487 (Striderna om östra Europa mellan Ryssland, Polen och Sverge, Från äldsta tider till våra dagar)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Ryssland och Polen i 19:de årh. Storhärtigdömet Varschau. Alexander I. Wienerkongressen fjättrar kungariket Polen vid Ryssland. Nikolaus I. Polska upproret 1830—31. Alexander II. Polska upproret 1863. - Polska upproret 1830—31. Nikolaus I:s despotism.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

retirera; En annan af generalerna, den framstående Dembinski, gjorde
allt för att med sin kår förekomma fiendens framryckande och
föreslog en plan att marschera till Kurland för att genom en omväg
falla ryska hären i ryggen. Men intet hjälpte. Gieloud ansåg
slutligen liksom general Chlapovski, som var en erfaren och skicklig
militär, nödvändigt att gå öfver preussiska gränsen i närheten af
Memel och låta sina kårer nedlägga vapen (d. 12 juli). Detsamma
gjorde få dagar senare äfven general Roland, sedan han från alla
sidor ansatts af ryssarne. Många misstänkte Gielgud för förräderi
— han blef därför ihjälskjuten af sin stabschef — men från denna
misstanke har såväl Dembinski som Soltyk m. fl. friat honom.
Chlapovski har åter ansetts ytterst tvetydig, särskildt af Dembinski. Denne
lyckades själf att slå sig igenom med sin kår och att efter ett djärft
och mödosamt, men med största skicklighet utfördt tåg ankomma till
Varschau.

* *
*

Under tiden förhöll sig Skrzynecki ovärksam i Polen och gjorde
intet försök att ens oroa den ryska hufvudstyrkan, då han från
Paris fått uppmaning att ej inlåta sig i någon afgörande strid med
ryssarne, utan i stället afbida utgången af de mellan stormakterna
pågående underhandlingarna till Polens förmån.

Ehuru Czartoryski hade diplomatien om hand, tillät sig
Skrzynecki att personligt inlåta sig på underhandlingar med de europeiska
hofven, i beräkning att genom diplomatiska depescher göra sig
mäktig och oemotståndlig.

Skrzyneckis ovärksamhet alstrade den största oro och
förbittring och man öfverlade allmänt om hvilka åtgärder som borde
vidtagas för att rädda landet. Riksdagen beslöt omsider i slutet af juli,
att öfverbefälhafvaren skulle sammankalla ett krigsråd i närvaro af
en riksdags-komité, och man befalde Shrzynecki att oförtöfvadt gripa
till offensiven. Allt detta var dock förgäfves. Öfverbefälhafvaren
hotade i stället det demokratiska partiet och sammankallade andra
krigsråd, som stödde honom och företog inga anfall. Han lät sig
slutligen ledas af en falsk underrättelse om ryssarnes rörelser, då
han skulle tillbakakasta en afdelning under Rudioer i grefskapet
Lublin, och lämnade åt Janovski att utföra operationen, under det
han själf skyndsamt retirerade till Varschau. Under tiden hade
Rudiger (d. 19 juli) omringats af polackerna vid Lisobyki och väntade
blott att nödgas sträcka vapen; men i stället tog han från Janovski
hans artilleripark och satte sig utom all fara utan att ha angripits,
under det Janovski följde sin öfverbefälhafvares exempel och

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 18:07:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/naosteuro/0487.html

		Striderna om östra Europa mellan Ryssland, Polen och Sverge, Från äldsta tider till våra dagar / 487 (1901) Author: Anton Nyström - Tema: Russia, War Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|