Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aberdeen, George Hamilton Gordon - Aberdeen - Aberli, Joh. Ludw. - Abernethy - Aberration - Aberrera - Abert, I. I. - Aberystwith
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pär af England. Efter att en längre tid hafva
egnat sig åt studier och landtbruk inträdde
han 1828 åter i statens tjenst, först som kansler
för hertigdömet Lancaster, sedan som
statssekreterare för utrikesärendena i Wellingtons
ministère. Den politik Aberdeen följde var
non-interventionspolitiken. Detta jämte det
goda förhållande, hvari han stod till Metternich
m. fl. dylika statsmän, gjorde, att han ansågs
vara fientligt stämd mot folkfriheten. Men då
han 1841 öfvertagit utrikesportföljen i Peels
ministère, visade han sig tillgänglig för
frisinnade idéer, hyllade Peels frihandelsplaner,
lade i sitt förhållande till Nord-Amerika stor
försonlighet i dagen och höll äfven i öfrigt fast
vid en fredlig politik. Efter Peelska
ministèrens fall, 1846, kämpade han i Öfverhuset å
"Peelisternas" sida fortfarande för frihandeln
och för katolikernas emancipation, ehuru han
i politiska frågor var torypartiet trogen. Som
premierminister (fr. 1852) i den s. k.
koalitionsministèren sökte han afböja vestmakternas krig
mot Ryssland, som han ville lemna fria händer
i Orienten. Ett misstroendevotum med
anledning af den slapphet, hvarmed engelsmännen
deltogo i Krimkriget, och hvartill man ansåg
honom vara orsaken, störtade hans ministère
1855. Han fortfor dock sedan att utöfva ett
icke obetydligt inflytande i Öfverhuset, och
drottningen sökte ofta hans råd. Död 1860.
Aberdeen [abördin]. 1) Shire på Skotlands
östra kust, 88 qv.-mil, 244,603 innev. (1871).
Marken skogbevuxen och bergig
(Grampian-bergen 4,300 fot); klimatet rått och fuktigt.
Hälften af innevånareantalet sysselsatt med
handel och fabrikation. – 2) New Aberdeen
[nju], stad i Skotland, Aberdeenshire, belägen
på en höjd vid floden Dees utlopp i Nordsjön.
86,332 innev. (1871). Der finnes en högskola,
Marishal College, grundad 1593.
Maskinverkstäder, linne-, bomulls- och yllemanufakturer.
God hamn, liflig handel. – 3) Old Aberdeen
[åld] l. Aberdon, stad vid Dons mynning,
helt nära New Aberdeen, norrut, skildt derifrån
genom Dee. 1,857 innev. (1871). Kings
College, grundadt 1494.
Aberli, Joh. Ludw., schweizisk målare och
tecknare, f. 1723, d. 1786 i Bern. Målade och
etsade företrädesvis schweiziska utsigter och
kan anses vara grundläggaren af den utbredda
konstindustri, som förfärdigar kolorerade
afbildningar af schweiziska landskap och
folkdrägter.
Abernethy [abörnithi], by i Skotland,
Pertshire, vid Tay. 984 innev. (1871). Var fordom
säte för pikternas konungar, från hvilkas tid
ett 74 fot högt, rundt torn ännu qvarstår.
Vester om A., i byn Forteviot, besegrade år
842 Kenneth, skoternas konung, pikterna och
blef derigenom konungariket Skotlands
grundläggare.
Aberration (af Lat. aberrare, afvika),
afvikning från en bestämd riktning. 1) Astron., den
skilnad mellan himlakropparnas observerade och
verkliga läge, som beror deraf, att ljuset
förnimmes från den i rörelse stadda jorden,
hvars hastighet är märkbar i förhållande till
ljusets. Aberrationsfenomenet bevisar jordens
rörelse kring solen. Det upptäcktes år 1727
af den engelske astronomen Bradley. R. N.
2) Sferisk A. eller afvikning, fys., kallas
den egenskapen hos sferiska speglar och linser,
att från en och samma lysande punkt
utgångna ljusstrålar efter reflexion eller
brytning icke å nyo exakt sammanträffa i en och
samma punkt. De s. k. centralstrålarne, hvilka
träffa spegeln eller linsen nära centrum, skära
nämligen hvarandra på ett större afstånd
derifrån än de s. k. randstrålarna, hvilka träffa
spegelns eller linsens kant. Storleken af den
sferiska aberrationen bestämmes genom
afståndet mellan dessa bägge skärningspunkter. Den
sferiska aberrationen gör bilderna mer eller
mindre otydliga, hvarför man hos astronomiska
instrument söker upphäfva densamma eller
göra henne så liten som möjligt. Detta sker
enklast genom att förmedelst en s. k. diafragma
– en svärtad skärm, försedd med en öppning i
midten för att genomsläppa ljuset – utestänga
randstrålarna och således hindra dem från att
framtränga till det ställe i tuben, der bilden
alstras, hvarvid likväl en betydlig ljusförlust
uppstår. Vid en lins eller ett system af flere
sådana kan man ock genom ett passande val
af deras begränsningsytors dimensioner
borttaga den sferiska aberrationen eller reducera
densamma till ett minimum. Sådana linser
kallas aplanatiska. Den sferiska
aberrationen är ock orsaken till de ljusbilder man
benämner kaustikor (se d. o.). R. R.
3) Kromatisk eller färg-aberration, fys.,
kallas den egenskapen hos prismer och sferiska
linser, att de bilder de åstadkomma af
ofärgade föremål få färgade kanter och mindre
skarpa konturer. Detta beror derpå, att de
olika ljussorterna eller färgerna, af hvilka det
hvita eller ofärgade ljuset är sammansatt,
undergå olika stark brytning i det genomskinliga
ämne, hvaraf prismat eller linsen består.
Hvarje lins har ock derför olika brännpunkter
för de olika enkla eller prismatiska färgerna
(jfr Lins och Färg). För att borttaga
färgaberrationen sammansättas objektiven i de
astronomiska tuberna och i andra optiska
instrument af tvänne linser, bestående af olika
ämnen, hvilkas begränsningsytor så beräknas,
att brännpunkterna för tvänne färger
sammanfalla. Ett sådant linssystem kallas
akromatiskt (se d. o.). Tvänne prismer af olika
ämnen kunna ock förenas till ett akromatiskt
prisma, om deras brytningsvinklar väljas på
lämpligt sätt. R. R.
Aberrera, förirra sig, gå vilse, taga fel,
afvika från bestämd riktning. Jfr Aberration.
Abert, I. I., tonsättare, f. 1832 i Kochowicz
i Böhmen. Efter slutade studier vid
konservatorium i Prag anställdes han vid hofkapellet
i Stuttgart 1855. Han har komponerat [rättelse nf:aa 0005]
konserter, symfonier, pianomusik och operor
(A-storga, König Enzio m. fl.).
Aberystwith [aböristoith], hamnstad i Wales,
Cardiganshire, vid Rheidiols och Ystwiths
sammanflöde. 6,898 innev. (1871). Silfver- och
blygruvor i grannskapet. Hafsbad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
