Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astenopi - Aster - Asterabad - Asterias, Asteridea, zool. Se Sjöstjerna - Asterisk - Asterisk - Asteroider - Asteropherus, Magnus Olai - Asterophyllites - Asthma, med., andtäppa. Se Astma - Asti - Astigmatism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nämligen genom en klok användning af pris-mer direkt
mäta och i tal uttrycka musklernas kraft, liksom
man med en långt större grad af säkerhet än vid
någon annan kirurgisk åtgärd kan afväga resultaten
af operationen, hvilken för öfrigt är identisk med
skel-opcrationen. Studiet af den inuskulära astenopien
har på den allra senaste tiden föranledt de vigtigaste
upptäckter. - Äfven sjukliga tillstånd i allmänhet:
bleksot, nervs vaghet o. d., kunna medföra astenopi,
hvilken således i hvarje fall måste behandlas efter
grundlidandet. nsr.
A’Ster, bot., växtslägte hörande till
nät. fam. Compositce, kl. Syngenesia L.,
innefattande vanligen mångåriga örter med tämligen
stora blomkorgar, som innehålla gula diskblommor och
blå, röda eller hvita strålblommor. Af detta slägte
finnes en mängd arter, de fleste j Nord-Amerika. I
Sverige förekommer blott en enda, A. trijoUiiM,
hvilken är en af våra allmännaste och vackraste
hafsstrandväxter. Bland de odlade arterna är
den märkligaste vår vanliga trädgårdsaster,
A. (Calli-stephus) sinemis, en ettårig växt, som i
början af förra årh. infördes från Kina till Europa,
der den snart blef en favorit-växt, hvilket den
oaktadt modets vexlingar väl torde förblifva. Ty
om vi också ej få räkna den bland hortikulturens
ädlaste alster - den är dertill för mycket stel -
så äro dock dess stora, präktigt fyllda, i vackra,
rena färger .prunkande korgar en prydnad på rabatter
och i buketter, och dess lättskötthet och härdighet
samt dess blomstring sent in på hösten, då de ädlare
blomstren börjat försvinna, göra den nästan oumbärlig,
s. A.
Asterabäd 1. Astrabad. 1) Provins i Persien,
vid sydöstra hörnet af Kaspiska hafvet. 265
qv.-mil. Omkr. 80,000 innev. Landet, som indelas i
6 kretsar, är fruktbart, men osundt och utsatt för
de närboende turkmenernas plundringar. - 2) Stad
i nyssnämnda provins, nära Kaspiska hafvet. 5-10
tusen inne v. A., som fordom var en liflig och
befäst handelsplats, har gifvit Persien dess
nuv. regentätt. - För att mot turkmenerna skydda
sin handel hafva ryssarna på ett förvärfvadt område
anlagt några små befästningar och underhålla för samma
ändamål äfven en eskader i närheten af hamnen Ges.
Aste’rias, Asteridea, zool. Se Sjöstjerna.
Asterisk (af Lat. äster. stjerna), som har form eller
utseende af en stjerna, stjernlik, som leder sitt
ursprung från stjernorna.
Asteri’8k (Grek. astertskos, liten stjerna),
ett tecken (#), som ursprungligen nyttjades af
de gamle filologerna för att utmärka de ställen i
handskrifterna, som de ansågo vara äkta och oskadade
eller ock utmärkta genom sin skönhet, sitt värderika
innehåll o. s. v. Med ett annat tecken, obelos eller
obelisk (- eller +), plägade man utmärka oäkta och
värdelösa ställen. Numera nyttjar man asterisktecken
för att utmärka luckor i en text eller hänvisa
till noter och anmärkningar under texten. Inom
boktryckerikonsten tjenar asterisken - ställd vid
sidan om den siffra, som angifver arkets
ord-ningsnuinmer .- att beteckna arkets sekundaform.
Asteroider, astron., namn på de till ett antal af
omkr. 160 mellan Mars och Jupiter kretsande små
planeterna, äfven kallade småplaneter.
Asteropherus, Magnus Olai, svensk författare, rektor
i Arboga 1608, kyrkoherde i Vester Fernebo 1614,
d. 1647. Han skref En ImtiyU comoedia rulh nampn
Tisbe. Detta Sveriges äldsta verldsliga drama,
som i formelt afseende står främst bland vår äldre
literaturs dramatiska alster, uppfördes första
gången år 1610 i Arboga. Det utgafs ’i tryck 1863
af G. Eichhorn. A. "var en namnkunnig man, men i
synnerhet stor och ryktbar läkare".
AsterophyllTtes Brongn., paleont., en inom dcvoniska
perioden uppträdande och under stenkolsperioden
allmän växt, som till följd af sin ledade stjelk och
i lederna- kransställda, smala, jämnbreda blad länge
ansågs höra till Equiseta-
ceernas familj och vara nära beslägtad med -
eller t, o. m. ej annat än bladbärande grenar af
- Calamites. Mikroskopisk undersökning af dess
byggnad har dock ådagalagt, att växten är närmare
beslägtad med Lycopodiaceerna. Axen äro ledade med i
lederna kransställda .axfjäll, och sporhusen sitta
antingen i fjällens vinkel eller på kransställda,
i spetsen sköldlika, skaft mellan lederna, såsom hos
Equisetum, dock af axfjällen dolda. Utan att strängt
taget tillhöra någondera af de nämnda familjerna,
kan dock A. sägas i sig förena karakterer af båda.
A. G. N.
Asthma, med., andtäppa. Se As t ma.
A’sti (på romarnas tid Asta Pompeja), stad i
italienska prov. Massandria, vid Bor-bofe’s utlopp
i Tanaro. 19,466 innev. (1871). Biskopssäte. Många
palats och kyrkor, bl. a. en gammal och vacker
gotisk katedral. Sidentillverkning. I trakten fås
förträffligt muskat-vin (Vino d’Asti). - A. var under
medeltiden starkt befäst. Det är skalden Alfieris
födelseort.
Astigmatism (af Grek. nekande a ochsfågma,
styng, punkt), med., eg. "punktlöshet", kallas ett
särdeles egendomligt, vanligast medfödt fel i ögats
ljusbrytningsförmåga,. bestående deri, att ljuset
brytes olika i olika meridianer i samma öga. Ett
sådant öga ser t. ex. i ett visst afstånd vertikala
linier tydligt, men horisontala dunkelt. Det är mera
långsynt eller mera när-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
