Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ardre - Ardres - Ardsjisch - Are - Area - Areca - Aredas - Are Frode
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tnld. 8 28/24 ofm. 8 3/8 fm. mtl. 515
innev. (1874). Kyrkan, byggd af huggen och tuktad
kalksten, är enligt en visitationslängd från
medeltiden uppförd 1266, hvilket Brunius anser passa
in på tornet, hvaremot det öfriga, enligt hans mening,
torde vara minst 100 år yngre. - I socknen finnas
flere ruiner. Tätt under Kopungs klint ligger
"Gunfiauns kapell", så af traditionen benämndt
efter Gunfiaun, Hafthi’s och Hvitastjerna’s son och
Thjelvar’s, öns förste bebyggares, sonson. Denne,
som efter sin fader ärfde väldet öfver Gotlands
södra treding, säges hafva fått sin lägerstad i
Ardre, och sagan - i detta hänseende helt och hållet
otillförlitlig - förmäler, att kapellet af honom
blifvit uppbygdt eller af efterkommande uppfördt på
hans graf. Under hednatiden var detta ställe en
namnkunnig offerplats. Kapellet har bestått af skepp
och kor och blef troligen uppfördt i senare hälften
af 1300-talet. I ruinen finnes en skadad helgonbild
af sten, orätt kallad "Tors bild". Vid pass 760 steg
derifrån ligger "Tors brunn". N. v. från A. kyrka
synas lemningar efter ett presthus af huggen sten med
hvälfda rum. I s. v. och 100 steg från kyrkan märkas
ruiner af en s. k. "kastal" (kastell, skyddstorn
för kyrkan), vid Bringsarve gård lemningar efter en
stor byggnad och vid Mullvalds komministersboställe
likaledes lemningar efter ett stort stenhus med
takhvalf. Till A. socken hör Ljugarns hamn.
C. J. B.
Ardres [árder], befäst stad i Frankrike, depart. Pas
de Calais. 2,189 innev. (1872). Kanal till S:t
Omer. År 1520 sammanträffade i A. den franske
konungen Frans I med Henrik VIII af England. För den
utomordentliga prakt, som dervid utvecklades, har
denna sammankomst blifvit kallad Camp du drap d’or.
Ardsjisch, fordom Ardiscus. 1) Stad i Valakiet, vid
floden Ardsjisch. Omkr. 3,000 innev. Eger en berömd
kyrka i byzantinsk stil, helt och hållet betäckt af
reliefer. Fordom de valakiske furstarnas residens.
- 2) Flod, som rinner upp i de transsylvanska alperna
och faller ut i Donau vid Oltenizza. - 3) Mindre
Asiens högsta berg, äfven kalladt Erdsjisch l. Argi
dagh, en utslocknad vulkan, som isoleradt reser sig
till omkr. 12,000 fots höjd midt på den kappadociska
högslätten s. om Kaisarieh (Cæsarea). Hette fordom
Mons Argæus.
Are [ar], plur. Ares [ar], Fr. (Ital. Ara, Span. och
Lat. Area), enheten för ytmåttet i det metriska
systemet; brukas för närv. i Frankrike, Tyskland,
Holland, Belgien, Norge, Danmark, Spanien, Portugal,
Italien, Grekland, Brasilien och Mejico. 1 are är lika
med 100 qv.-meter, 100 centiares eller l qv.-dekameter
och motsvarar ungefär 0,1134 sv. qv.-ref. 100 ares =
l hectare. - Förslag är väckt om införandet af detta
ytmått (Ar, plur. Arer, Hektar o. s. v.) äfven i
Sverige. Se Metersystem.
Area, Lat., fri plats, slätt, yta; herald., fältet i
en vapensköld. - Areal, ytvidd, ytinnehåll. Nyttjas
stundom såsom adjektiv: det areala innehållet
o. s. v.
Areca L., bot., växtslägte af nat. fam. Palmæ,
Monoecia Hexandria L., innefattande palmer
med parbladigt delade blad. Arter: A. Catechu
L., areka-palm, äfven kallad catechu- eller
betelpalm. Frukterna af denna palmart, hvars hemland
troligen är Ostindien och som allmänt odlas der
och på flere bland Söderhafsöarna, lemna ett på
nämnda ställen äfvensom i Kina allmänt nyttjadt
tuggämne. Dessa frukter, som kallas areka-
eller betelnötter, äro ett slags stenfrukter,
likna till utseendet gula plommon, hafva trådigt
kött och innesluta ett hårdt, hornartadt frö. De
sönderskäras omogna i mindre stycken; dessa (eller
stundom hela det mogna fröet) invecklas i friska
blad af betelpepparn (Piper Betle), hvilkas ena sida
blifvit bestruken med bränd (kaustik) och något
fuktad kalk, och tuggas sålunda samt åstadkomma,
åtminstone för den ovane, ett slags rusgifvande
verkan, hvilken dock hufvudsakligen torde härröra
från betelpepparbladen. Tuggandet af betel är i
Ostindien ett oumbärligt njutningsmedel. Män och
qvinnor, barn och fullvuxna bära nästan ständigt
betel i munnen. Genom fortsatt bruk af detta
tuggämne angripas tänderna, blifva först röda, sedan
svarta samt förstöras stundom helt och hållet. -
Af betelnöten beredes genom inkokning ett slag af
catechu. - A. oleracea L., kålpalmen, är inhemsk
i Vestindien. Den i midten af bladkronan på denna
palmart sittande, outvecklade knoppen ätes som kål
("palmkål"). Äfven några andra palmarter lemna dylik
palmkål. - A. sapida Soland. från Nya Zeeland är
märklig såsom den sydligast (39° s. br.) växande
palmarten.
Ldt.
Aredas är det europeiska handelsnamnet på väfnader
(kines, hiapu, i Macao lienzo) tillverkade af trådarna
i stjelken af en nässelart, det s. k. kinagräset,
Urtica nivea. De likna linne, men hafva större glans
och mindre styrka.
Are Frode (Torgilsson), den isländska och dermed
äfven den nordiska häfdateckningens fader, föddes
1068 (l. 1067) i Vesterlandet på Island. Han var en
högättad man och härstammade från landnåmsmannen
Olaf Feilan, en sonson till konung Olaf hvite af
Ynglingaätten, samt Öd den bottenrika (Aud hin
djúpaudga), dotter till den från Vestergötland
härstammande Ketill Flatnef. Af Turid, en dotter
till goden Snorre på Helgafell, fick Are redan i sin
barndom höra mycket förtäljas om forna tider. Efter
sin faders, Torgils Gellissons, död kom han vid
7 års ålder till den gamle sagokunnige bonden Hall
Torarinsson på Haukadal. Hos honom uppfostrades äfven
Teit Isleifsson, hvilken likaledes tillhörde en slägt,
som lade sig vinn om kunskaper och forskning. - "Denne
Teit", säger Snorre Sturlasson, "undervisade Are och
sade honom mycket, som Are sedan nedskref." Om hans
lefnadsöden finnas nästan inga fullt tillförlitliga
underrättelser. Han dog 1148. - Enligt den yngre eddan
skall Are tillsammans med Torodd runemästare hafva
skaffat sina landsmän ett på de latinska skriftecknen
grundadt alfabet i stället för runskriften. Snorre
Sturlasson säger om honom, att han var den förste,
som på norrönt mål upptecknade både forna och nya
historier: om Islands bebyggande och dess lagars
uppkomst, om lagsagomännen, om konungarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
