Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anlag - Anlag - Anlofning - Anlöpa - Anmärkaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
803 Anlag - Anmärkaren. 804
Olika uppfostran, lefnadssätt och sysselsättning
bidraga äfven ofta till utbildande af skilda
sjukdomsanlag hos man och qvinna. Det vill synas,
som hos nyfödda barn dispositionen för sjukdom vore
större hos gossar än hos flickor. I alla land födes
nämligen ett större antal af de förre än af de senare
(105-106 gossar mot 100 flickor), men dödligheten är
så mycket större bland gossarna, att missförhållandet
blir utjämnadt redan under första lefnadsåret.
I allmänhet taget är dispositionen för sjukdomar
störst under första lefnadsåret, särdeles under de
första veckorna. Detta har sin grund i det nyfödda
barnets plötsligt ändrade lifsförhållanden, i det
späda barnets svagare motståndskraft, olämplig
behandling o. s. v. (45 proc. af alla födda dö
under 1:sta lefnadsåret. Se Dödlighet). Sedermera
aftager dispositionen för sjukdomar till
omkring 7:de eller 8:de året, blir relativt
obetydlig mellan 8:de och 14:de året, ökas under
manbarhetsutvecklingen (pubertetsperioden), minskas
sedan åter efter fulländad utveckling och har sitt
andra minimum vid den åldersperiod, som inträffar
vid omkr. 24-30 år, hvarefter den åter småningom
tilltager. Olika kroppskonstitution medför något olika
sjukdomsanlag. Äfven i de särskilda temperamenten
har man sökt en källa för sådana. A. -y.
Anlag, lutnings-anlag l. dosserings-anlag, väg-
o. vattenb., kallar man det horisontala afståndet
mellan en lutande rät linies ändpunkter (liniens
horisontal-projektion). Har linien ett visst läge
i ett lutande plan, nämligen vinkelrätt mot någon
i planet belägen horisontal linie, så angifver
liniens lutnings-anlag äfven planets. - Ordet
nyttjas i synnerhet vid angifvande af lutningar hos
jordfyllningar, bergväggar, murar o. d.
[illustration]
I vidstående fig. betecknar a c den lutande
linien (planet); a är dess öfversta och c dess
nedersta punkt; linien b c betecknar det horisontala
afståndet mellan dessa båda punkter, d. v. s. anlaget.
Klbg.
Anlofning l. Upplofning, sjöv., en fartygsmanöver,
hvarigenom förskeppet bringas närmare upp mot
vinden och fartygets riktning (kurs) förändras, så
att vinden kommer att blåsa mera för-ifrån.
Motsatsen: Afhållning. R. N.
Anlöpa. 1) För en kort tid segla in i en hamn, som
ej är destinationsorten.
2) Förändra färg eller glans (om metaller). Oädla
metaller anlöpa genom oxidering i luften, silfver
genom att taga till sig svafvel ur vätesvaflan
i atmosferen. Genom anfrätning i luften anlöper
äfven glas, så att det blifver ojämnt på ytan. -
Företrädesvis begagnas dock ordet anlöpa för
att utmärka den färgvexling, som uppkommer,
då ett poleradt stycke härdadt stål långsamt
uppvärmes. Den dervid uppkommande färgen rättar
sig efter uppvärmningsgraden, och man anser, att de
olika färgnyanserna härröra af en olika långt drifven
oxidering. Vid upphettning till 220° blir stålet
blekgult, vid 250° brunt, vid 275° purpurfärgadt
och vid 300° blått. Processen, som benämnes
anlöpning, afser att mer eller mindre fullständigt
borttaga härdningen, hvarigenom stålet förlorar
sin hårdhet, på samma gång som det blifver mindre
sprödt. Anlöpningen verkställes vanligen genom
neddoppning i smältande legeringar af bly och
tenn eller i kokande linolja. Medelst legeringens
smältningstemperatur afpassas noga anlöpningsgraden
efter det ändamål, för hvilket stålet skall
användas. Sålunda anlöpes t. ex. det stål,
som skall nyttjas till
lansetter . . . . . . . . . . . vid 216°,
pennknifvar . . . . . . . . . . " 232°,
saxar . . . . . . . . . . . . . " 254°,
värjklingor och urfjädrar . . . " 288°,
sågblad . . . . . . . . . . . . " 322°.
R.R
Anmärkaren, den svenska periodiska pressens (efter
1809) första egentliga oppositionsblad. Den 28
Mars 1816 utgafs från Cederborghska tryckeriet
i Stockholm dess första nummer (2 blad, 4:o),
innehållande bladets anmälan. "Der man upptäcker
felaktigheter, missbruk eller dårskaper, skall
man dristigt gifva dem tillkänna och till deras
rättande använda förnuftets och sanningens vapen,
någon gång skämtets, aldrig smädelsens." Ansvarige
utgifvaren och egaren var F. Cederborgh. Bladet, som
anmäldes till subskription i "samlingar" om 12 nummer,
utgifna en eller flere gånger i veckan, utkom efter
första samlingens slut, 4 Maj, å nyo först d. 2 Nov.,
hvarefter den väl utan dylikt afbrott fortgick; men
det var först med "tionde samlingen" (Okt. 1817),
som bladet fick värde och betydenhet, i det Georg
Scheutz då ingick som medegare och medredaktör,
under det C. fortfarande var bladets ansvarige
utgifvare. S. skulle, enligt kontraktet om tidningen,
jämväl förse sig med ett tillståndsbref, för den
händelse indragningsmakten afbröte "Anmärkarens"
utgifning, hvilket S. äfven d. 16 Sept. 1819
verkställde. Det då uttagna tillståndsbeviset lydde
å Anmärkarne, och då "Anmärkaren" d. 24 Jan. 1820
verkligen indrogs, utkom två dagar senare första
numret af "Anmärkarne". Men Cederborgh, som ej
varit i Stockholm under indragningen, ingick till
K. M:t med en mot Scheutz förnärmande ansökan att af
kongl. nåd å nyo få utgifva den indragna tidningen,
hvilket genast bifölls, och från d. 12 Febr. 1820
utkom åter "Anmärkaren", men nu ej mer den samma som
förut. "Anmärkarne", i hvars redaktion äfven magister
J. Johansson ingick, ombildade sig d. 29 Nov. 1820
till det bekanta och länge betydande half-veckobladet
Argus, under det Cederborghs "Anmärkaren" allt mer
förlorade terräng, hälst sedan den i sin anmälan för
1823, då det allmänna intresset i ovanlig grad var
riktadt på riksdagsärendena, öppet förklarade: "de
stora politiska frågorna lära icke i detta blad komma
att ofta diskuteras, emedan redaktörerna tro helt
enfaldigt, att folk och land med Guds hjelp styras
dem förutan." Bladet fortlefde emellertid, om ock med
ringa spridning och föga betydenhet, intill d. 4 April
1829. Det hade dock d. 27 Nov. 1827 antagit titeln
"Politisk, juridisk och literär tidning" och lofvat
bli hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
