Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Belt - Beltrami, Constantino - Beludsjistan, rike i Asien. Se Belutsjistan - Beluga, zool. Se Hvitfisk - Belur-Tag, berg i Asien. Se Bolor-Tag - Belutsjistan - Belvedere - Belvedere Maritimo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dagar var ön tagen. Denne framgång eggade
konungen att än ytterligare pröfva sin lycka, och
han uppmanades dertill lifligt af Erik Dahlberg,
hvilken med några ryttare undersökt isen i Stora
Belt och funnit honom tillräckligt säker. Den
6 Febr. marscherade hären öfver ön Tassing och
hennes båda sund till Langeland, d. 7 s. m. från
Langeland öfver isen till Låland, och dagen derpå
från Låland öfver isen till Falster, der hären
rastade två dagar, hvarefter han d. 12 Febr. gick
öfver det sista sundet och utan motstånd
landsteg i Vordingborg på Själland. Derpå
slöts fred i Roskilde d. 26 Febr. 1658.
W. G. B.
Beltrami, Constantino, italiensk patriot och
resande, f. 1779, d. 1855, måste 1821 såsom
anhängare af carbonari flykta till Amerika. Der
slöt han sig 1823 till en af major Long ledd
vetenskaplig expedition, som hade till ändamål
att uppsöka Mississippis källor, men han skilde
sig från sina följeslagar och hade den lyckan
att, efter många svårigheter och faror, upptäcka
nämnda källor. Han beskref sin upptäckt i La
découverte des sources de Mississippi (1824)
och i A pilgrimage in America leading to the
discovery of the sources of the Mississippi
(1828). Efter några års vandringar i Mejico begaf
han sig 1827 till London och 1830 till Paris,
der han utgaf Le Mexique (1830). Efter flere
års vistelse i Heidelberg, Wien och Bonn bosatte
han sig i sitt fädernesland.
Beludsjistan, rike i Asien. Se Belutsjistan.
Beluga, zool. Se Hvitfisk.
Belur-Tag, berg i Asien. Se Bolor-Tag.
Belutsjistan l. Beludsjistan, sydöstre delen
af det iranska höglandet, begränsas i n. af
Afganistan, i ö. af Indien (Sind-dalen), i
s. af Indiska hafvet och i v. af Persien. Ytan
uppgifves utgöra 276,515 qv.-kilom. (37,364,5
qv.-mil). Folkmängden anslås till omkr. 1
mill. menniskor. Landets naturbeskaffenhet,
klimat och produkter äro i det hela desamma som
Afganistan s. I ö. och v. utgöra betydande
bergskedjor den naturliga gränsen och
utbreda sig till högslätter (Kelâts i ö.,
Kohistâns i v.), hvilka sins emellan förenas
af flere parallelt löpande tvärkedjor, af
hvilka Sebs-kuh är den förnämsta. Betydande
delar af detta mellanliggande land hafva
öcknens natur. Det östra taffellandet,
hvars toppar nå öfver snögränsen, är i sin
helhet att betrakta såsom en utgrening från
Hindu-kuh; det vestra bereder öfvergången till
Persiens bergsystem. Kusten är från hafvet
svårtillgänglig, mestadels flack, skyddad af
undervattensklippor och lider fullkomlig brist
på goda hamnar. Lika litet eger B. segelbara
floder. I allmänhet råder vattenbrist i landet;
det enda undantaget derutinnan är det nordöstra
hörnet, provinsen. Kutch Gundava, som ar rikt
vattnad af Sinds tillflöden och såväl derigenom
som genom sitt betydligt mildare klimat och sin
högre odling visar stor öfverensstämmelse med
Indien.
Endast i högst ringa mån har landets
hufvudsakligen nomadiserande befolkning förstått
att tillgodogöra sig den ganska betydande
rikedomen på naturalster. Industri är så
godt som okänd. Hästar och boskap, hudar,
dadlar, något spanmål, dyfvelsträck, bomull,
silke, olja, indigo och salt äro de förnämsta
utförselvarorna.
Tvänne tämligen jämnstarka folk, hvartdera
förgrenadt i ett flertal stammar, dela landet
sins emellan: den vestre delen innehafves af de
egentlige belutsjerna, som räknas till iranerna
och hvilkas språk är beslägtadt med persiskan; åt
öster bor brahui-folket, som tillhör samme stam
som Indiens urinnevånare, dravidas. Båda äro råa
och härdade; för öfrigt äro belutsjerna krigiska,
vilda och hämdlystna, brahui oförderfvade,
gästvänliga och orubbligen trofasta. Spridda
flockar af andra folk: afganer, kurder, hinduer,
devahrs (guebrer), lori (zigenare) m. fl.,
förekomma äfven.
Statsbandet är skört: kanen af Kelât, som, på
grund af den betydande styrka han kan ställa
i fält, i krig afgjordt är den främste, är
deremot i fredstid allenast till namnet landets
herskare. Såsom stat hade B. icke någon tillvaro
förr än 1739, då Nadir sjah i Persien gaf landet
i förläning åt en af belutsjernas höfdingar,
Nasir kan. Sind, som då i sin helhet tillhörde
riket, afföll 1779. År 1839 anfölls B. af
engelsmännen, som hade att hämnas åtskilliga
fientliga ströftåg in på indiskt område. Kelât
eröfrades efter tappert motstånd och måste
mottaga engelsk besättning. Denna öfverfölls
dock kort derpå och nedhöggs, och Kelat måste å
nyo eröfras, hvarpå B. för en tid, åtminstone
till namnet, var en britisk vasallstat. På
grund af ett år 1854 af slutet fördrag eger den
indiska regeringen ännu rätt att när som hälst
besätta Kelât. En del af landet längst vesterut
afträddes 1872 till Persien, och sedan dess har
en ny gränsreglering egt rum. – Det var utmed
B:s kust (Gedrosia), som Alexander den Store
verkställde sitt namnkunniga återtåg från Indien.
J. H.
Belvedere (Ital., af bello, skön, och vedere,
se), "skön utsigt", förekommer ofta som benämning
på platser, från hvilka man har vacker utsigt,
och i synnerhet på byggnader (lustslott och
vackert belägna villor m. m.), hvilka äro
uppförda på dylika ställen. Den egentlige
belveder-byggnaden har vanligen formen af torn
(t. ex. Belvederen på kongl. Djurgården vid
Stockholm, fullb. 1876), kiosker, tempel e. d. De
mest berömde byggnader med namnet B. äro det
med Vatikanen i Rom sammanbundna, af Bramante
fulländade palatset B., som eger en ovärderlig
samling af antika konstverk (den s. k. Apollo
di B., Torso di B., Laokoon-gruppen m. fl.),
det kejserliga lustslottet B. i Wien, med en
utmärkt tafvel- och vapensamling, samt slottet
B. vid Weimar, med en präktig park. Belvedere
kallas stundom äfven en mindre glaspaviljong,
en altan eller ett litet torn (lanternin), som
uppförts på taket af ett hus och hvarifrån man
har fri utsigt. Jfr Bellevue.
Belvedere Maritimo, stad i italienska
prov. Cosenza, nära Tyrrhenska hafvet. 4,858
inner. (1871). Berömd vinodling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
