omfattar Nerike, vestra hälften af Vestmanland och den östligaste delen af Värmland (Karlskoga bergslag) samt är beläget mellan 58° 39' och 60° 6' n. br. samt 2° 12' och 3° 51' v. lgd från Stockholms observatorium. Det gränsar i n. till Kopparbergs län, i ö. till Vestmanlands och Södermanlands län samt Hjelmaren, i s. ö. till Östergötlands län, i s. v. till Skaraborgs län samt i v. till Värmlands län. Af länets areal utgöra enligt senaste beräkningar Nerike 4.347 qvkm. samt andelen af Vestmanland 3.972 qvkm. och af Värmland 744 qvkm., tillsammans 9.063 qvkm., deraf 8.260 qvkm. land och 803 qvkm. vatten, i hvilket ej inräknats länets andelar af sjöarna Hjelmaren och Vättern. Länets största längd är i n. - s. 160 km. och största bredd i ö. - v. 96 km. Folkmängden vid 1892 års slut utgjorde 183.554 pers. (89.539 mankön, 94.015 qvinkön), deraf 164.100 å landsbygden och 19.454 i städerna. Folkmängdstätheten var sålunda 22 pers. på 1 qvkm. land. I anseende till folkmängden intager detta län det 14:de rummet och i fråga om folkmängdstätheten det 11:te af rikets samtliga län. Tillväxten i folkmängd, som under de sista 13 åren varit helt obetydlig, har dock under de sista femtio åren uppgått till 45 proc. - I judicielt hänseende är länets landsbygd delad i 4 domsagor (omfattande 10 härad och 5 bergslag, under Svea hofrätt); Öster-Nerikes, omfattande 4 härad och tingslag (Örebro, Glanshammars, Askers och Sköllersta), Vester-Nerikes, omfattande 5 härad och tingslag (Kumla, Hardemo, Grimstens, Edsbergs och Sundbo), Nora, omfattande 3 bergs- och tingslag (Nora och Hjulsjö, Karlskoga samt Grythytte och Hellefors), Lindes, omfattande 2 bergs- och tingslag (Lindes och Ramsbergs samt Nya Kopparbergs) och 1 härad och tingslag (Fellingsbro). Fögderierna äro äfven 4 och sammanfalla till omfånget med de likbenämnda domsagorna samt omfatta: Öster-Nerikes fögderi 5 länsmansdistrikt, Vester-Nerikes 6 och de båda öfriga hvartdera 3. Städerna, Örebro, som är residensstad, Askersund, Nora och Lindesberg, hafva hvar sin rådstufvurätt. Vid 1894 års början voro landskommunerna 58 till antalet. - I ecklesiastikt hänseende hör länet dels till Strengnäs stift, med 5 kontrakt och 45 församlingar, dels till Vesterås stift, med 1 helt och 1 deladt kontrakt samt 13 församlingar och del af 1, dels till Karlstads stift, med en del af ett kontrakt och 4 församlingar samt del af 1. - Länet är indeladt till underhåll åt 474 nummer af Nerikes regemente, som numera heter Lifregementet till fot, 55 nummer af Vestmanlands regemente och 335 nummer af Lifregementets husarer. - Vidare ingår länet i Mellersta bergmästaredistriktet, i Mellersta väg- och vattenbyggnadsdistriktet, i Inre tullbevakningsdistriktet, i Bergslags skogsdistrikt, i 5:te distriktet för döfstumundervisningen samt utgör 2 justeringsdistrikt. För helso- och sjukvården är länet deladt i 5 provinsial- och 7 extra provinsialläkaredistrikt; 1 länslasarett och kurhus finnes vid staden Örebro, hvarjämte i länet äro på flere ställen (f. n. 8) anordnade mindre sjukhus. En länsveterinär finnes i länet. - Å egendomen Lund (i Hofsta socken) är länets landtbruksskola och i Käfvesta by (i Sköllersta socken) är en folkhögskola. - Till riksdagens Första kammare utser länet f. n. 6 ledamöter och Örebro stad 1, hvaremot de öfriga stöderna äro förenade med Kristinehamn till en valkrets. - Länets hufvudnäringar, jordbruk och boskapsskötsel, hafva under den senare tiden i många hänseenden betydligt förkofrats, och deras alster lemna öfverskott till afsalu utöfver länets egna behof. Af länsarealen utgöra den odlade jorden 18 proc. och den naturliga ängen inemot 4 1/2 proc. Genom Hjelmarens sänkning, hvilket stora arbete afslutades år 1888, har mycken jord vunnits för odling, hvarjämte stora marker förbättrats. Sålunda beräknas