Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bekker, Elisabeth - Bekker, August Immanuel - Beklädnadsarbete - Beklädnadsmur - Beklädnadsväxter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
meuffrouw Sara Burgerhart (1782), hvilken –
riktad på en gång mot den franska romantiken och
den tyska sentimentaliteten – söker intressera
endast genom väl motiverad framställning,
gedigen karakteristik och en naturlig dialog.
Bekker. 1) August Immanuel B., tysk filolog,
f. 1785, d. 1871, utnämndes 1810 till
e. o. professor i filologi vid det då nyss
grundade universitetet i Berlin och 1815 till
ordinarie professor derstädes. Under flere
år företog han vidsträckta resor i Europa,
hufvudsakligen för att upptäcka och granska
klassiska handskrifter. Frukterna af hans
forskningar föreligga i en mängd omedelbart från
handskrifterna hemtade upplagor, såsom Plato
(1814–21), Oratores attici (1823), Aristoteles
(1831–36), Sextus Empiricus (1842), Thucydides
(1821), Theognis (1815), Aristophanes (1825),
Photii bibliotheca (1824), Homeros m. fl. Af
latinska förf. utgaf han Tacitus och Livius samt
reviderade texten i en mängd grammatikers och
bysantinska historieskrifvares verk. Han utgaf
äfven upplagor af åtskilliga romanska skaldeverk,
såsom Fierabras, Flore och Blanceflor m. fl. –
2) Ernst Immanuel B., den föregåendes son,
tysk jurist, f. 1827 och sedan 1857 professor
i Heidelberg, var under åren 1857–63 en af
redaktörerna för "Jahrbuch des gemeinen
deutschen rechts" och har tillsammans med
Pözl utgifvit "Kritische zeitschrift für
rechtswissenschaft und gesetzgebung". B. har
äfven sysselsatt sig med hypoteksväsendet
och utgifvit skrifter i detta ämne. Bland hans
öfriga arbeten må nämnas Die processualische
konsumption (1853).
Beklädnadsarbete, befästningsk. 1) Föremål,
som tillverkas eller inrättas särskildt
för att bevara eller gifva stadga åt de vid
fästningsverk och förskansningar förekommande
jordsluttningar, hvilka hafva så stark
lutning, att deras ursprunglige form eljest
lätt skulle skadas under inflytandet af
årstidernas och väderlekens vexlingar eller
genom yttre våld. De ämnen, som mest användas
till beklädnadsarbeten, äro: murverk, trä,
ris (arbetadt till faschiner), flätverk eller
skanskorgar, torf samt jern. – 2) Den handling,
genom hvilken ofvannämnda föremål anbringas å
behöriga ställen af fästnings- eller fältverken.
G. U.
Beklädnadsmur l. Klädmur, befästningsk. För
att stödja jorden på en fästnings grafkanter
begagnas ofta lodräta eller nästan lodräta
murar, hvilka tillika hafva till ändamål att
göra vallarna stormfria. Innanför murarna,
åt jordsidan, äro ofta murade gångar anlagda,
dels för uppställning af kanoner och skyttar
(kanonhvalf, kasematter eller gevärs-gallerier;
se d. o.), dels för minförsvaret (min-gallerier;
se Mina). Beklädnadsmurarna stödjas medelst
vinkelrätt mot dem anbragta stödjemurar, och
dessa förenas stundom, sins emellan, upptill,
genom hvalf, som uppbära den ofvanpå dem
varande jorden. Så inrättad är beklädnadsmuren,
som i detta fall kallas klädmur med bärhvalf,
fördelaktigare än andra klädmurar, derigenom att
den på hvalfven hvilande jorden (vallen) icke
rasar ned, äfven om klädmuren förstöres, ty
bärhvalfven qvarstå, så vida ej stödjemurarna
rasa, och desse, som vända endast en smal
yta mot fältet, äro svåra att nedskjuta.
G. U.
Beklädnadsväxter l. Trådväxter kallas sådana
växter, som lemna råämnen till beklädnadsartiklar
åt menniskan. Deras antal är så betydligt,
att endast de vigtigare kunna här omnämnas. Uti
J. Wiesners utmärkta arbete "Die rohstoffe des
pflanzenreiches" upptagas såsom trådväxter mer
än 300 arter, fördelade på 49 växtfamiljer.
Vilkoret för att en växt skall kunna räknas
till denne klass är, att den på eller uti
sig alstrar smala, långsträckta och mer eller
mindre cylindriska organ, s. k. växttråd, af
mer än vanlig seghet och styrka, hvilka till
följd af dessa egenskaper blifva användbara för
trådberedning och tygtillverkning.
Denne växttråd har ett väsentligen trefaldigt
ursprung. Den kan utgöras 1:o af en-celliga
hårbildningar på fröskal, och detta blott hos
dikotyledona växter; 2:o af bastceller eller
bastknippen ur stammen, likaledes af dikotyledona
växter; 3:o af hela kärlknippen ur stam, blad,
rot eller frukt, hos monokotyledona växter.
Till den förste klassen höra bomull och
bombax-ull. Bomullen erhålles från åtskilliga
arter af slägtet Gossypium, bland hvilka de
vigtigaste äro G. herbaceum L., bomullsörten,
mest odlad i Turkiet,
 |
| Bomullstrådar. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
