Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Sletten” börjar med några satser, som höra
till det vackraste jag vet. Det är längtan efter
rymd — samma längtan, som driver slätternas
son mot bergen för att finna synvidder och
bergens son att söka slätternas blånande horisonter.
Men trots alla oförlikneliga detaljer har denna
novellett som helhet tagen stått för mig behäftad
med vissa brister, som förhindrat den att bli ett
fullödigt konstverk. Varför? Jag tror mig ha
löst gåtan. I mitt inre har jag alltid kommit att
betrakta den som ett förspel till ”Korset” och
så jämfört. Den jämförelsen tål den inte.
”Korset” ja. Det är en strålande bok, som
Obstfelder skänkt hela sitt hjärta. Det är också
en sällsynt helgjutet skriven bok. På fjorton
dagar var manuskriptet färdigt. Jag vågar inte
ens ge några antydningar om innehållet, det
skulle vara meningslöst och ett rent förstörande.
Men ingen som läser ”Korset, en
kjärligheds-historie” kan undgå att fascineras, det är som
man såg in i sömngångarstirrande ögon, och när
man slagit hop baken, är det en längtan så
obeskrivlig efter att flyga bort — bort till
afton-rodnadens färgskimrande purpurländer.
”De röde dråber” utkom inte förrän efter
”Korset”, fastän det dessförinnan varit färdigt
i manuskript. Det är Obstf elders enda
fullbordade drama. Den som vill göra bekantskap med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
