Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bibliografi - Bibliolatri - Bibliolit - Bibliologi - Bibliomani - Bibliomanti - Bibliotaf - Bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Handlexikon" (1876). För bibliografiska upplysningar
rörande den svenska literaturens alster är man
derför nödsakad att hänvända sig till de skrifter,
som behandla enstaka perioder af den svenska
literaturhistorien eller speciella vetenskaper, såsom
bl. a.: Schröder, "Incunabula artis
typographicae in Suecia" (1842), E. M. Fant, "Annales
typographici seculi decimi sexti in Suecia"
(1793–94. suppl. 1796–1800), Stiernman,
"Bibliotheca sviogothica" för 1600–32 (1731),
Schefferus, "Suecia litterata" (1680), Von
der Hardt, "Holmia literata" (ny uppl. 1707),
Stiernman "Aboa literata" (1719), Lüdeke,
"Allgemeines schwedisches
gelehrsamkeits-archiv" för 1772–92 (1781–96) m. fl. d. samt
de mot slutet af 1700-talet allt oftare
förekommande förteckningarna öfver de särskilda
tryckeriernas årstryck, äfvensom
Boktryckerisocietetens kataloger och de periodiskt
utkommande bokhandels-katalogerna, "Svensk
bibliographi" (1828–65), "Årskatalog för svenska
bokhandeln" (1861–76), "Svensk
bokhandelstidning" (1863–76). Dessutom har C. F.
Lindström utgifvit "Svensk bokhandelskatalog, år
1845", forts. t o. m. 1851, jämte suppl.
(1846–52). Af Hjalmar Linnströms "Svenskt
boklexikon" för 1830–65 hafva endast 20
häften (A–Ericson, 1867–73) hittills utkommit.
Såsom vetenskapliga specialbibliografier må här
bl. a. nämnas för teologi: Alnander,
"Anvisning till et utvaldt theologiskt bibliothek"
(1762–72), Stricker, "Försök til et svenskt
homiletiskt bibliotek" (1767); för juridik: Aagesen,
"Fortegnelse över retsliteratur i Danmark, Norge,
Sverig og til dels Finland" (1876); för farmaci:
Hamberg, "Svensk pharmaceutisk bibliografi"
(1862), för naturvetenskaperna: Wikström,
"Conspectus litteraturae botanicae"(1831),
Cnattingius, "Öfversigt af svenska
skogslitteraturen" (1877), O. von Friesen, "Sveriges
ornithologiska literatur" (1860), Lundberg,
"Sveriges ichtyologiska litteratur" (1872), för
historia: Warmholtz, "Bibliotheca historica
svio-gothica", upptagande äfven skrifter
öfver Sveriges topografi, naturalhistoria, svenska
språket m. m. (1781–1817), Klemming,
"Förteckning öfver samtida berättelser öfver
Sveriges krig" (1867), Montelius,
"Bibliographie de l’archéologie préhistorique de la
Suède pendant le XIX:e siècle" (1875), m. fl.
För svensk lärdoms- och literatur-historia:
Lidén, "Catalogus disputationum in academiis
et scholis Sueciae" 1–4 (1778–79), forts.
af G. Marklin t. o. m. 1855, 1–2, (1820,
56), E. M. Fant, "Historiola litteraturae Graecae
in Suecia" (1775–86), Floderus, "De
poëtis in Svio-Gothia graecis" (1785–89),
Wåhlberg, "De poëtis in Sviogothia latinis"
(1739–40), Hammarsköld, "Förteckning på de i
Sverige från äldre till närvarande tider utkomna
schole- och undervisningsböcker" (1817),
Wallmark, "Förteckning öfver svenska periodiska
litteraturen ifrån dess upphof" (i Journal f. litt.
o. teater 1811), Klemming, "Sveriges
dramatiska litteratur till 1875" (1863–76), "Qvinnan
inom svenska litteraturen" (1873, anon.), Sundel,
"Historisk afhandling om de böcker och skrifter,
som blifvit utgifna af kongl. personer" (Vitt. hist.
och ant. akad. handl., del. 9), H. Wieselgren,
"En kunglig familjs bibliografi" (1867). Öfver i
Sverige förbjudna böcker finnes Alnander,
"Historia librorum in Suecia prohibitorum"
(1764) jämte Aurivillii "Hypomnemata" till
nämnda afhandling (1809). Öfver svenska
anonymer har Stiernman utgifvit "Centuria
anonymorum" I. (1724) och Eichhorn,
"Upptäckta svenska anonymer och homonymer" (1859).
En mängd bibliografiska upplysningar
meddelas för öfrigt äfven i de af Atterbom,
Hammarsköld, Lénström, B. E. Malmström, P.
Wieselgren, G. Ljunggren och G. Claëson utgifna
arbetena öfver svenska literaturen. B. L.
Bibliolatri (af Grek. biblion, bok, och latreia,
dyrkan), vidskeplig dyrkan af det bibliska
ordet, hvarvid anden glömmes för bokstafven.
Bibliolit (af Grek. biblion, bok, och lithos,
sten), "bokförstening", namn på
papyrus-handskrifter, som genom vulkaniska utbrott blifvit
förkolade och förstenade.
Bibliologi (af Grek. biblion, bok, och logos,
lära), läran om bokväsendet; läran om bibelns
fortplantning och betydelse; stundom äfven =
afhandling om bibelupplagor.
Bibliomani (af Grek. biblion, bok, och mania,
galenskap), bokvurmeri, passionerad äflan att
samla böcker, icke så mycket för deras inre
värde som för deras sällsynthet eller andra mera
tillfälliga egenskaper (dyrbara band, breda
marger o. s. v.). Bibliomanien uppstod först i
Holland, men har sedermera utbredt sig särdeles i
Frankrike och England. Böcker, som i sig
sjelfva ej äro mycket värda, hafva i dessa land
ofta försålts till otroligt höga pris. Så t. ex.
såldes i London 1812, på en auktion efter
hertigen af Roxburgh, den äldsta upplagan af
Boccacio’s "Decamerone" (tryckt 1471) för
2,260 p. st. (40,680 kr.). Till minne af
denna händelse stiftades
"Bibliomanio-Roxburgh-club", som årligen sammanträder den
13 Juli (årsdagen af den Roxburghska
bokauktionen). Ett motstycke till denne klubb är
"Ballantyne-club" i Skotland m. fl., hvilka dock
numera ej lära vara så lifligt besökta som förr.
(Jfr Dibdin, "Bibliomania or book-madness" och
"Bibliographical Decameron".) – Biblioman,
bokvurm. B. L.
Bibliomanti (af Grek. biblion, bok, och
manteia, spådom), spådom ur på slump uppslagna
ställen i böcker, i synnerhet bibeln.
Bibliotaf (af Grek. biblion, bok, och taptein,
begrafva), bokgömmare, en, som högst ogerna
låter andra begagna eller låna de böcker, hvilka
äro i hans ego eller vård.
Bibliotek (af Grek. biblion, bok, och theke,
förvaringsrum) betecknar såväl en förvaringsort
för böcker (boksal, bokrum) som sjelfva
boksamlingen. Ordet nyttjas äfven såsom gemensam titel
på en serie eller samling af skrifter med
likartadt innehåll ("Historiskt bibliotek",
"Bibliotek i populär naturkunnighet", "Romanbibliotek"
o. s. v.). Under medeltiden kallades under
stundom bibeln för "biblioteket", såsom
innehållande hela samlingen af de heliga skrifterna.
– Det äldsta bibliotek, hvarom vi hafva någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
