Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bibliografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vetenskåp, som har till uppgift att taga kännedom
om och förteckna samt beskrifva alla eller
särskilda lands, folks och tiders literära alster,
som ock på en efter denne vetenskaps regler
upprättad bokförteckning. I den förra
bemärkelsen sammanfaller ordet till en viss grad med
bibliologi och bibliognosi. – Ehuru De
Bure var den förste, som genom sin
"Bibliographie instructive" (1763-68) införde
benämningen bibliografi, kan dock Konrad Gessner,
hvilken i sin "Bibliotheca universalis" (1545–55)
sökte sammanställa alla då kända arbeten,
med skäl nämnas såsom bibliografiens
grundläggare. Bibliografien har sedermera betydligt
utvecklats, i synnerhet inom Frankrike och
Tyskland. En utförlig förteckning öfver såväl de
bibliografiska systemen som hela den
bibliografiska literaturen finnes i Bibliotheca
bibliographica (1866) af Petzholdt. Bibliografien
meddelar antingen endast boktitlarna ("ren
bibliografi"), eller meddelar hon derjämte
uppgifter om böckernas innehåll, värde, yttre
beskaffenhet, pris och öden ("använd bibliografi"),
stundom äfven biografiska upplysningar öfver
författarna ("författare-lexikon"). En bibliografi
uppställes olika, allt efter de olika behof hon
är afsedd att fylla: vetenskapligt, systematiskt,
kronologiskt eller alfabetiskt (efter författarnas
namn eller de anonyme boktitlarnas hufvudord).
En allmän bibliografi (omfattande alla tiders
och lands literatur), sådan som t. ex. Robert
Watt velat åstadkomma genom sin "Bibliotheca
britannica, or a general index to british and
foreign literature" (1824), är – med den
ofantliga utsträckning literaturen numera vunnit –
alldeles omöjlig. Hvarje bibliografi måste
derför inskränkas till ett mindre område, såsom:
a) Dyrbara och sällsynta arbeten.
Bibliografier af detta slag hafva åstadkommits af t.
ex. Brunet, "Manuel da libraire et de
l’amateur des livres" (1810, 5:te uppl. 1860–65);
Ebert, "Allgemeines bibliographisches
lexicon" (1821–30) och Graesse, "Trésor des
livres rares et précieux" (1859–69).
b) Förbjudna och indragna arbeten.
Förteckningar öfver samlingar af detta slag finnas i
Peignot, "Dictionnaire critique des livres
condamnés au feu, supprimés ou censurés" (1806;
jämte tillägg af Brunet 1848–49) och
Mendham, "The literary policy of the church of
Rome" (1830), "Index librorum prohibitorum
Pii IX pont. max. jussu editus" (1876) samt
"Catalogue des ouvrages condamnés comme
contraires à la morale publique 1814–73" (Paris,
1874) m. fl.
c) Anonyma och pseudonyma arbeten. Bland
detta slags bibliografier må nämnas Barbier,
"Dictionnaire des ouvrages anonymes et
pseudonymes publiés en français et latin" (1806–08,
3:dje uppl. 1872–75, forts.); De Manne,
"Nouveau dictionnaire des ouvrages anonymes et
pseudonymes" (1862, 3:dje uppl. 1868);
Quérard, "Les supercheries littéraires devoilées de
la littérature française" (1847–53, 2:dra uppl.
1869–71); D’Heilly [pseud. för Poinsot],
"Dictionnaire des pseudonymes" (1869); Melzi,
"Dizionario di opere anonime e pseudonime di
scrittori italiani" (1848–59); Olphar Hamst
[pseud. för Ralph Thomas], "Handbock of
fictitious names" (1868); Doorninck, "Bibliotheek
van nederlandsche anonymen en pseudonymen"
(1867–70); Schmidt, "Gallerie deutscher
pseudonymen schriftsteller" (1840); Weller, "Die
maskirte litteratur der älteren und neueren
sprachen" (1856–58), med suppl. (1867), och
Collin, "Anonymer i den danske, norske og
islandske litteratur" (1869).
d) Alla arbeten utgifna af och om en viss
samhällsklass eller person. Sådana finnas upptagna
i t. ex. Backer, "Bibliotèque des écrivains
de la compagnie de Jésus" (1853–61); De
Batines, "Bibliografia Dantesca" (1845–48;
fortsatt af Carpellini, 1866, och Ferazzi,
1873); Pieter, "Annales de l’imprimerie
elzevirienne ou histoire de la famille des Elzevier
et de ses éditions" (1851; 2:dra uppl. 1858 med
suppl. 1860); "Vollständiges verzeichniss der
von der firma F. A. Brockhaus in Leipzig seit
ihrer gründung, 1805–72, verlegten werke"
(1872–75).
e) Alla under en viss tidrymd utgifna
arbeten. Bibliografier af detta slag äro bl. a.
Panzer, "Annales typographici ab artis
inventae origine ad 1536" (1793–1803); Hain,
"Repertorium bibliographicum, in quo libri
omnes ab arte typographica inventa ad 1500
typis expressi enumerantur" (1826–38); Ersch,
"Allgemeines repertorium der litteratur für
1785–1800" (1793–1809).
f) Alla till en viss vetenskap hörande
arbeten. Bibliografier af detta slag äro bl. a., för
teologi: Winer, "Handbuch der theologischen
litteratur" (3:dje uppl, 1838–40, med forts.) och
Perennès, Brunet et Migne, "Dictionnaire
de bibliographie et bibliologie catholique"
(1859–60); för juridik: Lipenius, "Bibliotheca
juridica" (1757, forts, till 1830); Schletter,
"Handbuch der juristischen litteratur" (1843),
och Enslin, "Bibliotheca juridica", med forts.
af Engelmann (1840, 49), Wuttig (1868) och
Rossberg (1877); för medicin: Choulant,
"Handbuch der bücherkunde für die ältere
medicin" (1841); Callisen, "Medicinisches
schriftsteller-lexicon" (1830–45) och Pauly,
"Bibliographie des sciences médicales" (1874);
för naturvetenskaperna: Engelmann och
Carus, "Bibliotheca historico-naturalis zoologica"
(1846, med suppl. 1861); Bosgoed,
"Bibliotheca ichthyologica et piscatoria" (1873);
Hagen, "Bibliotheca entomologica" (1863),
Pritzel, "Thesaurus litteraturae botanicae" (1851,
2:dra uppl. 1872); Ratzeburg,
"Forstwissenschaftliches schriftsteller-lexikon" (1873);
Fuchs, "Repertorium der chemischen
litteratur" (1806–12), Zuchhold, "Bibliotheca
chemica" (1859, forts.), och Schubarth,
"Repertorium der technischen litteratur" för 1823–53,
med forts. af Kerl; för de matematiske
vetenskaperna: Rogg, "Bibliotheca
mathematica" (1830; forts, af Sohncke, 1854, och
Erlecke, 1872), och Poggendorff,
"Biographisch-litterarisches handwörterbuch der
exacten wissenschaften" (1863); för filologi:
Vater, "Litteratur der grammatiken, lexica,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
