Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Balæniceps rex - Balænoptera, zool. Se Fenhval - Balaghaut - Balaguer - Balagårdssida - Balahissar - Balais - Balakhissar - Balaklava - Balalaika - Balambangan - Balanophoreæ - Balans - Balansera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kring i talrika svärmar och med stor skicklighet
fångar fisk, som utgör hans hufvudsakliga föda.
F. A. s.
Balaeno’ptera, zool. Se Fen-hval.
Balaghaut, provins på vestra indiska halfön,
presidentskapet Madras. 87,135 qv.-kilom. (1,570
qv.-mil). Omkr. 2,000,000 innev., mest hinduer. B. är
en fruktbar högslätt, genomfluten af Kistna samt flere
andra floder, och frambringar, utom de vanliga indiska
produkterna (socker, bomull, indigo m. m.), salpeter,
koppar och diamanter. Det kom under England år 1800.
Balaguer [balagér], stad i spanska prov. Le-rida
(Katalonien), vid floden Segre, n. ö. om Le-rida,
med ett starkt bergsslott. Omkr. 6,000 innev.
Balagårds-sida omtalas i Snorre Sturlassons
Heimskringla såsom namn på någon del af den sydfinska
kusten. Konung Olof Haraldsson (den helige) höll
der på att förlisa under sitt härnadståg i Finland.
F.*
Balahi SSar, stad i det inre af Mindre Asien, 8
dagsresor ö. om Kjutahia, med väldiga ruiner af det
gamla Pessmus.
Balais [bala], Fr., kallas af juvelerare den blekröda
korunden och den rosenröda spinellen. Se Korund
och Spinell.
Balakhissar (Balikesseri), vigtig handelsort i
nordvestre delen af Mindre Asien, s. v. om Brussa. En
af orientens betydligaste marknadsplatser, dit stora
hopar af karavaner komma från alla delar af Asien. Den
årliga omsättningen på denne marknad, som börjar d. 15
Aug., beräknas till 18-20 mill. turkiska pia-ster
(omkr. 3 mill. kr.).
Balakläva, kuststad i Ryssland, på södra sidan
af halfön Krim, 13 kilom. (1,8 mil) s. ö. om
Sevastopol. Ypperlig hamn. Omkr. 700 innev. -
Från 1365 till 1475 egdes B. af ge-nueserna och
befann sig då i ett blomstrande tillstånd, men
förföll sedermera, då det kom i turkarnas våld. Då
Krim eröfrades af ryssarna (1783), blef B. militär
station. Vid Sevastopols belägring under orientaliska
kriget 1854-56 förlades på högslätten norr om B. en
fransk-engelsk observations-kår (under lord Käglan
och general Bosquet) till de belägrande truppernas
skydd. En rysk styrka (under generalerna Li-prandi och
Schabokritsky) anföll denne kår, men förmådde ej hafva
belägringen. Den strid, som då uppstod, är mest bekant
genom det modiga angrepp, som det engelska lätta
rytteriet (under Cardignan) då gjorde på ryssarna för
att återtaga förlorade kanoner. Vintern 1854-55 lågo
de förenade trupperna i vinter-qvarter vid B. och ledo
derunder mycket genom kölden och härjande sjukdomar.
G. u.
Balalaika, ett i Ryssland bland de lägre folkklasserna
brukligt stränginstrument, liknande en trekantig lira,
med kort gripbräde och öfverspändt med 2, 3 eller 4
tarmsträngar, som tillsammans vanligen angifva ett
moll-ackord. Det användes till ackompanjerande af
slaver-nas melankoliska folkvisor och dansar. A. L.
Balambangan (af malajerna kallad Bero-banga), en vid
norra kusten af Borneo belä-
gen fruktbar, men osund ö med två goda
hamnar. Engelsmännen hafva gjort flere fruktlösa
försök att der anlägga en koloni.
Balanophorese, bot., naturlig växtfamilj,
innefattande ett fåtal former (20-30 arter, fördelade
i 15 slägten), som till utseende och byggnad äro
synnerligen egendomliga och olika de flesta andra
växter. De äro köttiga, parasitiska örter, hvilka
sakna egentliga blad äfvensom klorofyll och således
ej äro gröna. Till utseendet likna de ofta svampar
och äro medelst en underjordisk stam (rotstock) fästa
vid andra växters rötter. Från rotstocken uppskjuta
nakna eller fjälliga stänglar, som i spetsen bära de
små, enkönade, i cylindriska eller rundade kolf-var
sittande blommorna. Blomhyllet utgöres af en mer
eller mindre tydlig kalk; ståndarna äro vanligen
tre, pistillen en enda. Frukten är vanligen torr,
läderartad, enrummig, enfröig och affaller oöppnad. -
De flesta dithörande arter tillhöra tropiska land
En enda, Cynomorium coccineum L., är inhemsk i södra
Europa. Ldt.
Bala’ns (Fr. balance, af Lat. Ulanoc, "med två
vågskålar"). 1) Mek. Vågbalk, en två-armad hafstång,
som vrides fram och tillbaka omkring tappar eller
eggar, vanligen anbragta vid stångens midt. De
vågbalanser, som användas på vanliga vågar, erbjuda
exempel på detta slags häfstänger. Vid de äldre
ångmaskinerna nyttjades allmänt balansen- för
öfver-förande af ångans tryckning från pistongen
till maskin-axeln; deraf benämningen balansmaskiner
för vissa konstruktioner å ångmaskiner. Numera
användes balanser icke ofta för sådant ändamål, men
de hafva stort användande vid arbetsmaskiner af olika
slag. G. E. D.
2) Handelst. Skilnaden emellan debet och kredit
(kallas äfven bilans 1. saldo); brist i kassa
eller varulager hos förvaltare af annans egendom. -
Balans-mål, förv., mål mot en redovisningsskyldig
tjensteman, som blifvit anklagad för tillgrepp eller
förskingring af allmänna medel eller persedlar. -
Balans-relation, förv., årlig redogörelse för de
uppbörds-rester, som ingå i en stads eller ett
fögderis specialräkning.
Balansera (jfr Balans), uppväga, hålla jämnvigt. 1)
Mek. En kropp säges balansera, när han jämnt
och nätt är i jämnvigt, eller när han gör små
svängningar å ömse sidor om jämnvigts-läget. Så är
t. ex. förhållandet med en vågbalans, som bringas ur
jämnvigt och sedan lemnas åt sig sjelf, hvarvid han
vrider sig fram och tillbaka och, efter ett antal
till storleken allt mer aftagande svängningar å
ömse sidor om det ursprungliga läget, slutligen
återkommer till detta. En understödd kropp kan
balansera, endast då lodlinien genom hans tyngdpunkt
under rörelsen ständigt faller innanför de ytterste
stödjepunkterna. Så t. ex. kan ett ägg icke balansera
kring ändpunkterna, men deremot kring en följd af
andra mellan dem liggande punkter. En på fingret
hållen upp-rättstående stång kan fås att balansera,
blott derigenom att man ständigt försöker hålla
fingret lodrätt under stångens tyngdpunkt. Lindansaren
balanserar på linan, derigenom att han dels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