de derigenom torrlagda ängs- och mossmarkerna inom länet uppgå till 11,583 har och landvinningar och sjöslåtter till 2.641 har. En medelmåttig skörd i länet uppskattas af stråsäd till 50.000 hl. hvete, 290.000 hl. råg, 45.000 hl. korn, 900.000 hl. hafre, 20.000 hl. blandsäd och af potates till 700.000 hl. Vid 1892 års slut uppgafs kreatursstocken till 13.042 hästar, 103.730 nötkreatur (deraf 67.530 kor), 32.388 får och 19.623 svin. - Brännvinsbränningen är af ringa betydenhet och gaf år 1891 - 92 knappt 1/2 mill. liter, eller ej fullt 1 1/2 proc. af rikets tillverkning. - Den skogbärande marken är fullt 61 proc. af länets ytvidd. Skötseln af de enskildes skogar är här som annanstädes så beskaffad, att de oftast tillgodogöras och vårdas på ett fullt rationelt sätt vid de större bruks- och landtegendomarna, hvaremot i allmänhet ingen ordnad hushållning finnes vid de medelstora och mindre hemmans- och bergsmansskogarna. Vidare har länet, särskildt dess norra del, en betydande näringsskälla i bergsbruket. Under år 1892 brötos ur 110 grufvor 306.658 ton jernmalm, hvilket var nära 1/4 af rikets malmbrytning; af gruffälten lemnade Stribergsfältet 44.682 ton, Stripafältet 29.003, Sköttgrufvefältet 26.838, Dalkarlsbergsfältet 22.008, Ingelshyttefältet 13.926, Ställbergsfältet 13.631 och Pershyttefältet 11.952. Under samma år tillverkades vid 40 masugnar 119.705 ton tackjern; smältstycken och göt tillverkades till en qvantitet af 74.921 ton och stångjern m. m. 55.853 ton. Af silfver- och blymalmer brötos ur 24 grufvor 2.609 ton, af kopparmalm i 7 grufvor 1.816 ton, af zinkmalm i 24 grufvor, hufvudsakligen i Åmmebergsfältets grufvor, 27.729 ton. Vid Kafveltorp (i Ljusnarsbergs socken) tillverkades bl. a. 329,5 ton raffinadbly, 196 kg. finsilfver och 0,95 kg. guld. Vid Dylta (i Axbergs socken) tillverkades 183 ton rödfärg. Under året sysselsattes 2.326 arbetare vid jerngrufvorna, 3.223 vid jernverken coh 1.257 vid andra verk och grufvor. Fabriksindustrien är deremot mindre betydande, och uppgifves tillverkningsvärdet under år 1891 vid 136 fabriker till knappt 3 1/2 mill. kr., deraf vid jern- och stålmanufakturverk 603.000 kr., gjuterier och mekaniska verkstäder 424.000 kr., trämassefabriker 387.000 kr., tändsticksfabrik 270.000 kr. och vid 4 stenhuggerier 184.000 kr. För år 1890 uppgifves för tre socknar skodonstillverkning såsom hemslöjd, hvilken sysselsatte 400 à 500 pers. och hade ett värde af 300 - 400 tusen kr. Handtverkarna voro 720 år 1891, med 736 arbetare, handlandena år 1892 646, med 547 biträden. Handelsflottan bestod s. å. af 21 seglande fartyg, om 1.064 tons, och 16 ångfartyg, om 836 tons och 328 hästkrafter, alla i inrikes sjöfart. Länet är väl försedt med jernvägar, nämligen vid 1893 års slut 172 km. af statens och 523 km. af 16 enskilda banor. - Hemmantalet uppgår till 2.924,655 mantal, deraf 37,89 för städernas jord. Jordbruksfastigheterna voro år 1893 taxerade till 102.595.000 kr. å landsbygden och 1.907.400 kr. i städerna, annan fastighet till 15.945.600 kr. å den förra och 18.170.600 kr. i de senare. Dessutom voro statens och menigheters m. fl. fastigheter, fria från bevillning, taxerade till 7.188.300 kr. å landsbygden och 2.610.200 kr. i städerna. I länet finnas 6 fideikommissegendomar, taxerade år 1890 tillsammans till nära 5 mill. kr. Samma år taxerades de inhemska aktiebolagens fasta egendomar inom länet till inemot 22 mill. kr. och utländska undersåtars fastigheter till 1.380.800 kr. - Sedan 1648 har vestra Vestmanland hört till samma län som Nerike. Örebro län omfattade från 1654 till 1779 Nerike, vestra Vestmanland och Värmland, men sistn. år afskildes Värmland, så när som på Karlskoga bergslag. Jfr W. Tham: "Beskrifning öfver Örebro län" (1849) och K. M:ts befallningshafvandes i länet femårsberättelser.
K. S.
