Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alnander - Alnarps landtbruks-institut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt det första tummet, der så finnes behöfligt,
i 10 linier.
En svensk aln är lika med 0,94607 af den danska,
norska och preussiska eller rhenländska alnen samt
0,4997 af den gamla franska alnen (kallad aune). Hon
innehåller 2,6323 Paris-fot och är lika med 0,593802
af den franska metern. Jfr Mått, Vigt, Fot, Sågaln.
J. G. K.
Alnander, Samuel Johansson, teologisk författare,
föddes i Linköping 1731, fick sin akademiska
bildning vid Upsala universitet, der han
1758 blef filos. magister och 1763 docent i
literaturhistoria. År 1767 blef han teologie
lektor i Karlskrona. Prestvigd s. å. Död 1772. Hans
yttre lif förrann tyst och obemärkt; dock vittnar
den mängd skrifter han utgaf både om grundliga
studier och en icke vanlig arbetskraft. Mest bekant
bland hans arbeten är «Sammandrag af den kristna
salighetsläran» (1771, 4:de uppl. 1829), hvilken bok
länge användes vid undervisningen och upplefde fyra
upplagor. Värdefulla äro äfven hans «Anvisning till
ett utvaldt theologiskt bibliothek» (1762, 63, 66,
72) samt den «Historia librorum prohibitorum in Suecia»
(1764), som han började utgifva under sin docenttid,
men af hvilken endast «Spec. I» utkom. Han skref äfven
uppsatser och recensioner i "Svenska Mercurius", "Nya
svenska Mercurius" och "Nya svenska bibliotheket". I
"Götheborgska magasinet" för 1759 lät han införa
"En samling gotländska ord och talesätt".
G. O. L.
Alnarps landtbruks-institut ligger vid Åkarps
jernvägsstation, en mil från städerna Lund och
Malmö. Dess verksamhet började den 14 Mars 1862, och
det hade då 4 frielever, 28 betalande elever och 24
frilärlingar. Lärjungarnes antal har dock under de
senare åren uppgått till omkr. 50 betalande elever
och 12 betalande lärlingar; antalet friplatser är
oförändradt. Vid institutets hofbeslagsskola åtnjuta
dessutom 14 kavallerister och i medeltal 24 smeder
(de förra på statens och de senare på södra Sveriges
hushållnings-sällskaps bekostnad) undervisning i
hofbeslag, och vid mejeriskolan lemnas undervisning
åt 6 elever, hvaraf 2 på länets hush.-sällskaps
bekostnad. En ryktareskola har nyligen börjat sin
verksamhet, och en trädgårdsmästare-skola håller på
att organiseras.
Elevernas kurs är ett- eller två-årig, allt efter
de förberedande kunskaper, som elev eger vid
inträdet. Afgiften för 1 års kurs är 750 kr. och
erlägges halfårsvis i förskott; andra året betalas 600
kr. För att vinna inträde som elev fordras antingen
kunskaper, motsvarande fordringarna för afgång ur
5:te klassen vid elementar-läroverken, eller intyg
om praktisk skicklighet i jordbruk. Undervisning
meddelas i landthushållning och boskapsskötsel,
anatomi och fysiologi, husdjurens sjukdomar,
agrikulturkemi, geognosi och mineralogi,
fysik, meteorologi och mekanik, zoologi, botanik,
skogshushållning, trädgårdsskötsel, bokhålleri,
landtmäteri, afvägning och linearteckning, grunderna
för landtbruksbyggnaders ordnande, kameralistik och
ekonomisk rättskunskap. På det att icke undervisningen
må splittras genom mångfalden af de i reglementet
föreskrifna ämnena, hålles strängt
derpå, att undervisningen i alla hjelpvetenskaper
m. m. icke må utsträckas öfver hvad
som är nödigt att känna för en skicklig
åkerbrukare. Lärarepersonalen utgöres af en
föreståndare, hvilken föreläser de ämnen, som höra
till landthushållningen och boskapsskötseln, en
åkerbrukskemist, som undervisar i kemi, geognosi,
mineralogi, fysik, meteorologi och mekanik, en
veterinär, som föreläser husdjurens anatomi och
fysiologi, ytterlära, hofbeslag, hästskötsel och
zoologi. Institutets kamrer, trädgårdsmästare och
landtmätare undervisa i hvar sina ämnen. Alla
dessa lärare bo vid institutet. F. n. (1875)
äro två personer anställda såsom extra lärare. Af
inspektoren meddelas undervisning i det mekaniska
af åkerbruket. — I allmänhet föreläses 3 timmar
hvarje förmiddag. Eftermiddagarne användas till
praktiska öfningar. Med undantag af frieleverna
eger hvarje elev rättighet att sjelf välja sina
ämnen, men för fullständigt afgångsbetyg äro vissa
ämnen obligatoriska. Elev får eget rum, med nödiga
möbler jämte eldning, samt kosthåll, betjening och
läkarevård, men består sig sjelf med sängkläder,
ljus och tvätt.
Lärlingarne, som emottagas från olika delar af landet,
böra vid inträdet hafva fyllt 22 år och minst ett år
hafva praktiskt handlagt jordbruk. De förrätta alla
vid landtbruket förefallande göromål och tjenstgöra i
ladugårdar, sjukstall, trädgårdar, mejeri, på kontoret
m. m. och äfven såsom rättare. De få eldadt rum (bo 3
i hvarje) och uppassning, sängkläder, nödiga möbler,
läkarevård och kosthåll. Kursen är för dem två-årig,
och undervisningen meddelas företrädesvis om aftnarne
den mörkare årstiden, med 2 timmars föreläsningar
hvarje eftermiddag, förutom egna öfningar. För
dem hållas föreläsningar i landthushållning af
inspektoren. Betalande lärling håller sig sjelf med
kost — för 80 öre pr dag — och sängkläder.
Hofbeslagskursen räcker i 3 månader och kostar i ett
för allt 150 kr. för hvarje person. Mejerielevernas
kurs varar ett år, och afgiften derför är 200 kr.,
med skyldighet för eleverna att deltaga i mjölkning
och mejeri-arbetena. Ryktarekursen räcker 1/2 års
tid. Examina med hofbeslagslärlingarne anställas
tre gånger hvarje år, med öfrige lärjungar årligen
i midten af Oktober månad. Ny kurs börjar alla år
mellan d. 24 Oktober och den 1 November.
Institutets egoområde sträcker sig ned till
Öresund. Åkerbruket har 1,070 tnld till
sitt förfogande. Deraf äro f. n. 380 tnld
bortarrenderade. Af återstoden ligga 500 tnld i en
tioårig växtföljd: 1) träda, 2) höstsäd, 3) socker-
och foderbetor, 4) korn, 5) ärter, vicker, grönfoder,
potatis, 6) höst- och vårsäd. 7) och 8) klöfver och
gräs, 9) höstsäd, 10) vårsäd. 80 tnld ligga i fri
gräscirkulation och 90 tnld i saltsjöbeten. All
jord är dränerad, all säd radsås. 1874 års skörd
var 22,046 kubikfot säd = 11 1/6 tunnor på tnld;
15,671 ctnr sockerbetor = 445 ctnr pr tnld, 200 tnr
foderbetor, 60 tnr potatis, 816 skålp. timotejfrö,
allt på tnld, och realiserade brutto: 1 tnld betfrö
400 kr., 1 d:o sockerbetor 385 kr., 1 d:o potatis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
