- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf /
619-620

(1876) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amerikanska fornlemningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

in i språket från Kanada, vissa trakter kring Ohio och
Mississippi m. fl.; spanska ord hafva inkommit från
Antillerna och sydvästra delen af Förenta staterna,
holländska från trakterna af New-Jersey och New-York
o. s. v. Skandinaviska och tyska ordbildningar
(standpoint, "ståndpunkt", steal, "stjelk". T. stiel,
o. s. v.) äro mera sällsynta. Indianspråket har
måst afstå åtskilliga ord, och flere af dessa,
såsom canoe, kanot, mocassin, sko, wigwam,
hydda, hafva till och med vunnit inträde i många
europeiska språks ordförråd. - Engelsmännens
bruk att i hvardagsspråket afstympa åtskilliga ord
(t. ex. "cab" för cabriolet, "bus" för omnibus) har i
Amerika - hvarest time is money ("tid är penningar")
är en af de grundsatser, som mest efterlefvas - ett
ännu vidsträcktare område än i England. Förkortningar
af allmänt brukliga, långa adjektiv och substantiv
äro derför mycket vanliga: litho för lithograph,
photo f. photograph, pants f. pantaloons, rebs
f. rebels, repubs f. republicans, spec f. speculation
o. s. v. - Jfr Pickering, Vocabulary of americanisms
(Boston 1816), Bartlett, Dictionary of americanisms
(New-York 1848 och 1858), af hvilken finnes en tysk
bearbetning af Köhler: Wörterbuch der americanismen
(1866), och De Vere, Americanisms, the english
of the New world
(New-York och London 1872).
A. W-n.

Amerikanska fornlemningar. Flere i Amerika gjorda
fynd vittna om att denna verldsdel varit bebodd af
menniskor åtminstone lika länge som Europa. Både
i norra och södra Amerika har man nämligen funnit
menniskoskelett samt stenverktyg och andra
af menniskohand utförda arbeten tillsammans med
lemningar af djur, som för årtusenden sedan upphörde
att lefva på jorden och som af geologerna hänföras
till den s. k. qvartära tiden. De vigtigaste bland de
märkliga fasta fornminnen, som för oss uppenbara de
amerikanska folkens egendomliga kultur, kunna hänföras
till tre grupper. Den första omfattar dem, som finnas
i Nord-Amerika norr om Mejico och om hvilka historien
icke lemnar några upplysningar; den andra dem, som
äro uppförda af toltekerna och deras efterföljare,
aztekerna, i Mejico (7:de-15:de årh. e. Kr.); den
tredje dem, som ligga i det forna inkarikets område,
Peru, Bolivia och Quito (13:de-15:de årh.). De
äro af ett synnerligen stort värde för oss, bland
annat derför att de visa hvad ett "bronsåldersfolk"
kan åstadkomma. Jernet var nämligen vid europeernas
ankomst alldeles okändt i alla dessa land, och den
enda metall, som innevånarne använde till vapen och
eggverktyg, var bronsen, en blandning af koppar och
tenn, således samma metallblandning, som i gamla
verlden spelade en så stor rol före upptäckten af
jernet. - En öfversigt af hvad man har sig bekant om
Amerikas fornminnen lemna A. W. Bradfords American
antiquities
(New-York 1841) och Baldwins Ancient
America, in notes on american archæology
(New-York
1872).

Af dessa tre grupper visar den första - som blifvit
närmare känd förnämligast genom det af E. G. Squier
och E. H. Davis på bekostnad af "Smithsonian
institution" utgifna arbetet Ancient monuments of
the Mississippi valley
(Washingt. 1848)
- visserligen det lägsta kulturstadiet, men tillhör
dock en menniskostam, hvars odling stod på en
mycket högre ståndpunkt än de röde männens, som
påträffades af de förste europeiske amerikafararne.
De betydligaste af dessa minnesmärken bestå, utom af
vägar, trappor till floder eller uppför berg m. m.,
hufvudsakligen af väldiga högar (mounds) och vallar
(ramparts, enclosures), byggda af jord och sten samt
ofta märkvärdiga genom sin stora utsträckning och sitt
solida byggnadssätt. Deras antal är ofantligt stort,
och ensamt i staten Ohio finnas mer än 10,000. Högarne
innehålla ofta menniskoben jämte vapen, smycken m. m.
De mindre tyckas hafva varit grafvar, men
de större, i synnerhet de, som äro fyrkantiga till
formen, torde hafva tjenat de forntida innevånarne
som tempel. Deras storlek vexlar betydligt. Somliga
hafva en omkrets och höjd af några få fot; andra
hafva vid basen en omkrets af 1,000 till 2,000
fot och en höjd af 60 till 90 fot. - Vallarne,
som vanligen äro byggda på upphöjningar och kullar
eller vid flodstränderna och hvilkas ändamål tydligen
varit att tjena som fästen och tempelinhägnader,
vexla äfvenledes till bredd och höjd, från 6 till
30 fot, och innesluta ofta en yta af 50 till 400
tunnland. Deras form är mycket olika: cirkelrund,
rektangulär, elliptisk eller månghörnig, och har
stundom fått en helt egendomlig skapnad: mennisko-
eller djurgestalt o. s. v. Vallar af sistnämnda form
förekomma dock nästan endast i staten Wisconsin. En
af dem afbildar en jättestor menniskogestalt med
tvänne hufvud. Kroppen är 50 fot lång; bredden öfver
bröstet 25 fot. En annan, belägen på en kulle nära
Bush Creek, framställer en orm med ett ovalt klot
i munnen. De slingrande bukterna af hans kropp och
hans spiralvridna stjert hafva en längd af 700
fot. Äfven former af fyrafotade djur och foglar äro
karakteristiskt framställda i dessa arbeten. Vid
undersökning af dem har man ofta funnit menniskoben
i deras inre. Indianerna nedlägga ofta sina döda i
dem, men hafva ingen tradition, som omtalar, att de
blifvit byggda af deras förfäder.

Utom dessa väldiga fornlemningar har man i
Mississippis floddalar gjort en mängd andra fynd, som
ovedersägligen häntyda på en högre odling, än den våra
dagars indianer besitta. Man har funnit mörkbruna,
brända vaser af prydlig form och ornamentering;
piphufvud och andra föremål af lera och sten,
prydda med menniskohufvud eller foglar, grodor m. m.,
ofta af förträfflig form; husgerådssaker, smycken,
vapen af silfver, koppar, glimmer, musselskal eller
obsidian. De skulpterade föremål, man funnit, förråda
en jämförelsevis betydlig konstnärlig utveckling och
utmärka sig ofta för en viss ädelhet i form och en
högt drifven teknik. De skulpterade menniskohufvuden
afbilda ofta en ädel amerikansk ansigtstyp och visa,
att tatuering varit i bruk.

Dessa rikhaltiga fynd förtälja om en liflig
handelsförbindelse emellan en mängd sannolikt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:33:07 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaa/0619.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free