutom handbiblioteken vid
museer, observatorier och läroverk.
Sveriges äldsta bibliotek är utan tvifvel det,
som tillhörde Lunds domkyrka, hvilken redan
1124 af en diaconus, Ulf Björn, fick såsom
gåfva bl. a. åtskilliga böcker. Denna
boksamling ökades under de följande århundradena
genom flere gåfvor, bland hvilka i synnerhet
ärkebiskop Andreas Sunessons (d. 1228)
var stor och dyrbar. Numera finnes dock af
allt detta högst litet, kanske intet, i behåll.
Såsom det dernäst äldsta torde kunna nämnas
Sigtuna klosterbibliotek, dit biskop Tomas i
Finland (d. 1248) och Israel Erlandsson (d. 1332)
m. fl. skänkte flere dyrbara skrifter. Det enda man
vet om denna samlings senare öden är, att Upsala
universitetsbibliotek nu eger flere böcker, som
tillhört densamma. I Stockholm omtalas kort
efter grundandet af ett franciskan-kloster på
Gråmunkeholmen (nuv. Riddarholmen), omkr.
1270, ett dit hörande bibliotek, som 1348 af
klosterbrodern Jacobus Magnus erhöll flere
böcker och 1489 hade till "custos et gardianus"
teologie doktorn Canutus Johannis, hvilken
iståndsatte biblioteket och äfven skänkte dit flere
böcker. Det ökades sedermera genom gåfvor under
hela medeltiden, och tyckes hafva fått förblifva
orubbadt äfven efter Vesterås recess (1527),
då det indrogs till kronan. Då nämligen Johan
III 1576 upprättade det under jesuiternas
ledning ställda Gymnasium regium, skänkte
han dit det gamla klosterbiblioteket, som
sedermera ökades med böcker, hopsamlade från alla
håll, bl. a. från Upsala universitetsbibliotek,
hvaröfver presterskapet vid Upsala möte 1593
framburo sina klagomål. När jesuiterna, 1585,
måste lemna Sverige, medtogo de till Riga och
Braunsberg en stor del af detta bibliotek (af dem
först kalladt "Bibl. societatis Jesu in Suecia",
sedermera ändradt till "Bibi. soc. Jesu in
Braunsberga"). Större delen af det bortröfvade
återtogs likväl af Gustaf II Adolf, som, efter
eröfringen af Riga och Braunsberg, öfverlemnade
det, jämte en mängd andra der tagna böcker,
till Upsala universitets bibliotek.
I Vadstena kloster bildades kort efter dess
anläggning (omkr. 1384) ett bibliotek, som
under följande tider betydligt ökades genom
afskrifter och inköp utomlands. Äfven efter
reformationens införande fick det blifva qvar i
klostret, tills Gustaf I 1543 lät bortföra det,
man vet icke hvarthän. Handskrifter, som tillhört
detsamma, finnas ännu i behåll såväl i Kongl.
biblioteket i Stockholm som i Upsala
universitetsbibliotek. – I Upsala fans fordom i
ärkebiskopshuset ett särskildt bibliotek, hvilket 1369 bestod
af omkr. 100 arbeten. Det införlifvades
sedermera med domkyrkans boksamling, hvilken
troligen grundats kort efter denna kyrkas
grundläggning, ty redan 1278 skänktes dit, såsom
det berättas, af domprosten Bero och 1292 af
kaniken Hemming flere skrifter. 1695 fans
biblioteket ännu qvar, men bestod då endast af 211
böcker och 4 handskrifter. Sedermera blef det
införlifvadt med Upsala universitetsbibliotek.
Af öfriga boksamlingar, som under medeltiden
funnos vid klostren och domkyrkorna, torde här
blott böra nämnas den, som tillhörde
franciskanklostret i Visby, hvilken skall hafva varit
ganska rik (omkr. 2,000 arbeten) och hvars lokal
1442 måste utvidgas; alla spår af densamma
äro dock numera försvunna.
Af Sveriges nuvarande bibliotek är Kongl.
biblioteket det förnämsta. Redan på Gustaf
I:s tid fans ett sådant, troligen grundadt af
konungen sjelf, och detta ökades af den
bokälskande Erik XIV, öfver hvars bibliotek en af
"doctor Benct" och Rasmus Ludvigsson 1568
upprättad katalog ännu finnes i behåll (aftryckt
i Handl. rör. Skandinaviens historia del. 27: 380).
Johan III skänkte hela detta bibliotek, jämte många
bland de af honom sjelf inköpta böckerna, 1576
till Gymnasium regium. Genom en fransman, La
Porte, lär han dock sedermera hafva samlat ett
nytt bibliotek, hvilket troligen utgjorde grunden
till det, som 1611 anförtroddes åt Johannes Buraei
vård. Gustaf II Adolf lär 1621 hafva skänkt
en del af kongl. biblioteket till Upsala
universitet. 1634 utnämndes mäster Lars Fornelius
till bibliotekarie "öfver våre och kronans
bibliotek, såväl det gamla som det nya", med
hvilket sistnämnda ord torde åsyftas den del af det
i Würzburg 1631 tagna biskopliga biblioteket,
som behölls i Stockholm för drottning Kristinas
räkning. Dermed förenades de 1642 tagna
Olmütz-biblioteken, och 1649 det i Prag tagna
kongl. biblioteket. Af det sålunda betydligt
ökade kongl. biblioteket medtog drottning
Kristina större delen, då hon 1654 lemnade Sverige.
Genom krigsbyten förstorade Karl Gustaf
betydligt bibliotekets samlingar, hvilka genom köp
ytterligare tillväxte. Vid den store
slottsbranden 1697 gingo de dock till störste delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
