Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arameiska språken - Aran - Araneidæ, zool. Se Spindlar - Aranda, Pedro Pablo Abaraca de Bolea - Aranjuez - Arany, Janos - Aranäs - Aranäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och dess omgifning, samaritanskan samt den dialekt,
som genom ett missförstånd fått namnet kaldeiskan,
riktigare sydvestarameiskan, eller den arameiska
dialekt, på hvilken delar af bibeln (förnämligast
Esra och Daniel) samt de judiska öfversättningarna
af Gamla Testamentets böcker, de s. k. "targumerna",
blifvit författade. Denna senare dialekt, som under
mackabeernas tidehvarf utbredde sig från Damaskus
öfver Palestina och der undanträngde hebreiskan såsom
ett lefvande språk, var följaktligen det tungomål, som
detta lands innevånare på Kristi tid begagnade. Ännu
skola några qvarlefvor deraf finnas i dessa nejder,
ehuru alla äro nära att dö ut. Såsom våra dagars
grundligaste kännare af de arameiska språken är
att nämna professor Nöldeke i Strassburg, hvilken
grammatiskt bearbetat flere af deras dialekter.
F. F.
Aran, dal i Pyrenéerna, i spanska prov. Lerida
(Aragonien), 2,631 f. öfver hafvet. Den omgifves i
v. af Maladettas bergmassa och genomflytes af öfversta
Garonne. Hufvudort Viella.
Araneidæ, zool. Se Spindlar.
Aranda, Pedro Pablo Abaraca de Bolea, grefve af
A., spansk statsman, föddes 1718 i Saragossa. Han
ingick först i krigstjenst, men tog 1746 afsked
derifrån och satte sig i ro på sina gods. Vid Karl
III:s tronbestigning, 1759, utnämndes A. till spanskt
sändebud i Polen och innehade denna befattning till
1763. Året derpå blef han generalkapten i Valencia
och sökte der förbättra det af adel och presterskap
hårdt förtryckta lägre folkets ställning. 1765
kallades han till president i Kastiliens råd och
till generalkapten öfver nämnde provins. På denna
inflytelserika plats bemödade han sig att afskaffa
de kyrkliga missbruken, inskränka presternas makt
och tygla inqvisitionen. Slutligen genomdref han
(d. 1 April 1767) ett beslut, hvarigenom jesuiterna
fullständigt utvisades från Spanien. Derigenom
föremål för presternas hat och intriger, blef han, på
dominikanernas föranstaltande, 1773 aflägsnad från
hofvet och skickad såsom sändebud till Paris. 1787
återkallades han till Spanien och intog 1792 åter sin
förra plats, från hvilken han likväl s. å. störtades
af drottningens gunstling Godoy. För sin opposition
mot dennes politik förvisades A. 1793 till Jaen i
Andalusien, men fick 1795 tillåtelse att återvända
till sina gods i Aragonien, der han dog 1799.
Aranjuez [-chues], stad i spanska provinsen
Madrid, vid Tajo, 5 mil s. om Madrid. 10,725
innev. (1857). Staden, som är byggd på holländskt
vis med röda tegelstenshus och breda, raka gator, var
fordom spanska hofvets vårresidens. Det vackra slottet
("sitio"), bygdt af Juan de Herrera under Filip II:s
regering, innehåller många konstverk och omgifves af
de praktfullaste trädgårds- och parkanläggningar. I
parken lät Karl IV med furstlig prakt uppföra
en villa, Casa del labrador, som innesluter många
konstskatter. A. är historiskt bekant genom fördraget
mellan Frankrike och Spanien d. 12 Apr. 1772 samt
genom revolutionen af d. 18 Mars 1808, hvarigenom
Karl IV tvangs att afsäga sig regeringen till förmån
för sin son Ferdinand.
Arany [a’rranj], Janos, Ungerns nu lefvande mest
betydande skald, föddes 1817, slöt sig efter
fullbordade studier till en skådespelaretrupp,
men antog, då han fann detta kringirrande
lif otillfredsställande, en lärareplats i sin
födelsestad. Några år derefter (1843) fick han det
af Kisfaludisällskapet utsatta priset för det bästa
komiska epos. 1847 vann han åter sällskapets pris
för sitt mest betydande verk, Toldi, berättande dikt
i 12 sånger. Bland skaldens öfriga dikter må nämnas
Eröfringen af Murany. A., som under revolutionen
1848 innehade en underordnad plats i ministeriet,
lefde derefter i svåra bekymmer, tills han 1854
blef professor i ungerska språket vid gymnasiet
i Nagy-Körös och 1860 kallades till Pesth såsom
Kisfaludi-sällskapets direktör. Han är medlem och
ständig sekreterare i den ungerska akademien. A. är en
fosterländsk skald, har ett klart, enkelt och kraftigt
framställningssätt och utmärker sig äfven genom
en fin teckning af naturscenerier och karakterer.
B. M.
Aranäs, en köping i Halland, omtalas i konung Hakon
Hakonssons saga såsom uppbränd år 1256 af en norsk
flotta. Det har antagits (af P. A. Munch m. fl.),
att detta A. är identiskt med staden Kongsbacka,
men ett sannolikare antagande (af Styffe) är, att
dermed menas den vid Klosterfjärdens södra strand
nära Viskaåns utlopp belägna Årnäs gård.
Aranäs, gård i Forshems socken, Kinne härad i
Vestergötland, invid Vänern och ej långt ifrån
Kinnekulle. I början af 1300-talet egdes och
beboddes gården af riksmarsken Torgils Knutsson,
efter hvars död den, 1308, skänktes af hertigarna
Erik och Valdemar till Gudhems kloster, med
vilkor att nunnorna inom ett år skulle flytta till
Aranäs. Klostret hade nämligen på sin ursprungliga
plats börjat sakna tillgång på bränsle samt lida af en
alltför besvärande gästningsskyldighet, under det att
Aranäs deremot genom sitt ypperliga läge erbjöd större
företräden. Flyttningen synes hafva blifvit fördröjd,
hvartill orsaken uppgifves hafva varit de regerandes
lust att sjelfva bebo slottet. Sedan konung Magnus
år 1334 skänkt gården Rackeby till Gudhems kloster,
flyttade nunnorna i stället dit och voro der bosatta
åtminstone till 1347, och först fyra år derefter
omtalas ett kloster vid Aranäs. Gudhems-nunnorna
tillbragte der vid pass ett tiotal af år, hvarefter
Aranäs öfvergick i kronans ego. Konung Albrekt gaf
denna gård 1366 till Gerhard Snakenborg i utbyte mot
slottet Axevall, som af denne innehades; men sedan
konung Magnus blifvit frigifven ur sin fångenskap,
såldes gården af den sistnämnde 1371 till biskop Nils
i Skara. Först två år senare erhöll Snakenborg 100
mark i ersättning för sin lidna förlust, mot vilkor
att till biskopen öfverlåta konung Albrekts och rådets
donationsbref. Biskopsstolen innehade Aranäs till
reformationen. År 1683 öfvergick gården, nu mera
kallad Årnäs, från kronans till enskild persons ego.
C. S-e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
