Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Abu-l-fasl - Abu-l-fida - Abu-l-gasi Behadir - Abuna - Abundatia - Abu-nuvas - Abu-simbal - Abusjer l. Busjir - Abu-temam - Abutilon - Abydos - Abyla - Abyssinien - Acacia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innefattar en berättelse om Akbars regering samt på hans
tid företagna statistiska och andra vetenskapliga
forskningar.
Abu-l-fida, Ismael, arabisk historieskrifvare och
geograf, furste i Hamat 1310–1331, född i Damaskus
1273, död 1331. Abu-l-fidas förnämsta arbete är
ett stort, på arabiska språket författadt verk
öfver Arabiens historia till och med år 1328. Bland
andra latinska öfversättningar deraf märkas Annales
moslemici, af Reiske (Köpenh. 1789–94), och Historia
anteislamica, af Fleischer (Leipzig 1831), hvilka
tillsammans bilda en fullständig öfversättning af
Abu-l-fidas arbete. En af A. skrifven geografi,
likaledes på arabiska språket, utgafs i fransk
öfversättning af Reinaud (Paris 1848). A. utmärkte
sig äfven som författare i juridik, matematik, logik
och medicin.
Abu-l-gasi Behadir, kan af Kiva, född 1605. Efter
att år 1665 hafva afsagt sig tronen till förmån
för sin son sysselsatte han sig med författandet
af Mongolernas och Tartarernas historia, hvilket
arbete blifvit öfversatt på tyska, franska och ryska
språken.
Abuna. Se Abba.
Abundantia, romersk personifikation af öfverflödet,
framställes ofta på romerska mynt såsom utgjutande
penningar ur ett ymnighetshorn. - Under medeltiden
omtalas en gudomlighet, hvars dyrkan var en qvarlefva
från den keltiska (eller forngermaniska) religionen,
näml. Domina Abundia (Fornfr. Dame Habonde),
åt hvilken man vid hennes nattliga kringvandring
frambar skänker af mat och dryck, och som i ersättning
gaf växtlighet och öfverflöd. - Om den forntyska Folla
och den fornnord. Fulla se sistn. ord. - Äfven i
den slaviska mytologien återfinnes samma gudomlighet
i Pilvit l. Pilnitis.
Abu-nuvas, arabisk skald, född 762, död 815, en af
Österlandets utmärktaste lyriske diktare. I synnerhet
äro hans dryckes- och kärlekssånger berömda. Har
blifvit kallad "arabernas Heine".
Abu-simbal ("axbäraren"), klippa vid venstra
Nilstranden, med två präktiga, väl bibehållna gamla
egyptiska tempel, som ända till 1817 lågo begrafna
under sanden.
Abusjer l. Busjir, hamnstad i en fullkomligt öde
trakt i Persien, provinsen Farsistan, på östra kusten
af Persiska viken. Omkring 18,000 innev. Staden,
som är mycket osund, lider af en odräglig hetta
under sommaren och eger ej annat dricksvatten än
det i cisternerna uppsamlade regnvattnet eller
det som ditföres från trakter på flere mils afstånd.
Stapelplats för indiska och persiska varor.
Abu-temam (l. -temmam), berömd arabisk skald, född
806 i Syrien, död 845 i Mosul. Mer än genom sina
egna dikter har han gjort sitt namn kändt genom den
samling af äldre arabiska skalders arbeten, som han
utgaf under titeln Hamasa. Se d. o.
Abutilon, bot., växtslägte af nat. fam. Malvaceæ,
Monadelphia Polyandria, med gula eller röda, ofta
hängande blommor, små frukter eller rum i krans. Många
skönblommande arter odlas. De växa vilda i Brasilien
och andra varma länder.
A-n.
Abydos. 1) Stad vid Hellesponten i det forna
landskapet Mysien i Mindre Asien, koloni från
Miletus. Låg vid sundets smalaste del, midt
emot Sestus. Mellan A. och Sestus slog Xerxes
den skeppsbrygga, öfver hvilken hans väldiga
här inryckte i Europa (480 f. Kr.). 2) Stad
i det fornegyptiska landskapet Thebais (Öfre
Egypten), ett stycke från venstra Nilstranden (nu
Madfune), näst Thebe den ansenligaste staden i
landskapet. Ännu qvarstå ruiner efter ett palats,
det fräjdade Memnorium, och ett Osiristempel.
O. A. S.
Abyla, det gamla namnet på El-Acho, berg i Afrika,
midt emot Gibraltar, hvars förra namn var Calpe.
A. och Calpe utgjorde de fordom s. k. Herkules’ stoder.
Abyssinien. Se Abessinien.
Acacia l. Akacia Neck., bot., växtslägte,
tillhörande nat. fam. Mimoseæ Sw., Polygamia L., med talrika
blommor i ax eller hufvudlika gyttringar; foder
och krona nästan klocklikt rörformiga, 4-5-delade;
talrika, ofta långa ståndare. Detta slägte är
utbrutet från Mimosa-slägtet och skiljer sig från detta
genom sin allt igenom öppna ärtbalja, som hos de
afrikanska arterna synes knöligt ledad. De hithörande,
ofantligt många arterna växa i Nya Holland, Afrika
och andra land med tropisk värme. Många arter
äro begränsade till ytterst små områden, hvarför
t. ex. det vestra Australien har endast några
få arter gemensamma med det östra, Syd-Afrika med
Nord-Afrika. - En anmärkningsvärd egenhet är, att de
fleste nyholländske formerna i stället för verkliga
blad hafva fyllodier, d. v. s. på kant stående, från
sidorna tillplattade bladskaft. Många, i synnerhet
afrikanska, arter hafva stiplerna förvandlade till
taggar. Genom sin ovanliga bildning gifva de en
egendomlig prägel åt landets utseende. Derjämte
äro de märkliga dels för sin rikedom på olika
slags produkter för läkekonsten eller industrien,
dels för sin stora användning i trädgårdsodlingen
såsom prydnads- eller praktväxter. Till de vigtigaste
arterna höra bl. a. A. Giraffæ, som förekommer här
och der i skogsgrupper i mellersta Afrika och tjenar
till näring åt giraffen. A. horrida och A. detinens
växa i Kafferlandet och hafva gröfre taggar än de
öfriga, hvarför de af engelsmännen kallas "wait a
bit" (vänta litet). De voro under kafferkriget ett
godt skyddsmedel för infödingarna. A. spinocarpa
i Abessinien har utseende af en utspänd paraply
eller en utplattad solskärm. A. fistula når en
höjd af 40 fot, bildar i Nubien och Sennaar hela
skogar och kallas der Sesaffan, eller "det pipande
trädet". Denna arts taggar blifva nämligen vid basen
genomborrade af en liten insekt, som der lägger sina
ägg. Hvarje sålunda genomborrad tagg blir på detta
sätt förvandlad till ett slags ljudverktyg, ur hvilka
vindarnas spel framlockar tydliga flöjttoner. Många
arter i det inre och det vestra Afrika lemna gummi,
hvaraf de förnämsta slagen i handeln benämnas Gummi
arabicum och Gummi senegal. Flere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
