Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergen, Carl Fredrik Berndt von - Bergenhjelm, Johan - Bergenhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1863. År 1865 utgaf han i öfversättning
D. Schenkels "Jesu karaktersbild". 1866 höll
han i Göteborg en serie föreläsningar öfver
de förkristna religionernas historia. 1867
uppehöll han sig vid universiteten i Göttingen
och Heidelberg för idkande af filosofiska
och teologiska studier samt utgaf s. å. en
öfversättning af Th. Keims "Den historiske
Kristus". Dessa båda skrifter jämte B:s i
"Svensk literaturtidskrift"
1867 införde uppsats De nyaste forskningarna
rörande Jesu lefnad och urkristendomen
föranledde ett lifligt och långvarigt
meningsutbyte i svenska pressen angående
de religiösa spörsmålen, särskildt det
kristologiska. 1867 och 1868 höll han religionshistoriska
föreläsningar i Upsala. Från Juli 1868 till och
med Dec. 1871 utgaf han i Stockholm "Framtiden,
Tidskrift för fosterländsk odling", och
förde som dess utgifvare med allvar och
framgång den fria forskningens och den
sunda samhällsutvecklingens talan. Större
delen af 1872 vistades B. i Danmark,
derifrån han i bref till Aftonbladet,
om Danmark i vara dagar, gaf meddelanden
rörande detta lands politiska och literära
förhållanden. Ända sedan 1867 har B.
varit en träget anlitad medarbetare i
Aftonbladet och från 1873 i Stockholms
Dagblad. – I Maj 1875 företog han en resa till
Nord-Amerika, med anledning af en skrifvelse
från framstående medlemmar af "The american
unitarian association", hvilket kyrkosamfund mot
slutet af nämnde månad högtidlighöll femtionde
årsdagen af sin stiftelse. Till denna fest i
Boston medförde B. en lyckönskningsadress från
i religiöst hänseende lika tänkande personer i
Sverige, och i nämnde stad höll han föredrag på
engelska om kyrkliga och sociala förhållanden i
den skandinaviska Norden. Ett med anledning
deraf af inflytelserika unitarier väckt
förslag om hans qvarstannande i egenskap af
professor i filosofi vid ett amerikanskt
universitet afböjdes. 1876 höll han i
Stockholm tvänne serier föredrag: öfver
"Amerikanska kulturförhållanden" och öfver
"Nya verldsåskådningar", skildrande den
moderna verldsbetraktelsens och de rådande
lifskraftiga tidsidéernas uppkomst och
utveckling i samhället, forskningen och
literaturen under kampen mot olika slag af
förtryck och dogmatisk öfvertro. – Från och
med Dec. 1876 utgifver B. i Stockholm
en "ny följd" af "Framtiden, Tidskrift för
fosterländsk odling".
Bergenhjelm, Johan, ämbetsman, f. i Kuddby
socken i Östergötland 1629, blef 1661 professor
i historia vid Upsala universitet, kallades 1665
till protokollssekreterare i rådskammaren, blef
1677 landshöfding i Upsala län, 1684 kansliråd
och statssekreterare, 1693 hofkansler. Adlad
1668; friherre 1694. År 1699 sändes han som
ambassadör till Ryssland och utarbetade en
defensiv-allians-traktat mellan Sverige, Hannover
oeh Braunschweig-Lüneburg, hvilken undertecknades
i Stockholm 1704. Död sistnämnda år.
Bergenhus, norsk fästning, den nordöstligaste
delen af Bergen, kallades under medeltiden Holmen
och sedermera rätt ofta Kommunen
eller Kannikeberget. Redan i början af 12:te
årh. anlades der en kungsgård, hvars byggnader,
efter att hafva blifvit ombyggda af sten,
omkr. 1200 omgåfvos af en ringmur, som jämte det
omkring 1185 anlagda Sverresborg i öfver 200
år utgjorde Bergens befästningar. Sverresborg
förstördes mot slutet af 15:de årh. af
hanseaterna, hvaremot kungsgården fortfarande
begagnades som fästning och residens för
"befallningsmannen" öfver det betydliga område,
som lydde under gården. Efter år 1500 började
man allmänt kalla kungsgården Bergenhus. Han
blef försedd med flere nya byggnader, af
bl. a. Kristian II:s kraftfulle landshöfding,
Jörgen Hanssön Skriver (1514–23). Omkring 1530
blef fästningen förstärkt; 1812 fullbordades hon
och fick sitt nuvarande utseende. Efter 1660
blef Sverresborg å nyo befäst, och samtidigt
uppfördes fästet Frederiksborg på en höjd
öster om Vågen. Derjämte anlades på olika
tider mindre skansar utanför dessa verk. 1873
upphörde B. att vara fästning (till följd af
sitt läge är det odugligt till att försvara
Bergen). Numera begagnas det endast som
garnisons- och depôtplats.
De byggnadsverk från medeltiden, hvilka ännu
finnas qvar på B., äro af stort historiskt och
arkitektoniskt intresse. Det s. k. Rosenkrans’
torn (oriktigt "Walkendorfs torn") är ett
medeltidskastell från 1240, hvilket omkr. 1560
blef något utvidgadt och nu är fullständigt
restaureradt. Kongehallen, en praktfull
byggnad från ungefär samma tid, har deremot
under de senaste århundradena varit utsatt för
mycken vanskötsel och har bl. a. begagnats
till spanmålsbod. Ursprungligen var den en
byggnad af samma slag som de bekante engelske
hallarna, och dess öfversta våning utgör derför
ett enda stort rum. I den närmaste framtiden
kommer den dock att fullständigt restaureras. –
Liksom på Akershus finnes på B. ett "slaveri",
eller straffängelse för gröfre förbrytare.
Under namnet Bergenhus len (efter 1660
Bergenhus amt) innefattades förr större delen
af det vestanfjällska Norge (Söndhordeland,
Hardanger, Voss, Nordhordeland, Sogn, Söndfjord,
Nordfjord och under någon tid äfven Söndmöre,
som nu hör till Romsdals amt). Sedan 1763 har
detta amt varit deladt i två, Söndre och Nordre
Bergenhus, af hvilka amtmannen i det södra
amtet var stiftsamtman i Bergens stift, tills
1831 Bergen blef eget amt och dess styresman
stiftsamtman. Söndre Bergenhus amt, som är
deladt i tre fogderier: 1) Söndhordland, 2)
Nordhordland samt 3) Hardanger och Voss, har ett
ytinnehåll af 15,158 qv.-kilom. (273 qv.-mil) med
127,855 innev. (1875). Störste delen deraf ligger
omkring den långa Hardanger- och Bömmelfjord
samt omkring Osterfjorden och innefattar ett
betydligt antal af till en del stora öar längs
kusten. Hela amtet är mycket bergigt, särskildt
i de inre delarna, der det finnes vilda och
storartade landskap, med glacierer, forsar och
fjäll. – Nordre Bergenhus amt är deladt i två
fogderier: 1) Sogn, 2) Söndfjord och Nordfjord,
samt har ett ytinnehåll af 18,234 qv.-kilom. (328
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
