Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
TJnder 1870-talet producerades i Sverige omkring 20 centner silfver
årligen.
12. Guld-Au.
(Aurum. Gediget guld).
Beg. syst. 0, c~ 0 och 0 äro de vanligaste formerna.
Förekommer i naturen nästan endast såsom gediget, i klumpar,
korn, blad eller såsom ett fint stoft bland sand och lera. Afven
i hår-, tråd-., träd- och bleckformiga stycken insprängda i berg-
arter eller liggande löst i jord- eller sandlagren. Färg guldgul;
ofta silfverhaltigt och då af blekare färg. H 2, s-3 Eg. v.
= 19, s. Lösligt i kungsvatten. Smidigt, låter tälja sig, brottet
hakigt. Guldets stora tänjbarhet tillåter dess utdragning i de
finaste trådar och dess utsträckning i de tunnaste bleck. Detta
är orsaken hvarföre förgyllningar kunna utföras för så lågt pris,
att de förekomma i den ringaste boning.
Guldet förekommer temligen allmänt utbredt i naturen, dels ur-
sprungligt på gdngar och lager i granit, diorit, porfyr och skiffer, samt
vanligen åtföljdt af qvarts, svafvelkis och jernoxidhydrat, dels anträf-
fas det sekundärt i flodernas sand och i allmänhet i de lösa jordlagren,
som uppkommit af guldförande bergarters söndergrusning, och då ofta
åtfölidt af titanjern, jerumalm, platina m. fl. mineralier. Ungern och
Siebenblirgen i Europa, Ural och Altai i Asien, samt Californien, Colo-
rado, Mexico, Peru, Chile och Brasilien i Amerika och Vietorialand
Australien äro kända för sin guldrikedom. Man vinner här det gedigna
guldet genom vaskning och slamning i vatten, då de lätta stenarterna
lätt skilja sig från det tyngre guldet. Sitter guldet i en fast bergart,
måste denna först bringas i pulverform.
Flere af Tysklands och Englands floder äro äfven kända såsom
guldförande, ehuru en del af dem i så ringa grad, att utvaskningen af
guldet endast lönar sig vid mycket låga arbetspriser. Med tillhjelp af
kemien har man funnit guld i en stor del jord- och stenarter, i källor
och i växternas aska.
ning Om guldet förekommer så fint fördeladt, att det ej genom vask-
kan utbringas, så tillgodogöres det genom amalgamering med
qvicksilfver, som upplöser guldet och lemnar stenarterna orörda.
1 Sverige har guld blifvit funnet vid Adelfors, der en guldhaltig
svafvelkis förr bröts, samt på några ställen i Norrland och Lapplandi.
En del af Falu grufvas svafvelkis håller guld, troligen såsom gediget.
Vid Ivaloo i Finska Lappmarken nära svenska gränsen har guld-
vaskuing egt rum på senare åren. Från 1870 till 1878 har erhållits till-
sammans 529 skålpund guld.
Guldet, redan bekant hos de gamle, begagnas mest till prydnader,
forgyllningar, mynt, kärl o. s. v.
Kalifornien och Australien äro för närvarande de verldsdelar, som
lemna mesta guldet. 1 Sverige har på sednare åren endast helt litet
guld vunnits genom bergsbruk. i medeltal under sista årtiondet endast
10 ~é~’ årligen ur Falu grufvas fyndighet. Arliga guldproduktionen på
hela jorden uppskattas af Zippe till omkr. 4,000 centner.
18. Platina Pt.
(Gedigen Platina.)
1?eg. syst. kuben. Högst sällan kristalliserad; förekommer
vanligen i små platta korn eller fjäll och i klumpar i sällskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
