var namnet på en längd-enhet, som indelades i 4 qvarter eller 24 verktum och hvilken motsvarade 2 fot eller 20 decimaltum. Äfven det redskap, alnmåttet, med hvilket denna längd mättes, kallades aln. Ordets ursprungliga begrepp är längden af en mans arm. Det återfinnes i olika former i de flesta indo-europeiska språk. Ursprungligen betydde det: armen från bågen till spetsen af långfingret (Fornsv. alin). Redan i de gamla landskapslagarne finner man det nyttjadt som måttbestämning.
Det i Sverige brukade alnmåttet har icke allenast varit underkastadt många ändringar, utan har äfven varit olika i olika landsorter. Det äldsta alnmått, som i gamla handlingar omtalas, är Rijholms-(Rydaholms-)alnen, hvilken var uppsatt på Rydaholms gamla kyrkdörr (Rydaholm är en socken i Östbo härad af Jönköpings län), men som, efter hvad man tror, förkom vid kyrkans ombyggnad år 1793. (De gamla kyrkdörrarna nyttjas ännu i den nya kyrkan, men den aln, som finnes anbragt på en af dem, lär hafva blifvit ditsatt flere år efter ombyggnaden, och man vet ej med säkerhet om denna aln är den gamla Rijholm-alnen.) Man vet, att Ryholms-alnen omkr. år 1100 brukades i Skåne såsom byggnadsaln och att hon, enligt K. förordningar af d. 20 Januari 1524 och d. 24 Juni 1582, hvilka utfärdades på smålänningarnes begäran, skulle vara gällande för hela Småland. På riksdagen i Norrköping 1604 uppdrogs åt konung Karl den IX att "rätta" alla slags mått, mål och vigt, och i anledning deraf utfärdades mandaten af d. 13 Jan. och d. 7 Maj 1605, i hvilka bl.a. stadgas, att det svenska alnmåttet skall vara lika med Ryholms-alnen och att edsvurna smeder skulle tillsättas i alla städer för att förfärdiga alnmåtten. Man har skäl att antaga, det Ryholmsalnen var 1/4 verktum (d. v. s. nära en procent) större än den nuvarande alnen. Men redan i konung Gustaf II Adolfs ordinance för kopparbergsmännen d. 31 Mars 1627 talas om den "nya alnen", och Georg Stjernhjelm lär berätta (i ett manuskript), att konungen befallt, att "den svenska foten skall vara lika med den gamla romerska", efter hvilken senare den nya alnen således torde hafva blifvit rättad. Likväl stadgades å nyo i Kongl. plakatet om mått och vigt, af d. 10 Mars 1665, att alnen skulle vara lik Ryholms. Men straxt derefter - d. 19 April 1667 - anbefalles uti instruktionen för justeraren Low, att alnarna skulle justeras efter Stockholms-alnen, som lär hafva blifvit bestämd af Stjernhjelm och af honom kallad "Linea Carolina". Denna anses vara lika med den gamla romerska, som hade en längd af 263,3 franska lignes, motsvarande 0,593802 franska mètres.
Denna vacklande lagstiftning och den nyss nämnda omständigheten, att alnen icke var lika i alla landsdelar, åstadkom naturligtvis en anmärkningsvärd villervalla i handeln och rörelsen, hvaröfver i synnerhet allmogen beklagade sig på riksdagarne. Först genom 1735 års förordning om mått, mål och vigt lemnades mera bestämda föreskrifter, hvarjämte i Kammarkollegii instruktion för landtmätarne och justerarne, af d. 16 Februari 1736, stadgades, att hvarje köpstad, handels- och marknadsplats samt moderkyrka skulle förses med riktiga alnar till allmänhetens efterrättelse. Likväl hade redan förut å Stockholms gamla rådhus, på den plats, hvarest börsen nu är belägen, blifvit uppsatt en likare för alnen, hvilken sedermera skall hafva blifvit flyttad till nuvarande rådhuset, hvarest den hänger i förstugan på högra sidan om trappan.
Genom de d. 31 Jan. 1855 utgifna författningarna om det nya måttet har alnen upphört att vara den officiella längd-enheten, enär enheten för längdmåttet numera skall kallas fot. Men som det likväl är tillåtet att justera och i handeln bruka längdmått af 2 fot, motsvarande den gamla alnens längd, så torde namnet aln för sistnämnda längdmått fortfarande komma att bibehållas af allmänheten, så mycket hällre som tvåfotsmåttet är beqvämare i praktiken än en mätstock på endast en fot. Dock har den gamla alnens indelning i 4 qvarter eller 24 tum och tummets indelning i 12 linier eller ock i åttondels tum, blifvit afskaffad, så att tvåfotsmåttet för att få justeras måste vara uppdeladt i 2 fot och den ena af dessa i 10 tum samt det första tummet, der så finnes behöfligt, i 10 linier.
En svensk aln är lika med 0,94607 af den danska, norska och preussiska eller rhenländska alnen samt 0,4997 af den gamla franska alnen (kallad aune). Han innehåller 2,6323 Paris-fot och är lika med 0,593802 af den franska metern. Jfr Mått, Vigt, Fot, Sågaln.
