- Project Runeberg -  Skyttes på Munkeboda : Hemliv i Skåne 1830 /
175

(1922) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

höll i handen för att hälla i sitt kaffe, satte han plötsligt
orörd tillbaka igen.

— Republiken, sade han långsamt, och hans stämma
lät klarare än annars, då han upprepade detta ord, i vilket
han en gång drömt sig så mycket: Republiken...

— Ja, sade Karin Maria. Folk blir ju inte klokare.
Och litet efter: minns du för fyrtio år sedan, kusin
Joachim?

Jo, han mindes — han mindes dem allesammans: den
gamle Niklas Skytte, som aldrig övervunnit sina
ungdoms-sympatier för den stora revolutionen och det stora
kejsardömet, vemodigt skeptisk under faster Charlottes skarpa
ögon — den kloka faster Charlotte, som, trots all klokhet,
i djupet av sitt oavhängiga hjärta höll med dem som
för-stodo att göra uppror. Och Karin Maria, ung och
entusiastisk, men förståndig — och Beata, som grät över den
»lille hertigen av Bordeaux» och den »stackars gamle
kungen»... Och han själv — Joachim Skytte — med
armen om Agnetas liv i lindlusthuset, jublande och
strålande, som om han nu vunnit livets stora seger — vilket
han ju egentligen också hade, då han vunnit Agneta...
Den unge Joachim Skytte...

Och plötsligt kände han, att han i verkligheten hela
sitt liv igenom alltid varit densamme »unge Skytte» —
sig själv och sin ungdom trogen. Han kände, att han,
grånad, ensam och ruinerad, av de flesta betraktad som
en slagen man, aldrig — icke ens då han i minnet
återkallade denna dag, på vilken han med så stort förtroende till
framtiden och lyckan mottagit Agnetas löfte och framlagt
sin första klara livsplan — någonsin behövde skämmas
för sig själv och sitt verk.

Han reste sig upp — svägerskan märkte plötsligt till
sin förundran, hur rak han ännu var, hur föga de många

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:20:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmskytt/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free