- Project Runeberg -  Moskoviter /
10

(1946) [MARC] Author: Albert Engström - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öster ut -      På väg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åsikt, att Finlands kontakt med västerländsk kultur bör
gå över Sverige. Jag tror mig även veta, att detta är
de verkligt bildade finländarnas mening.

Farväl, Helsingfors, och faren väl, mina vänner där!
Tåg till Petrograd. Uppehåll i Viborg, med tillfälle
till frukost i ett hotell, bekant för sin utmärkta mat.
Jag och mitt sällskap gingo dit, och dess goda rykte
besannades. En dam i sällskapet begärde mjölk — det
fanns inte. Men brännvin fanns. Jag hade redan i
Helsingfors upptäckt, att förbudslagen är en verklig
fara för Finland. Sprit serveras överallt och utan
allvarligare maskering. Det påstås, och med skäl, att
finländarna aldrig i historisk tid supit så fruktansvärt
som nu. Inga restriktioner. Folk blir vansinnigt av den
estniska spriten. Man behöver bara slå upp en tidning
för att se hur hemskt detta förbud verkar i form av
de råaste lagbrott.

Jag frågade den serverande, hur man bär sig åt,
om en resande familj har ett barn med sig som
behöver mjölk. Jag fick en absolut oförstående blick till
svar, men så småningom övergick den till ett leende.
Jag var igenkänd, och man uppfattade min fråga som
ett utslag av skämtlynne. Arma land! Hur kunna
förbudsfanatici tillåtas att experimentera med en folksjäl
på detta vansinniga sätt?

Vi fortsatte resan. De kända stationsnamnen Terijoki
och Kuokkala påminde mig om gamla tider, då jag
seglade med Zorn på finska kusten. Vi hade fått en
invit att besöka Maxim Gorki, som då bodde i
närheten, men Zorn ville det icke. Jag tyckte dock att
det borde kunna bli något att minnas, och bad honom
offra någon dag på det företaget.

Men han svarade:

— Nej, vi äro ute för att segla och inte för att umgås
med journalister!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:30:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/moskovit/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free