Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bayeuxtapeten - Bayle, Pierre - Baylen - Bayonne - Bayreuth, stad i Bajern. Se Baireuth - Baza - Bazaine, François Achille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hollandslärft. Hela tapeten är delad i 72 rutor
eller handlingar, som i allmänhet äro skilda
från hvarandra genom broderade träd eller
byggnader. Den innehåller framställningar af 623
personer, 202 hästar och mulåsnor, 55 hundar,
505 andra djur, 37 byggnader, 41 skepp och båtar,
49 träd – sammanlagdt 1,512 föremål. Betydelsen
af dessa figurer, broderade med ylle i åtta
olika färger, förklaras genom, en inskrift i
tumshöga latinska bokstäfver öfver de flesta
rutorna. Framställningen af föremålen är grof
(man får se blåa, gröna, röda och gula hästar),
och perspektivet är helt och hållet förbisedt;
men kompositionen är djerf och snillrik
och öfverallt återgifven med stor sanning i
uttrycket. – Broderiet innehåller i sina bilder ett försvar
för Vilhelm eröfrarens anspråk på England och en
teckning af tilldragelserna vid eröfringen. Den
första handlingen föreställer Edvard bekännaren
på tronen: Harald Godvinsson står inför
honom i begrepp att afresa till Normandie för
att meddela Vilhelm underrättelsen om att denne
hlifvit utsedd till Edvards efterträdare. De
följande handlingarna återgifva Haralds
rese-äfventyr på färden till Normandie, hans
besök hos Vilhelm och hans återkomst till
England. Derpå följa framställningar af Edvards
sjukdom och begrafning. Haralds kröning och
de onda förebuden om hans öde. Vilhelms
rustningar, hans landstigning på Englands kust,
slaget vid Hastings med dess förberedelser
äro enkelt, men tillika så noga och omständligt
framställda, att de tydligen visa, det teckningen
måste vara ett ögonvittnes. Broderiet slutar
med engelsmännens flykt efter drabbningen.
Tapetens bård afbildar lejon, foglar, kameler,
minotaurer, drakar, sfinxer, några fabler af
Aisopos och Faidros, teckningar af landtbruk
och jagt o. s. v. – Tapeten är sannolikt utförd efter uppdrag af
Odo, biskop af Bayeux, och af honom skänkt
till katedralen derstädes. Vid högtidliga
tillfällen begagnades den att pryda kyrkans
skepp, hvars inre sidor den var lång nog att
omsluta. Tapeten har varit utsatt för många
faror. 1106 och 1160 uppgick katedralen i
lågor. 1562 plundrades hon af calvinisterna,
som foro illa fram; men alltid lyckades man
rädda det dyrbara minnesmärket af forntida
konst. Då Frankrike 1792 kallade alla
sina söner till vapen, blef tapeten uttagen ur
katedralen för att användas till hölje öfver
en transportvagn, men i sista stunden upptäcktes
detta odåd. Slutligen sväfvade den 1871 i
fara för preussarna. Dessa voro nära staden,
och myndigheterna läto derför i största hast
dölja den på ett säkert ställe. Sedan 1842 är
den nedlagd under glas i ett särskildt för dess
förvarande bygdt hus. – Jfr "The Bayeux tapestry,
reproduced in autotype plates. With historie
notes by Frank Rede Fowke" (London 1875).
A. B. B.
Bayle [bäl], Pierre, fransk tänkare, föddes
1647 i Le Carlat (Ariége) af protestantiska
föräldrar, men förmåddes i sin ungdom af en
jesuitisk lärare att öfvergå till katolicismen,
hvilken han likväl inom kort öfvergaf för att
återgå till protestantismen. Vid omkr. 30 års
ålder utnämndes han till professor i filosofi i
Sedan, men till följd af ett påbud af Ludvig
XIV att alla protestantiska akademier skulle
upphäfvas, nödgades han år 1681 lemna denna
befattning. B. fann dock kort derpå en fristad i
Rotterdam, hvarest han fortsatte sin redan förut
med ovanlig framgång började
skriftställareverksamhet. Död 1706. – B. var en tviflande
natur, som bättre lyckades i att kritisera
andras åsigter än att sjelf framställa sådana,
bättre i att uppvisa svårigheter än i att
lösa dem. Också stannar han vid ett skeptiskt
resultat och förklarar, att det menskliga
förnuftet blott kan lyckas i att nedrifva, ej
i att uppbygga, blott kan vederlägga det
falska, ej finna det sanna. Menniskan kommer
till sanningen endast genom den gudomliga
uppenbarelsen, hvars innehåll icke allenast är
för förnuftet ofattligt, utan äfven i strid med
alla tänkandets lagar. Anmärkningsvärdt är för
öfrigt B:s förnekande af den menskliga viljans
frihet, hvilken han anser oförenlig med Guds
allgodhet, efter som hon kan missbrukas och leda
menniskan i förderf. För att förklara det onda i
verlden tvekar han ej att upptaga manicheismens
dualistiska verldsåsigt. – B:s förnämsta skrifter
äro: Pensées diverses sur la comète (1681),
Dictionnaire historique et critique (2 bd. 1697;
nyaste uppl., 16 bd, 1820) och Commentaires
philosophiques sur ces paroles de l’évangile:
Contrains-les d’entrer (1771). L. H. Å.
Baylen [ba-ilen], stad i spanska
prov. Andalusien, vid Guadalquivir. 7,831
innev. (1857). Historiskt berömdt genom franske
generalen Duponts kapitulation 1808.
Bayonne [bajo’nn], stad i franska
depart. Basses-Pyrénées, vid floden Adours
sammanflöde med Nive, i närheten af Atlantiska
hafvet. 19,062 innev. (1872). Biskopssäte
och navigationsskola. Stark fästning med
arsenal-depôt. Nederlag för södra Frankrikes
handel med Spanien och norra Europa. Staden är
känd för sin ansenliga export af rökta skinkor
(Bayonne-skinkor). – I B. egde 1565 den beryktade
sammankomsten rum mellan Katarina af Medici
och hertigen af Alba, hvilka der öfverenskommo
att undertrycka hugenotterna. I Maj 1808 hölls
der ett möte mellan Napoleon I och den spanska
konungafamiljen, hvarvid Karl IV frivilligt och
prinsen af Asturien (Ferdinand VII) nödtvunget
afstodo från den spanska kronan. – Bajonetten
uppf ans i Bayonne 1640.
Bayreuth, stad i Bajern. Se Baireuth.
Baza, gammal stad i spanska prov. Granada
(Andalusien), vid floden Granada. 13,637
innev. (1857). Betydlig handel med
hampa. Fransmännen segrade der öfver spaniorerna
d. 10 Aug. 1810. Staden hette i forntiden Basti
och under medeltiden Bastania. 710 eröfrades
han af morerna och blef under deras välde en
blomstrande ort med 50,000 innev. 1489 återtogs
han af de kristne.
Bazaine, François Achille, marskalk af
Frankrike, föddes d. 13 Febr. 1811 i Versailles,
ingick 1831 såsom frivillig i armén och hade
redan 1854, efter tjenstgöring i Alger och
Spanien, avancerat till brigadgeneral och chef
för en af främlingsregementena sammansatt brigad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
