Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så vacker, att det är en riktig njutning att se på honom;
därjämte är han intressant, intagande, älskvärd och på allt
sätt behaglig.»
»Enligt ditt tycke den hyggligaste karl du träffat.»
»Nära nog.»
»Nå, vilka äro dina känslor för honom?»
»Constance!» utropade Olga förskräckt och satte sig
upp. »Varför gör du mig dessa frågor. Karlen måtte väl
aldrig ha ryckt fram med ett frieri alla redan?»
»Du tror således att han ämnar fria?»
»Därom är jag fullt övertygad.»
»Vad svar skulle du då giva honom?»
»Kära, snälla Constance, säg för all del om han har
friat!»
»Nej, det har han icke; men jag ville veta vad svar du
skulle giva honom.»
Olga smålog och funderade en stund; därefter sade hon:
»Jo, jag skulle bedja honom komma igen nästa år, eller
om ett par tre år. Nu vill jag icke gifta mig. Nej, icke
för något pris i världen.»
Constance drog en djup suck av lättnad. Vad hade hon
väl att frukta? Ingenting. Olga liksom hon själv ägde
en ganska självständig karaktär, och hon visste mer än
väl, det Olga icke var lätt att tvinga till vad hon icke ville.
Samma eftermiddag infann sig Evert på en kort visit.
Han ämnade resa till *** och skulle icke återkomma förr
än om tre veckor. När han sade detta, fäste han på
Constance en betydelsefull blick, som kvarlämnade en viss oro
i hennes inre. Han var nu emellertid borta, och under
tiden skulle nog Constance söka att varna Olga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
