Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
år. Lindströms verksamhet var af synnerligen stor betydelse för afdelningen, särskildt
under de tätt återkommande perioderna för Nordenskiölds arktiska forskningsfärder.
Lindström var en synnerligen god mineralanalytiker och talrika äro de analyser, som
utfördes af hans hand på afdelningens laboratorium. Här må endast erinras om hans
analyser på cuban från KalVeltorp (1872), blomstrandit från Nohl (1874), gadolinit från
Stora Tuna (1874), thaumasit från Åreskutan (1878), melanotekit från Långban (1880),
thorit från Hitterö (1881), cancrinit från Siksjöberg (1883), ganomalit från Jakobsberg
(1883), hyalotekit från Långban (1887), vismutmineralen från Gladhammar (1889),
brand-tit och friedelit från Harstigen (1891), elpidit från Igalliko på Grönland (1894),
eding-tonit från Böhlet (1896), lanthanit från Bastnäs (1910), meteoriten från Ställdalen
(1898) o. s. v.
Lindström kvarstod vid sin befattning till dec. 1905, då ban vid 67 års ålder
afgick med pension. Han atled d. 24 juni 1916.
I öfrigt erhöll afdelningens personal icke någon förstärkning under
Nordenskiölds hela intendenttid. Icke ens en vaktmästare fanns anställd på afdelningen
under denna tid.
Bergskollegiets samling.
Den första större tillökning, som mineralsamlingen erhöll under Nordenskiölds
tid, var f. d. Bergskollegii stora samling, hvilken redan år 1857, alltså under Mosanders
tid, vid Bergskollegiets upplösning genom beslut af Kungl. Maj:t öfverlämnades till
Riksmuseets mineralogiska afdelning, ehuru den först ett par år senare faktiskt öfverflyttades
till Riksmuseum.1
Rörande tillkomsten och beskaffenheten af denna mineral- och bergartssamling,
lämnar ett densamma åtföljande dokument af 1828 följande upplysningar:
»Kongl. Bergs Collegii Mineral-Cabinett förvaras i Kongl. Collegii rum i Mynthuset.
Denna mineralsamling, som för det närvarande utgöres af omkring 12,000
Stuffer, har troligen blifvit börjad straxt efter Berg-Amtets inrättning, men dess egentliga
tillväxt torde kunna räknas ifrån 1654 då Kgl. Collegium under dess dåvarande
President, Riksrådet E. Flemingh gick i författning om nya arbetsordningar för sina
tjänstemän och äfven anbefallte samtliga Bergmästare och malmletare i Riket, att til
Kgl. Collegium insända Malmstuffer från Grufvorna och Malmfälten i deras districter.
Härtill hafva äfven kommit tillökningar genom Gåfvor och köp af Mineralier
hvaribland må nämnas Bergsrådet Baron Fünks under dess resor från 1741 till 1753 gjorda
Collection af nära 2,000 stuffer samt Bergsrådet v. Engeströms på 1760-talet började
1 Enligt en räkning af den 18 juni 1859, på kr. 171:50 öre, skedde då flyttningen af Bergskollegii
samling från Mynthuset till Riksmuseet. I Mosandkrs Journal står det under d. 1 juni 1858 anfördt
följande: »i anledning af Hr. Statsrådet Almquists note (Bil. N o 237) och då ännu icke f. d. Bergs Collegii
samlingen blifvit öfverlämnad, inlämnades till Kgl. Commerce Colleg. förfrågan härom. (Se Bil. N:o 238.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
