Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Luthers lära om rättfärdiggörelsen genom tron - I. Den katolska kyrkans rättfärdiggörelselära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
vid bikten. Men då påven förstod, vilken rik källa till
inkomst avlaten utgjorde, tillvällade han sig snart ensamrätt
att utfärda avlatsbrev och kom sålunda i åtnjutande av stora
summor, som han med, kunna vi säga, djävulsk list tillvällade
sig ur det okunniga och andligen förslavade folkets fickor.
Det var även en annan lära, som utbildats i katolska
kyrkan och som blev av största betydelse, när det gäller att
förklara och rättfärdiga avlaten. Man hade nämligen i
påvekyrkan utbildat den läran, att föreskrifterna i Guds ord
angående ett heligt liv kunde indelas i bud och råd. De
förra måste alla fullgöra, men vad beträffar de senare,
behövde endast de iakttaga dem, som ville uppnå en särskilt
hög grad av fullkomrighet. Både Jesus och ’dessa helgon
inom kyrkan hade åstadkommit en förtjänst inför Gud, som
vida översteg, vad de för egen del voro skyldiga att göra.
Och så hade dessa Jesu och helgonens
överloppsgärningar sammanbragt en stor skatt, som kyrkan kunde
förfoga över och meddela av åt andra, som behövde så att
säga ett tillskott till vad de själva kunde prestera, Och
denna skatt, som endast påven, såsom aposteln Petri
efterträdare, hade rätt att förvalta, kunde han för penningar
tillhandahålla de behövande.
Det var denna allt mer urartade och skändliga avlatslära
och avlatspraxis, som blev den närmaste anledningen till
Luthers uppträdande som reformator. »Avlatskrämeriet, den
högsta punkten i kyrkans förnedring», säger en
kyrkohistoriker, »blev därmed utgångspunkten för dess upprättelse.»*)
För övrigt voro gärningar av alla möjliga slag påbjudna
i den katolska kyrkan och av henne gillade och prisade.
Men vi kunna ej för utrymmets skull närmare beskriva detta
gärningsväsen. Vi anföra endast till sist efter Luther
»munkarnas avlösnings form u 1 ä r». Det ger oss en
ganska god inblick i det inom kyrkan härskande
gärningsväsendet. Det lyder på följande sätt:
*) D:r Lundin i ovan nämnda kyrkohistoriska arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
