- Project Runeberg -  Det muntliga föredragets konst /
300

(1890) Author: Oscar Svahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Om språket och språkljuden - U samt slutet å, o och öppet ö i vissa konsonantförbindelser såsom grundton i mörka stämningar, hvilka gifva sig uttryck i en dof röstton

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framstående bärare af jubelstämning, då det får klinga ut i
ett ng, såsom t. ex. i sjunga, gunga, kung.

        Upp, min tunga
        Att lofsjunga.

        Unga
        Sjunga
        Med de gamla etc.

Betecknande för högsvenskans ljudlynne är att u,
efter-följdt af klangljuden m och ng, nästan utan undantag är öppet,
såsom i dum, mumla, sjung, humla m. fl., hvaremot detta
ingalunda alltid är fallet i bygdemålen. Till sist må anmärkas,
att det slutna u-ljudet i regeln förlorar sitt mörka eller sträfva
lynne, då det på en gång föregås och efterföljes af veka
konsonantljud. Huru vekt klingar icke ett dylikt slutet u
uti ljuf, jul, ljud, Gud, sus, ljus o. s. v.:

        Ännu en gång vill i Norden jag jula,
        Gästa kung Ring och min röfvade brud;
        Se vill jag åter de lockarna gula,
        Höra dess stämmas de älskade ljud.
                        (Fritiofs saga, Fritiof och Björn.)

Prof på öppet u såsom bärare af »mellanmörka»
stämningar, t. ex. känslan af en hotande fara, i hvilken dock
kraftkänslan är öfvervägande, finner man i nedanstående
uttryck, i hvilka det öppna u korresponderar med det
öppna, i en stark r-ljudsförbindelse utklingande ö-ljudet, som
då likaledes varder halfmörkt:

        Se, då mörknar himlabågen,
        Dundret går kring öde rum,
        Och i djupet kokar vågen,
        Och dess yta höljs med skum.
                        (Fritiofs saga, Fritiof på hafvet.)

Såsom prof på, huru vokalen o i vek konsonantinfattning
är i stånd att tillsammans med slutna ä-ljud uppbära en djupt
allvarlig men vekare grundstämning, må följande anföras:

        Haf tack för det du bördan drog
        I dagar och i år!
        Haf tack för hvarje gång du log
        Och sväljde ned din tår!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:33:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/muntliga/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free