Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sagor - Sagornas vandringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vilken återvänder hem till staden som segrare. Och i den mån
han icke var gift med prinsessan förut, blev han det nu.
Envar inser, att denna berättelse är "Den flygande
kofferten" — bara tio gånger roligare. Men det roliga är ju
icke blott det lustiga skildringssättet, utan själva poängen,
den ömkansvärda knipa, som guden råkar i, och som
tydligen hela berättelsen går ut på att försätta honom i. Varför
har icke denna poäng kommit med i "Den flygande
kofferten"? Helt enkelt emedan den redan gått förlorad, innan
den nådde fram till H. C. Andersen. När araberna funno
denna saga, och när den gick vidare genom muhammedanska
händer — även turkarna ha haft tag i den — var det
nödvändigt för dem att hoppa över huvudsaken. Ty ingen
muhammedan får göra gudomen till föremål för spe. Med den
dråpliga blasfemi, som helt naturligt växer upp på indisk
mark, efter hand som man där upphörde med att tro på sina
gudar, ja redan före denna tid, ty även de troende indierna
bekymra sig icke stort om gudens helighet, när det gäller
att berätta en historia — med den försvann allt det kvicka i
sagan. Och det är svårt att tänka sig, vad Andersen kunnat
finna i denna amputerade berättelse, vilken nådde honom
genom en tysk översättning av den turkiska formen, så framt
det icke var det sagolika med flygmaskinen, som lockade
honom. Den saken har han ju på andra ställen varit inne
på. De djärva uppfinningarna — nu och framdeles —
spökade alltid i Andersens hjärna som ett slags moderna sagor.
Lyckligtvis är det i regeln ett bättre öde, sagorna röna,
när de gå genom H. C. Andersens diktarhjärna. Voro vi
förut fattiga på sagor i Norden, ha vi blivit dess rikare tack
vare honom. Hans framställning lyfter sagan upp över
folktraditionens godtyckligheter och samlar den ofta till en dikt,
när den var på väg att upplösas i tanklöst virrvarr eller
tänjas ut i tråkig bredd. Må man blott jämföra hans "Elddon"
med "De tre ljusen" hos Grimm, som ligga till grund för den
danska sagan, eller som under alla förhållanden utgöra den
senaste upptecknade formen för den tradition, som Andersen
behandlat. Det var den första saga, han skrev; dessförinnan
hade han ofta berättat den. Den är så kort och säkert
byggd, så lustig i gången, så präktig i den humor, varmed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
