Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berg, Fredrik Teodor - Berg, Carl - Berg, Franciska - Berg, Karl Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverläkare vid barnhuset och ledare af den
kliniska undervisningen derstädes. Vidsträckta
utrikes studieresor bidrogo att ytterligare
rikta B:s erfarenhet. Men då han med deraf
skärpt blick för de rådande missbruken
påyrkade genomgripande reformer af de sanitära
anordningarna vid barnhuset, möttes han från
styrelsens sida af ett motstånd, inför hvilket
han snart ej hade annat val än att afgå från sin
plats. Innan den inlemnade afskedsansökningen
hunnit bifallas, hade B. (1849) kallats till
ledamot af Sundhets-kollegium. Från detta första
skede af hans verksamhet bör, utom den högt
skattade ledningen af den pediatriska kliniken,
särskildt framhållas alstren af hans ganska
betydande medicinska skriftställareverksamhet
– t. ex. Om torsk hos barn (1846), Kliniska
föreläsningar i barnsjukdomar å Allm. barnhuset
i Stockholm. I. (1853), Bidrag till Sveriges
medicinska topografi (1853) – och hans
deltagande i grundandet af tidskriften
"Hygiea". – För det nu lefvande slägtet är
B:s namn dock egentligen fäst vid ett helt
annat verksamhetsfält: det statistiska. Redan
vid universitetet hade undersökningar på detta
område varit honom en älsklingssysselsättning;
den gren af läkarevetenskapen, åt hvilken
han derpå företrädesvis egnade sig, och den
"méthode numérique", hvilken, samtidigt
med hans första utländska resor, kom till
heders inom medicinen, bidrogo i sin mån att
vidmakthålla hans håg för statistisk forskning,
och derigenom att han förordnades till ledamot i
Kongl. tabellkommissionen (1850), gafs i sjelfva
verket uppslaget till en genomgripande förändring
i hans lifsverksamhet. Afgjordt egnade han sig
åt statistiken, allt ifrån det han af sina nye
ämbetsbröder (1853) förmåddes att öfvertaga den
ledigvordna sekreterarebefattningen inom nämnda
kommission. Redan 1854 blef inrättandet af
ett större statistiskt ämbetsverk ifrågasatt;
B. var ledamot af den komité, som utarbetade
förslag i detta hänseende, samt företog
för komiténs räkning en vidsträckt resa för
studiet af likartade organisationer i främmande
land. 1858 förordnades han att tills vidare
öfvertaga chefskapet för den nyinrättade
Statistiska central-byrån – en befattning, åt
hvilken han alltsedan odeladt egnat sig. Det
varma erkännande, som både inom vårt eget
land och af utlandets mästare i statistisk
forskning egnas åt den stränga noggranhet
och den sant vetenskapliga anda, som utmärka
Statistiska central-byråns publikationer,
är frukten af B:s rastlösa verksamhet. Allt
vidsträcktare områden hafva dragits in till
undersökning. Befolknings-statistiken – i fråga
om hvilken vetenskap Sverige har högre anor
och kan framvisa säkrare siffror än något
annat land – har med sann pietet vårdats
och än vidare utbildats; till "K. Maj:ts
befallningshafvandes femårsberättelser"
utarbetas rikssammandrag; Sveriges jordbruk
och boskapsskötsel, numera i tvänne serier,
har gjorts till föremål för undersökning;
så ock sparbankerna, riksdagsmannavalen, den
kommunala rösträtten samt nu senast fattigvården
och kommunernas finansiella ställning. Såväl af
nyssnämnda statistiska
serier som ock af den tidskrift Statistiska
central-byrån utgifver (hittills 46 häften)
hafva väsentliga delar – tidtals hela häften –
flutit ur B:s penna. Bland dessa alster af hans
statistiska författareskap kunna vi ej undgå
att nämna den utomordentligt rikhaltige volym,
som under titeln Befolknings-statistik. Ny
följd 1851–55. I: 1. bildar afslutningen
af den gamla tabell-kommissionens arbeten
eller, om man så vill, inledningen till det
nya statistiska ämbetsverkets redogörelser,
samt vidare de i Statistisk tidskrift inrymda
monografierna om Dödligheten i första lefnadsåret
(1869) och om den numeriska Proportionen mellan
könen (1871). – B. har i egenskap af Sveriges
ombud deltagit i sex af den internationella
statistiska kongressens möten, d. v. s. i
alla utom det första (Bruxelles) och sista
(Budapest). Att vårt aflägsna land 1874 valdes
till mötesplats för den officiella statistikens
målsmän, kan med skäl anses såsom en hyllning,
egnad den svenska statistikens nydanare.
J. H.
Berg, Carl, dansk skolman, filolog och
läroboksförfattare, föddes i Kolding d. 20
Juni 1812. Han innehade från 1836 flere olika
lärarebefattningar i Köpenhamn, tills han 1864
utnämndes till rektor vid Frederiksborgs lärda
skola. Bland B:s arbeten må nämnas: Opgaver til
at oversætte fra dansk til græsk (1846–47),
Udvalg af Thukydids historie (1852), en af
honom och O. Fibiger verkställd bearbetning af
Xenophons Anabasis (1852, efter K. W. Krügers
upplagor), Græsk-dansk håndordbog (1864),
Græsk formlære (4:de uppl. 1867), Atlas over
den gamle verden (4:de uppl., 1867). Dessutom
har B. utgifvit många andra läroböcker, flere
rektorsprogram, af hvilka några innehålla
af honom författade och särskildt utgifna
vetenskapliga skrifter: Om sprogenes udbredelse
og slægtskab (1868), Vor ABC:s historie I.
(1871), Lidt om Asiens literatur (1873), Om
skolen og skolerne (1875), och skrifvit kritiska
anmälningar i tidskrifter och tidningar. 1859–76
var han förman i redaktionen, af "Tidskrift for
philologi og pedagogik" och skref deri åtskilliga
afhandlingar, bl. a. Minder om sproggranskeren
K. J. Lyngby (1872; äfven särskildt utgifven).
Berg, Franciska, tysk skådespelerska, f. 1813,
sedan 1831 anställd vid hofteatern i Dresden,
utmärker sig i tragedien genom en säker känsla
för det ädla, sublima och fruktansvärda,
genom plastisk framställning och måtta midt i
de högsta affekter. I komedien tilltalar hon
genom qvinligt behag, fin humor och harmonisk
hållning i sitt spel. Den 1 Sept. 1870 firade
hon sitt fyrtioåriga jubileum som skådespelerska
i Dresden.
Berg, Karl Johan, ämbetsman, föddes i Stockholm
d. 25 Jan. 1819, blef student 1836 och antogs,
efter aflagda examina, 1840 till e. o. tjensteman
vid hufvudstadens juridiska ämbetsverk, der han
vann hastig befordran. 1845 blef han fiskal och
1848 assessor i Svea hofrätt, 1853 t. f. byråchef
för lagärenden vid justitie-stats-expeditionen,
1855 revisionssekreterare, 1858 expeditionschef
vid nyssnämnda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
