Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Elfte Kapitlet. Sjette äfventyret till sjös
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Klockan felade nu blott fem minuter i fyra och, sanningen att säga,
var jag i riktig dödsångest. I min förtviflan skickade jag efter
lyssnaren och skytten. De infunno sig ögonblickligen, och den förre lade sig
ned på marken för att höra om löparen icke vore i annalkande. Till
min stora fasa meddelade han mig att den gynnaren
låg och sof långt, långt bort och snarkade alldeles förfärligt.
Så fort min tappre skytt fick höra det, sprang han upp på en hög
terrass, höjde sig på tåspetsarne för att kunna se bättre och
utropade: "Vid min salighet, der ligger den latmasken och sofver
under en ek i närheten af Belgrad. Flaskan har han bredvid sig.
Men vänta, jag skall kittla honom en smula." Dermed lade han an
och sköt hela hagelsvärmen i ekens krona.
En störtskur af ollon, blad och qvistar föll
ned på sjusofvaren, som vaknade, och, ängslig
att ha försofvit sig, satte i väg med sådan fart, att han,
när klockan felade en half minut i fyra, stod i sultanens kabinett
med tokajer-buteljen och en egenhändig skrifvelse från kejsarinnan
Maria Theresia.
Ögonblickligen lade sultanen beslag på vinflaskan, hvars innehåll
tycktes smaka honom öfver måttan väl.
"Hör på, Münchhausen", yttrade han: "ni tar säkerligen icke illa
upp att jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 16:53:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/mhausen/0124.html
