Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baal - Baalbek - Baaltis. Se Baal - Baar - Baazius, Johan, d.ä. - Baazius, Johan, d.y. - Bab - Baba - Baba - Babadag - Babbage, Charles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
småningom, om ock motsträfvigt, för den i renade
former framträdande monoteistiska jah-vismen.
B el var det syrisk-babyloniska gudanamn, som
motsvarade det kanaanitisk-feniciska Baal. Det på
grekiska skrifna och till Gamla Testamentets apokryfer
hörande stycket "Om Bel i Babel" är en satirisk dikt,
riktad emot afguda-presternas svek vid de föregifna
gudamåltiderna, hvilket afslöjas af den israelitiske
siaren Daniel.
Beelzebub (sannolikt uttaladt som Beel-zebul) var det
namn, som under de nytesta-mentlige skriftställarnas
tidehvarf gafs åt demonernas öfverhufvud (jfr
bl. a. Matt. 12: 24). Såsom namnet antyder, är
det den filisteiske "flug-Baal", som har fått
nedstiga till rangen af de orene andarnas furste,
i öfverensstämmelse med den religionshistoriske lag,
som låter en föregående gudatros goda makter oftast
förvandlas till onda väsenden i en efterföljande,
c. T. B.
Baalbek (Balbek l. Baalath, "herskarinnan",
Grek. Heliopolis), stad i Syrien (det forntida
Celesyrien), vid foten af Antilibanon, n. v. om
Damaskus. De mest betydande bland der varande
storartade ruiner äro leinningarna af det stora
Sol-templet, en aflång fyrkant af 80 m. (268 f.) lgd
och 44 m. (146 f.) br., hvars tak uppbars af 54
korintiska pelare, af hvilka 6 ännu stå qvar i upprätt
ställning. Bygdt af Antoninus Pius, förvandlades
detta tempel under Konstantin till en kristen kyrka
och under den derpå följande tiden till en fästning
samt råkade under den arabiska och turkiska tiden allt
mer i förfall, tills det slutligen, 1759, förstördes
af en jordbäfning. Baalbek var troligen i forntiden
hufvudort för Baals-kulten. Nu är det en obetydlig ort
med 5-6 hundra innev., lydande under en särskild emir.
Baaltis. Se Baal.
Baar [bar], ett till större delen ofruktbart platå-
och berglandskap i södra Baden, mellan Schwarzwald och
Eauhe alp. Det var intill 1803 ett riksomedelbart
landtgrefskap, men utgör nu hufvuddelen af det
mediatiserade fur-stendömet Fiirstenberg, hvars
residensstad, Do-naueschingen, fordom var landskapets
hufvudstad. Omkr. 30,000 innev.
1. Baazius, Johan, d. ä., biskop, föddes 1581 i
Gårdsby socken af Vexiö stift. Efter hemkomsten
från en studieresa i Tyskland blef han först (1613)
rektor och sedan teologie lektor i Vexiö samt
befordrades 1624 till kyrkoherde i Jönköping.
1636 väckte han mycken uppmärksamhet genom en till
de då i Stockholm församlade biskoparna riktad
skarp och dristig förmanings skrift ("admonitio"),
för hvilken han dock måste göra afbön. 1647 blef
han kallad och utnämnd till biskop i Vexiö,
men dog redan 1649. Utom predikningar författade
B. flere teologiska arbeten: Harmonia evangeliorum
(1627), Förklaring öfoer Uppenbarelseboken
(1629), Inventarium ecclesicesueogothorum(\6&2,
ännu användbar såsom källskrift) m. fl. G. o. L.
2. Baazius, Johan, d. y., ärkebiskop, den förres
son, f. i Jönköping 1626. Sedan han studerat både
i Dorpat och Upsala samt besökt
tyska universitet och derigenom vunnit rykte för
stora kunskaper, blef han anställd såsom lärare
för den unge Nils Brahe, riksdrotset Per Brahes
brorson, och sedan hans lärjunge slutat sina studier,
kallades B. af riksdrotset till kyrkoherde i Skärstad
i Vexiö stift. Straxt derefter utnämndes han af
drottning Kristina till hofpredikant och bibehöll
detta ämbete hos Karl den tionde och hans gemål,
Hedvig Eleonora. 1658 utnämndes B. till kyrkoherde
i Vingåker i Strengnäs stift, 1667 till biskop i
Vexiö, 1673 till biskop i Skara och slutligen 1677
till ärkebiskop. Han dog under ett besök i Stockholm
d. 12 Maj 1681. G. o. L.
Bab, Arab., Pers., dörr, port. Jfr Bab-el-Mandeb.
Baba, den tyske konungen Henrik I:s syster och
Babenbergarnas stammoder.
Baba, Slav. mytol., naturens urmoder, hvars namn ofta
återkommer i synnerhet i de tjeckiska folksagorna,
der hon skildras som en gammal ful häxa, hvilken i
en jernmortel flyger genom luften.
Babadag (Bab ät a g), befäst hufvudstad i Dobrudsja
i den turkiska Donauprovinsen. Omkr. 10,000
innev. (turkar, greker, armenier och judar), som
drifva liflig handel på Svarta hafvet. Tatarisk
högskola. Den hel. Babas graf, som är belägen i
närheten, är en berömd vallfärds-ort. B. har i
de flesta rysk-turkiska krig varit den turkiske
öfverbefälhafvarens hufvudqvarter.
Babbage [ba’bbedsch], Charles, engelsk matematiker,
mekaniker och skriftställare, f. 1792 i Teignmouth
i Devonshire, d. 1871. Han fick sin vetenskapliga
utbildning vid universitetet i Cambridge, der han
1828 blef professor i matematik. Denna befattning
lemnade han dock 1839 och lefde sedermera i
London till sin död, uteslutande upptagen af
vetenskapliga och literära sysselsättningar. Hans
skriftställare-verksamhet var synnerligen
omfattande. Utom arbeten i matematik och mekanik,
till större delen offentliggjorda i Londons och
Edinburghs lärda samfunds "traiisactions", skref
han afhandlingar i arkeologi och nationalekonomi
samt uppträdde äfven som politisk författare. Två af
hans förnämsta arbeten äro Reflections of the dedine
of science in England (1830) samt The exposition of
1851, or views of the indiv-stry, the science and the
government of England (1851), i hvilket han afslöjade
en mängd missförhållanden inom Englands vetenskapliga
institutioner. I sina Passages from the life of a
philosopher (1864) lemnade B. dessutom ett slags sjelf
biografi. Mest frejdad har han blifvit som uppfinnare
af den förste räknemaskinen. Sedan han framlagt sin
plan till en sådan, fick han af regeringen uppdrag
att konstruera den och att för detta ändamål besöka
de förnämste mekaniske verkstäderna i England och
utlandet. Det rika material af upplysningar rörande
maskin- och fabriksväsendet, som han insamlade
under sin resa, offentliggjorde han i sitt stora
verk Economy of manufactures and machinery - en bok,
som upplcfvat många upplagor och blifvit öfversatt
på flere språk. Byggandet af sin räknemaskin började
B. 1828, och han hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
