- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Bihang 2 /
387

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•387

sina önskningar, och jag uttalade dem till och med tydligt i ett
bref, som jag vågade tillskrifva er, och hvilket troligtvis kom på
villospår i krigets hvirfvel. Slutligen uppfylde Himlen mina
önskningar, men hvilken öfverdrifven ödets grymhet, om det var
för att visa mig, att mitt fäderneslands välgörare icke kan blifva
min egen! — Nej, Nådig Herre, jag förtjenar i sanning icke
det qval, en sådan tanke uppväcker, och ert hjerta är äfven
alltför känsligt för att ni skulle vilja nära densamma hos en
olycklig, som blifvit strängt straffad genom förlusten af sina
egodelar och medborgerliga rättigheter — och kanske alltför
strängt genom inkonseqvensen hos sina landsmän, för hvilka
han uppoffrat sig.

Ack, Nådig Herre, värdigas ett ögonblick sätta er in i
alla de betraktelser, som öka det svåra i min belägenhet, och
i samma mån som Ers Konglig Höghet inser omöjligheten af
att kunna helt och hållet befria mig från mina olyckor,
värdigas lemna fritt lopp åt den benägenhet att trösta, som är så
naturlig för ert hjerta!

Ers Konglig Höghet påminner sig säkerligen den nådiga
tillåtelse, ni gaf mig i början af år 1809 att vända mig till er
adjutant för att månadsvis lyfta en pension, hvars varaktighet
Ers Konglig Höghet i sjelfva verket aldrig bestämde, men
hvilken dock genom de godhetsfulla uttryck, hvaraf den åtföljdes,
lät mig hoppas på en mer än ögonblicklig hjelp ur den
förlägenhet, hvari jag befann mig. Knappast genomträngdes
mörkret vid min horisont af en ’ljusglimt, förrän det öde, som ej
tröttnar att förfölja mig, hastigt utsläckte den. Ers Kunglig
Höghet kallades till segerfälten och lemnade skyndsamt dessa
trakter. Jag hade endast en gång kommit i åtnjutande af ert
godhetsfulla löftes uppfyllande, och den andra och sista
gången skulle jag äfven hafva gått miste derom utan er höga
gemåls nådiga inflytande; hon mottog mig nämligen på det
mest uppmuntrande sätt och lofvade godhetsfullt att skrifva till
Ers Höghet för att utverka förlängning af det understöd, som
ni hade beviljat mig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:13:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/ii/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free