Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nn
■ .: ■ v ■ . .; /
att letnna salen, hastigt om och med
ansigtet lågande af vrede och framsträckt
knytnäfve gick han emot den gamle och
utropade med fruktansvärd röst: Dig! du
gamle skrymtaktige skurk, som samfält med
min far drifvit det hemska oväsendet -der
uppe, som likt en blodigel laggt dig vid hans
hjerta och kanske nedrigt missbrukat hans
vansinnighet, för’att ingifva honom de
djefvul-ska beslut, hvilka bragte mig på brädden af
afgrunden –-dig- borde jag köra bort som
en skabbisf hund. — Gubben hade af
för-skräckelse öfver dessa fasansfulla örd
sjunkit på knä tätt . bred vid Baronen^ och
deraf härledde det sig kanhända att denne, i
det han troligen ovilkorligt — som kroppen
Stundom under anfall af vrede följer
lan-karnes gång och mekaniskt verkställer dem —
vid de sista orden gjorde en rörelse med
högra foten och så häfti»t stötte hofs mästaren
O r?
för bröstet att denne medelt dåft skrik
störtade omkull. Gubben uppreste sig mödosamt,
och under del han utstölte ett sü 1 Isa ra t
jämmerligt ljud, icke plikt ett dödligt såradt kreaturs
klagtfn, kastade han på Baronen en
genomträngande blick i hvilken raseri och
förtviflan lågade. Den peuninge pung som
Baronen vid bortgåendet kastade åt honom
lemnade dian orörd på golfvet.
Emedlertid hade de närmaste
släktingarna infunnit sig, och med stor prakt blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
