Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
torde vara tydligt, och huruvida den snillrike uppfinnaren
någonsin skall blifva i stånd att med fasthållande af
instrumentets nuvarande princip öfvervinna dessa svårigheter, får
framtiden utvisa.
Framställningen af känslobetoningen m. m. jämte
hithörande öfningar och regler, som hänföra sig till den
offentliga utöfningen af det muntliga föredragets konst, är ämnad
att utgöra hufvudinnehållet i en andra del af detta arbete.
På grundvalen af det rikhaltiga undersökningsstoff, som
nu föreligger, hoppas förf:n kunna blifva i stånd att utarbeta
den korta lärobok, han för omkring tjugo år tillbaka åsyftade,
och skall, så snart omständigheterna sådant medgifva, söka
förverkliga denna tanke. Att däremot det nu föreliggande
arbetet icke får betraktas såsom någon lärobok i vanlig
mening är tydligt. Fastmera åsyftar detsamma en utredning
eller flersidig belysning af åtskilliga till en dylik handbok
hörande hufvudsatser, en belysning, lika nödvändig för den,
som på detta område vill idka själfstudier, som för hvarje
lärare, hvilken önskar veta mera om sitt undervisningsämne
än hvad en kortfattad lärobok kan innehålla. Se här några
exempel. Såsom ett axiom har skolan vanligen hittills
betraktat satsen, att det språk, som användes under s. k.
högtidligt eller allvarligt muntligt föredrag, bör vara
riksspråket under sin mest vårdade form och utan någon bifärg
af målbrytning m. m. Denna sats ar dock nu för tiden
icke längre något axiom. Man har icke blott börjat fråga:
hvad är riksspråket, hvem talar eller hvar talas ett dylikt
språk? – utan kraftiga och stundom äfven inflytelserika
röster från vetenskapsmän både här hemma och i utlandet
hafva förfäktat satsen, att man icke ens skulle ega rättighet
att tala sitt modersmål utan målbrytning, emedan
personligheten i sådant fall skulle löpa fara att »utvattnas» eller
förlora en del af sin individuela bestämdhet. Är man icke i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
