Värnskatt kallas vanligen den skatt, som i några land erlägges till staten af de manliga medborgare, som till följd af kroppsliga felaktigheter eller på grund af befrielse icke fullgöra den krigstjenst, som den allmänna värnpligten ålägger dem. Uppfattad såsom en rätt snarare än som pligt, skulle väl den personliga krigstjenstskyldigheten icke kunna lösas med penningar, men om man tager i betraktande de personliga uppoffringar, med hvilka krigstjensten är förenad, måste man dock erkänna det berättigade deri att den, som af en eller annan orsak icke tages i anspråk för krigsmakten, i stället drabbas af någon uppoffring i penningar, hvilka användas till förmån för samma krigsmakt. Det var på denna grund, som värnskatt infördes i Bajern, då efter kriget 1866 rätten att sätta man i sitt ställe bortföll. Efter Tyska rikets bildande upphörde emellertid denna skatt. Sedan kantonal värnskatt redan länge funnits i Schweiz, infördes 1878 en »militärpflicht-ersatzsteuer», hvilken utgår efter fem olika klasser från 6 till 50 francs om året (gäller alltid de år personen i fråga rätteligen skulle tillhört krigsmakten äfven utan att vara inkallad till tjenstgöring), hvartill kommer en tilläggsskatt om 1,50 franc för 1,000 francs kapital eller 100 francs inkomst, då den öfverstiger 600 francs; för de år, som falla under tjensten i landtvärnet, beräknas endast half skatt. I Österrike-Ungern infördes år 1880 en »militär-taxe», hvars storlek bestämmes för hvarje år och på grund af förmögenhet eller inkomst vexlar mellan 1 florin (i Österrike, 3 floriner i Ungern) och 100 floriner, allt för år räknadt.
I Italien infördes under 1880-talet en »tassa militare», hvilken skall erläggas dels af de från krigstjenst helt och hållet befriade, dels af dem, som tilldelas 2:dra och 3:dje kategorierna och sålunda endast en kortare tid äro inkallade i tjenstgöring. Denna skatt, som äfven utgår för året, utgöres af en fast del, 6 lire, och en efter förmögenhet eller inkomst beroende, hvars storlek växer från 1,2 - 3 procent af inkomsterna. Genom 1889 års rekryteringslag infördes i Frankrike en »taxe militaire», bestående af en fast del, 6 francs, och en »taxe proportionnelle», hvars storlek periodvis bestämmes. Svårigheten att indrifva denna skatt, som icke passar in i skattesystemet, har emellertid försvårat lagens tillämpning. I Tyskland väcktes 1880 förslag om införnde af värnskatt, men ledde ej till något resultat, och i Sverige upptogs samma tanke i den s. k. generalskomiténs härordningsförslag af 1891, hvilket dock ej blef antaget.
C. O. N.
