Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alkoholproduktion i naturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
maskineriet, i vilket det gröna färgämnet klorofyll?
är en nödvändig beståndsdel, och de kunna därför
endast leva ett slags snyltliv på sådant socker, som
beretts av andra växter. Men där sockerhaltiga
safter finnas i naturen, där kan man nästan alltid
vara säker på att träffa jästsvampar och följaktligen
även alkohol. Särskilt äro vinbergen ett ständigt
tillhåll för jästsvampar, som under vintern och
sommaren föra en tämligen torftig och
bekymmersam tillvaro i jorden, men på hösten, då druvorna
mogna, finna alla sina livsbetingelser realiserade.
Undersöker man då med ett förstoringsglas de
bland rankornas bladverk skimrande druvklasarna,
så finner man druvorna behäftade med talrika
jästsvampar, som av insekter och andra kryp förts
upp ur jorden och fastnat på druvans skal. Om
därför druvorna krossas, blir saften bemängd med
jästsvampar, som genast börja att föröka sig och
snart nog bringa i full gång den process, efter
vilken de fått sitt namn.
Själva jäsningen består nu däri, att jästsvampen
ur den sockerhaltiga druvsaften, den s. k. mosten,,
upptar socker, som i svampcellens inre sönderdelas
till kolsyra och alkohol. Dessa produkter använder
emellertid svampen icke för sin näring, utan
avsöndrar dem utåt, så att vätskan, vari svampen
lever, blir rik på kolsyra, som delvis bortgår i form
av bubblor, och på alkohol, som kvarstannar.
Jäsningen, vilken fortgår så länge som det
överhuvudtaget finns socker kvar att för jäsa, iscensätter jäst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
