Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»De här silfverpeogarne,» återtog ii skalen,
»hvar-ifrån förskrifva de sig?»
Nu steg Lodman upp. »Ursäkta mig, master fiskal,»
sade han, i det han grep dem och betraktade dem
närmare: »det der är två stycken qvartsdollar, master,
och dem har jag gett åt flickan och hennes far på
Tof-teborg. . . . Och se der, stackars flicka, som skall så
oskyldigt anklagas, der har du en half dollar till!»
Med dessa ord stack han alla tre mynten i flickans
hand. »Var icke rädd, flicka,» hviskade han i
detsamma: »Gud skall nog beskydda den, som är
oskyldig!»
»Vidare,» utropade stadsfiskalen, »hvarifrån har din
far fått de öfriga pengarna?»
»Af prosten i Toftesta och af andra goda och
barm-hertiga menniskor!» sade flickan.
»Godt — det kan vara möjligt! Men så stora summor
af ett fruntimmer på Toftcborg, det låter icke
sannolikt !»
»Kanske ändå, herr stadsfiskal!» invände prosten.
»Om jag icke bedrar mig, är det just grefvinnan von
Schönleben, derinne i fru Wekströms kammare, som
gjort den vackra skänken åt gubben och hans dotter;
hon torde kunna intyga det sjelf, när tid blir. Det
passar icke att störa de båda syskonens samtal — men
kanske fru Wekström kunde gå in och göra en
vörd-nadsfull fråga? . . • Ursäkta att jag lägger mig i saken,
herr stadsfiskal; men det gäller ett par af mina fattiga
sockenboer!»
»Om jag får lof,» sade fru Wekström lifligt, »så är
jag genast fårdig — jag skall straxt meddela nådig fru
grefvinnans svar!» Med dessa ord försvann den
tjenst-villiga värdinnan i sängkammaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
