Striderna om östra Europa mellan Ryssland, Polen och Sverge, Från äldsta tider till våra dagar / 348 (1901) Author: Anton Nyström - Tema: Russia, War Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Ryssland och Sverge 1719—96. Rysslands krig och härjningar i Sverge 1719—21. Elisabets stfimplingar mot Sverge. Kriget 1741—43. Adolf Fredrik. Katarina II:s stämp-lingar. Försök att lösslita Finland; förrädarne, Anjalaförbundet. Gustaf III och ryska kriget 1788-90. Gustaf IV Adolf.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Karta n:o 4. Sveaborg, (Ur Generalstabens: Sveriges krig 1808—1809.)

Det var Sverges räddning, att Gustaf III ej trodde på freden
med Ryssland, utan beredde sig på kommande strider genom att
med omsorg egna sig åt försvarsväsendet. Detta hade den herskande
oligarkien före honom alldeles vårdslösat. Han kunde redan vid
riksdagen 1778 för ständerna tillkännagifva, att landthären var
nästan fullständigt rekryterad och utrustad och att fältartilleriet,
ka-nongjuterierna, gevärsfaktorierna och krutbruken voro förbättrade.
Det var emellertid främst flottan och sjöfästningarna, som genom
Gustaf vunno i tillökning. Därpå nedlades ofantliga summor, som,
om än de franska subsidierna hufvudsakligen användes därtill, i ej
ringa grad ökade rikets skuld, så att kungens ödelagda finanser ej
enbart kunde tillskrifvas hans slöseri på prakt, nöjen, resor, teatrar,
konstvärk m. m. Till chef för flottans arbeten utnämde Gustaf den
framstående fackmannen, generalamiralen H. af Trolle, och denne
biträddes af den utmärkte varfsamiralen F. H. af Chapman såsom
skeppsbyggmästare. Genom dessas nit och skicklighet kunde Gustaf
försäkra sig om att på kort tid få skepp af bästa beskaffenhet och
i tillräckligt antal, sedan han därtill anslagit 1,200,000 kronor om
året. Från 1780 till 1787 ökades örlogsflottan med 14 linieskepp
och 13 fregatter m. fl. fartyg, och 1788 funnos å hufvudstationen
Karlskrona 26 linieskepp och 16 fregatter. Skärgårdsflottan tillöka-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>