Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Benfey, Theodor - Benfiskar - Bengalen - Bengali - Bengaliska viken - Bengalisk eld - Bengalist - Bengasi - Bengel, Johann Albrecht
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de i anmärkningarna till hans öfversättning af
Pantschatantra (1859) påbörjade undersökningarna
om utbredningen af de österländska sagorna
i vesterlandet. Genom dessa undersökningar
ådagalade B., att en stor del af Tysklands
folksagor först under medeltiden öfverflyttades
från Indien till Europa. För öfrigt har
han författat en stor mängd smärre arbeten,
hvaraf flere äro intagna i "Abhandlungen der
königl. gesellschaft der wissenschaften zu
Göttingen". B. L.
Ben-fiskar, Teleostei, zool., den mest typiskt
utvecklade afdelningen af fiskarnas klass, hafva
fått sitt namn deraf, att deras inre skelett
vanligen är fullständigt förbenadt; men deras
egentlige karakter, till skilnad från de öfrige
högre fiskarna, ligger i hjertats och ändtarmens
byggnad (se Fiskarnas system). Ben-fiskarnas
utvecklingshistoria har gifvit anledning till
en naturlig indelning af dem uti Fysoklyster,
som förlora det ursprungliga sambandet mellan
simblåsan och tarmkanalen, och Fysostomer, som
bibehålla detta samband. Till den förstnämnda
ordningen höra t. ex. våra abborrar, snultror och
torskar, koffertfiskarna och kantnålarna. Den
sistnämnda ordningen utgöres af malarnas,
prickfiskarnas, karpfiskarnas, karplaxarnas,
tandkarparnas, laxarnas, sillarnas, ålarnas och
några mindre familjer. F. A. S.
Bengalen. 1) Presidentskap i britiska
Ostindien. 610,381 qv.-kilom. (10,997,8 qv.-mil)
med 66,856,859 innev. (1871–72). B. omfattar de
5 provinserna (Nedre) Bengalen, Behar, Orissa,
Chota Nagpore och Assam. – 2) Provins i nämnda
presidentskap. 232,666 qv.-kilom. (4,192,2
qv.-mil) med 36,769,735 innev. Ungefär en
tredjedel af innebyggarna äro muhammedaner,
de öfrige hinduer. Särskildt i sistnämnda,
inskränktare, bemärkelse är B. ett fruktbart
lågland, rikt vattnadt af en mängd väldiga floder
(Ganges och dess tillflöden), hvilka hemta sin
näring af Himalajas snö och de ymniga periodiska
regnen. Klimatet är hett och fuktigt samt
derför också i hög grad osundt. Kuststräckan,
i synnerhet den nejd, der Ganges och Bramaputra
förenas, är ett ofantligt deltaland (sunderbunds)
af sand- och gyttjereflar samt större och mindre
af skog och snår (jungles) höljda öar, mellan
hvilka de stora farlederna slingra sig upp till
hufvudstaden, Kalkutta. Trots landets stora
alstringskraft förekommer ofta, till följd af
den ovanliga folkmängdstätheten, stor hungersnöd
(senast 1873–74). Den 7 Nov. 1876 hemsöktes södra
Bengalen af en våldsam cyklon (hvirfvelstorm),
som anställde en stor förödelse, bortsopade
tusentals boningshus jämte hela staden Dowlutkan
och 5,000 af dess innevånare. Samtidigt svällde
Ganges upp öfver sina bräddar och öfversvämmade
en högst betydlig landsträcka, hvarvid
ensamt i de tre kustdistrikten Backergunje,
Noakolly och Chittagonz omkr. 215,000
menniskolif gingo förlorade. Jfr Indien.
J. H.
Bengali, bengalska språket, talas och skrifves
på Främre indiska halfön – mellan 85°–95° ö. lgd
– af omkr. 40 mill. menniskor. Det härstammar
från sanskrit och har endast några
hundra år varit ett särskildt språk. Under
tidernas lopp har det blifvit uppblandadt med
en mängd främmande ord, synnerligast persiska
och engelska. Muhammedanerna tala det starkt
uppblandadt med hindostanska. Liksom alla andra
nyindiska språk har det bengalska icke på långt
när moderspråkets rikedom. Det skrifves med en
egendomlig, efter devanagari-språket bildad
skrift, som består af 80 skriftecken. – Den
bengalska literaturen är fattig på betydande
originalverk, men eger åtskilliga öfversättningar
från sanskrit och nordindiska dialekter. Flere
tidningar och tidskrifter utgifvas på nämnda
språk. Dessutom hafva på senare tiden utgifvits
öfversättningar från europeiska tungomål, mest af
religiösa uppsatser äfvensom af barnböcker. Jfr
Alfabet (I. 420) och Ariska språk (I. 1,042).
Bengaliska viken, stor vik af Indiska oceanen,
emellan Främre och Bortre Indien. I vikens
sydvestre del ligger den stora ön Ceylon; i
den östre delen Andamanerna, Nikobarerna och
Mergui-öarna. Kusterna äro i allmänhet låga och
lida brist på goda hamnar. Ifrån Andamanerna
och Nikobarerna går en hafsström upp mot Ganges’
delta och vidare längs Främre Indiens östkust,
afsättande stora sandmassor. Bland de floder,
som falla ut i Bengaliska viken, äro följande de
förnämsta: Kaveri, Kistna, Godaveri, Mahanaddi,
Ganges och Bramaputra, Iravaddi och Saluen.
Bengalisk eld benämnas vissa fyrverkeripjeser,
hvilka vid antändning afbrinna med utveckling
af lifligt och färgadt ljus. Grundblandningen
till bengalisk eld utgöres af kalium-klorat
(klorsyradt kali) och svafvel, hvartill
man blandar vissa salter, som färga
lågan, t. ex. strontium-nitrat för röda
eldar, barium-klorat för gröna o. s. v.
P. T. C.
Bengalist, Astrilda bengalus, äfven kallad
Fjärilsfink, zool., en liten finkart af Viduidernas
familj, allmän i nästan hela Afrika. Han
hålles mycket ofta i bur och förekommer i
Europas fogelhandel. Till färgen är han föga
utmärkt, asurblå på stjert och buksida samt grå
på ryggen. Hannen har en röd fläck på hvardera
kinden. Dessa foglars behagliga qvitter och den
tillgifvenhet makarna visa hvarandra göra dem
omtyckta i voliererna. F. A. s.
Bengasi, hufvudstad i prov. Barka i Tripolis,
vid östra kusten af Sidra–viken. 7-15,000
innev. Betydande handel. I närheten ruiner af
forntidens Berenice i Cyrenaica.
Bengel, Johann Albrecht, tysk teolog,
f. d. 24 Juni 1687 i den würtembergske staden
Winnenden, studerade filologi, filosofi
och teologi i Stuttgart och Tübingen samt
vann 1713 anställning som öfverlärare och
predikant vid det för bildandet af teologer
stiftade seminariet i klostret Denkendorf, vid
Esslingen. Der fortsatte han med ifver sina redan
vid universitetet började studier i den heliga
skrift, hvilken han framför allt betraktade ur
frälsningshistorisk synpunkt eller såsom från
början till slut innehållande en Guds rikes
utvecklingshistoria. Särskild omsorg egnade
B. åt en kritisk granskning af Nya testamentets
grundtext. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
