Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aira - Airdrie - Aire - Airolo - Airy - Aisne - Aiss - Aistulf - Aitoler - Aiton - Aitzema - Aivaly - 1. Aivasovski - 2. Aivasovski
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Aira L. bot., artrikt grässlägte af
nat. fam. Gramineæ, Triandria Digynia, hvaraf
A. cæspitosa, tuf-tåteln, utgör ett utmärkt högräs
på något fuktiga ängar. En annan art, A. flexuosa,
krus-tåteln, frodas på backar och berg samt i våra
skogar. A-n.
Airdrie [årdri], fabriksstad i det skotska
grefskapet Lanark, ö. om Glasgow. 12,922
innev. (1861). Jernhandtering, stenkolsbrytning
och bomulls-industri äro rika inkomstkällor för
befolkningen såväl i A. som i de kringliggande
orterna. Nära A. ligger badorten Monkland Well.
Aire [är]. 1) Stad i franska depart. Landes, vid
Adour, s. v. om S:t Sever. 4,885 innev. (1872).
Staden hette fordom Atures eller Vicus Julii,
senare Atura, och var den vestgotiske konungen
Alarik II:s residensstad. Der stod en drabbning
mellan engelsmännen och fransmännen den 2 Mars 1814.
2) <sp>Aire sur la Lys</i> [är syr la liss], befäst stad
i franska depart. Pas de Calais, vid floden Lys,
s. ö. om S:t Omer. 8,803 innev. (1872). Malebranche’s
födelseort. A., som grundlades i 9:de århundradet,
tillhörde Flandern till 1713, då det eröfrades af
fransmännen.
Airolo, det tyska Eriels, ort i schweiziska kantonen
Ticino (Tessin), vid foten af S:t Gotthard, 3,629
fot öfver hafvet. 1,760 innev. (1870). Eger ett
af longobardernas konung Desiderius uppbygdt torn,
vid bergsklyftan Stalvedra. Den 13 Sept. 1799 stod
der en drabbning mellan fransmännen och ryssarne,
hvilka senare under anförande af Suvarov blefvo de
segrande. I framtiden kommer A. att vinna en särskild
betydelse såsom den sydlige slutpunkten för den stora
jernvägstunneln genom S:t Gotthard.
Airy [äri], George Biddell, engelsk astronom, f. 1801
i Alnwick i Northumberland. Han blef 1828 professor
och direktor för observatoriet i Cambridge och
utnämndes 1835 till Astronomer royal eller direktor
för observatoriet i Greenwich. Åren 1871–73 var
han direktor för "Royal Society of London". A. är
bekant för sina många värdefulla arbeten inom den
teoretiska och praktiska astronomien samt inom den
högre optiken och mekaniken. Bland de vigtigare må
nämnas Astronomical observations made on the Royal
observatory at Greenwich (1845–57, 11 Bd), Reductions
of observations of the moon (1848), Catalogue of
2,156 stars (1849), Treatise on magnetism (1870).
Aisne [än]. 1) Flod i Frankrike. Den rinner
upp i depart. Meuse och faller ut i Oise,
ofvanför Compiègne. 35 mil lång. – 2) Depart.
i norra Frankrike, 132 1/3 qv.-mil, med 552,439
innev. (1872). Norra delen af A. är slättland,
den södra uppfylld af höjder. Klimatet är högst
föränderligt, och utsädet blir ofta skadadt genom
nattfroster. Så väl åkerbruk som industri äro högt
uppdrifna.
Aiss [ajs], musikt., den genom ett kors (#) höjda
tonen a; förvexlas enharmoniskt med b.
Aistulf, longobardernas konung 749–756, angrep 751
det till grekiska kejsardömet hörande s. k. Exarkatet,
eröfrade dess hufvudstad, Ravenna, och hotade Rom.
Påfven Stephanus II sökte då hjelp hos frankernas konung
Pipin den lille, som 754 tågade till Italien och slog
longobarderna samt tvang A. att återlemna så väl Exarkatet
som eröfringarna från den romerske stolen. Då Pipin
gått tillbaka till Franken, angrep A. icke dess
mindre å nyo Rom, hvarigenom Pipin nu understödd af
Tassilo från Bajern, nödgades att än en gång gå öfver
Italiens gräns och straffa A., som då uppfyllde alla
fordringar. A. dog 756 under tillrustningar till ett
nytt krig.
Aitoler, Aitolia. Se Ætoler, Ætolia.
Aiton [e’tön], William, skotsk botaniker, föddes
nära staden Hamilton i Skotland 1731, dog 1793
såsom föreståndare för de redan på hans tid
berömde kunglige trädgårdarne i Kew nära London,
hvilka för närvarande intaga främsta rummet bland
institutionerna för botanisk kultur. Af hans
utmärkta botaniska verk Hortus Kewensis (1789)
bearbetade Rob. Brown den sista upplagan. – Aitonia,
ett efter honom benämndt växtslägte, har arten
A. capensis, med mörkt rosenröda eller hvita
blommor. A-n.
Aitzema, Lieuwe van, holländsk historieskrifvare,
f. 1600 i Dokkum i Friesland, d. i Haag 1669. Han
beklädde under 40 år en tjenst såsom hansestädernas
agent i Haag. Med flit och omtänksamhet uppsamlande
och kommenterande en mängd urkunder och aktstycken,
lemnade han ett vigtigt källverk till den
nederländska historiens mest glänsande period, 1621–68:
Saken van staat en oorlogh, in ende omtrent de
vereenigde Nederlanden, ett arbete, som är af vigt
äfven för Sveriges historia.
Aivaly, Turk., Kydonia, Grek., är en hamnstad
vid Adramyttiviken i Mindre Asien, midt emot ön
Lesbos. Staden, hvars befolkning utgöres af greker,
egde före 1821, då han af turkarne i grund förstördes
för sitt deltagande i grekernas uppresning, omkring
35,000 innev., men har nu efter sitt återuppbyggande
blott omkr. 20,000. Olivodling och skeppsbyggen äro
hans förnämsta inkomstkällor.
1. Aivasovski, Gabriel, skriftställare, f. i
Feodosia på Krim 1812. Han var först lärare i
klostret Saint-Lazare nära Venedig och blef 1848
rektor i en armenisk skola i Paris. Till följd
af söndring bland lärarne i denna skola grundade
han sedermera en annan dylik anstalt i Grenelle
nära Paris. Af hans verk må nämnas Histoire de
l’empire ottoman och Pasmaveb eller Polyhistor, en
armenisk literär tidskrift. Derjämte har han varit
en af teologen och historikern Auchers förnämste
medarbetare vid utgifningen af Grand dictionnaire de
la langue arménieune.
2. Aivasovski, Ivan Konstantinovitsch; framstående
rysk marinmålare, den föregåendes broder, föddes 1817
i Feodosia på Krim. Redan som ung väckte han
kejsar Nikolai uppmärksamhet och kom derigenom
i tillfälle dels att begagna undervisningen vid
konstakademien i Petersburg, dels att under
flere år idka sjelfständiga naturstudier på
resor i södra Ryssland, Italien, Holland,
England och Spanien,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
