- Project Runeberg -  Malin Skytte /
168

(1922) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förnärmad — hon hade alltid svårt att förstå skämt.
»Malin och jag, som verkligen ha så ovanligt många
intressen ...»

»Mary!» ropade Malin bedjande, »du är som
prinsessan på ärten, så rent irriterande ömtålig! Bjud henne
armen, Henrik, och försök, om du kan få veta
hemligheten av henne själv. Nu går jag upp och lagar till teet...»

Men Henrik fick ingenting veta. Då de kommo upp
till tebordet, där Malin, ännu i bästa lynne, presiderade
vid det höga teköket bakom en stor skål vita rosor,
talade de bara om bromsen på cykeln, vilken Mary inte
kunde få att verka riktigt. Hon var sedan tyst och
reserverad hela aftonen. Det var liksom om hon ångrat
den förtrolighet och munterhet hon nyss visat.

Dagen därpå kom Elof till Marieholm på middag.
Charlotte och Nils Skytte voro där också och det talades
icke ett ord om förlovningen; Malin förstod, att Mary
icke skulle tycka om det. Och ’hon förstod även, att
Elof för sin del icke önskade bli officiellt lyckönskad av
henne själv och Henrik.

Om aftonen, efter det syskonen rest, föreslog Malin,
att de andra allesammans skulle följa Elof ett stycke pä
väg. — Henrik hade erbjudit honom skjuts, men han
föredrog att gå hem till Lövsjö. Kvällen var litet kylig och
de hade alla lust att röra en smula på sig efter den
tämligen långa eftermiddagen.

Malin hade tagit sin mans arm, och då de kommit
in i den smala björkallén, saktade de båda snart sina steg
och höllo sig något bakom Elof och Mary, vilka utan att
märka det — eller vilja märka det — raskt fortsatte sin
gång. Malin höll sig tätt intill Henrik men undvek att
se på honom. De berörde icke med ett ord det ämne,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:20:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmmalins/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free